Vad är en "dassblomma"? Vilka växter använde man att färga med? Hur kom flyghavren till Älvdalen i norra Dalarna? Finns det guckusko i socknen? Hur kurerade man barn mot kikhosta? Hur skyddade man sig mot trollen? Hur gjorde man ärtrör och pipskaft i övre Dalarna förr i tiden? Varför heter höstfibbla blundbljomm på älvdalska? Det här är exempel på frågor som besvaras i Lars Steenslands bok Älvdalska Växtnamn förr och nu.

Saxat från Institutet för språk och folkminnens webbplats:

”Den 13 oktober firas internationella klarspråksdagen (international plain language day) runt om i världen.

Dagen startades 2011 i USA, och datumet valdes eftersom den amerikanska klarspråkslagen (the plain writing act) skrevs under den 13 oktober 2010.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jenny Sylvins artikel ”Helsingfors universitet – en tvåspråkighet i förändring”

”…handlar om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet. I takt med att engelskan blivit det överlägset mest använda språket i världen har kunskaperna i andra språk minskat. I Finland har engelskans spridning lett till att finländarna lär sig allt färre språk. Också kunskaperna i svenska, som är det andra nationalspråket i Finland, har sjunkit, även om svenskan är ett obligatoriskt ämne i de finska skolorna. I denna artikel vill jag visa hur språkkunskaper och attityder påverkar svenskans ställning vid Helsingfors universitet. Denna artikel baserar sig på materialet och resultaten för min doktorsavhandling, som blir färdig år 2018.”

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sara Danius, Svenska Akademiens ständiga sekreterare, skrev nyligen på sin blogg:

”Så har det hänt igen. Mitt namn har kapats och jag har fått ett Twitterkonto. Bara för att få budskapet klart en gång för alla. Jag har aldrig twittrat, twittrar inte heller nu och har inga som helst planer på att börja twittra. Någonsin. Så sade min företrädare på sekreterarposten, Peter Englund, och så säger även jag.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Berättelsen om Simson och Delila finns i Bibeln, i Gamla Testamentet, som ju skrevs på hebreiska. I Sverige läser vi Bibeln på svenska, i direkt översättning från hebreiskan.

I TV:s Vem vet mest? fredag 6 okt ansåg tydligen programledaren Richard Olsson att namnen borde uttalas på engelska…

En okunnig och allmänt slapp hantering av språket tycker

Margareta Lindén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för språk och folkminnen presenterar en ny bok om stockholmskan:

”Vad skiljer egentligen ekenssnacket från tugget på Östermalm? I sin kommande bok Perspektiv på stockholmska, dissekerar Jenny Öqvist de stockholmska sociolekterna.

Reven som gick över vegen, och rekan som kekas. 'Stockholms-e:et' har för många blivit en språklig schablon av den stockholmska dialekten, och det på stabila grunder. Till skillnad från många andra uttal som förknippas med huvudstadsdialekten, är 'Stockholms-e' ett genomgående drag hos stockholmare i alla samhällsklasser födda mellan 1862 och 1946. ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår hade jag just Sportradion på. Trots allt löste Svenska Ishockeyförbundet sitt namnbyte av högsta serien på ett ganska elegant sätt. Man sa ju att det ska heta Svenska Hockeyligan i Sverige och Swedish Hockey League internationellt. Förkortningen SHL blir ju samma på både svenska och engelska. Här hann dock Sverige tydligen före Schweiz.

Men norska högsta serien kan ju inte i förkortning heta NHL.

Ulf P

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Café skriver på sin webbplats:

”Alla har vi varit i situationen att försöka kommunicera med någon som inte talar samma språk, ett problem som tekniken nu tar oss allt närmare en lösning på. I onsdags släppte Google flera nya spännande produkter på ett event i San Francisco, där en av prylarna som fick mycket uppmärksamhet var de trådlösa lurarna Pixel Buds. En hörlur som dessutom har en live-översättningsförmåga. Något som kan bli revolutionerande med hur vi pratar med varandra i framtiden.”

Den intressanta frågan är om svenskan befinns sig bland dessa fyrtio språk. Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)