I dagens Västerbottens-Kuriren fanns denna insändare införd, vilken återges nedan:

”Varför duger inte det svenska språket längre?

Förr sade man ja, nu säger man yes,

förr sade man fin, nu säger man nice,

förr sade man rea, nu säger man sale,

förr sade man direktsändning, nu säger man livesändning,

förr gav man allt, nu heter det all in,

förr hette det flygplats, nu heter det airport.

Varför duger inte det svenska språket? ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för de inhemska språkens webbplats)

Årets nummer av Språk i Norden innehåller bland annat artiklar om språk och integration i Österbotten och nordisk och finsk språkpolitik i ett globalt perspektiv.

Artiklarna i Språk i Norden 2017 bygger på föredragen som hölls på nordiska språkmötet i Vasa 2016. Temat var ”Ett flerspråkigt samhälle”. Artiklarna behandlar till exempel teckenspråk i klassrumsmiljö, hur flerspråkigheten främjas i den finländska skolan och flerspråkigheten i Finland i går och i dag.

Språk i Norden 2017 (pdf)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan reser Geoffrey K. Pullum på bloggen Language Log. Han skriver:

“Jag anser att det står klart att alternerande manliga och kvinnliga personnamn för att särskilja atlantiska tropiska cykloner inte är en bra idé. Dessa stormar har blivit alldeles för otäcka. Att kalla en storm för Harvey får det att låta som om din trevliga farbror tittar över den fjärde juli och flörtar med din mamma. Och Irma låter som en dansare som han en gång kände när han var i Berlin.”

Enligt Pullum kommer följdaktligen National Hurricane Center nästa år att namnge tropiska oväder, som far fram och skövlar allt i sin väg, efter otrevliga sjukdomar och medicinska tillstånd, bland annat för att åstadkomma snabbare och mera resoluta evakueringar. Pullum räknar bland annat upp chlamydia, gonorrhea, herpes, malaria, rabies och syphilis. Eftersom dessa beteckningar även finns på svenska men med något annorlunda stavning, översätter jag dem inte. Dessutom räknar han upp ett antal sjukdomar, exempelvis zygomycosis, som saknar en svensk beteckning, åtminstone på internet. Zygomycosis verkar vara en infektion, som förorsakas av en viss svamptyp, och som kan vara farlig för såväl människor som husdjur.

En annan variant vore kanske att namnge orkanerna efter djävulen och hans disciplar.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

… utan Stortå”, säger en av Berglins figurer apropå nya namn i gårdagens Svenska Dagbladet. Eller varför inte ”En kopp kaffe”?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På en renoverad svartmålad husfasad i den polska staden Wrocław har man skrivit på engelska följande ord:

Dress proper

Wrocław. It's time to grow up.

Get a real job.

Be responsible.

Work hard.

och de stackars innevånarna i staden frågar sig varför? Odnowiona, ale dlaczego po angielsku?

Vad jag kan se av historien har det engelska språket inte ett skvatt med att göra vad det gäller Breslau eller Wrocław Frågan är hur vi skulle reagera i Sverige?

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Så motiverar Susanne Blomberg, marknadschef på byggföretaget SSM, varför hon och hennes namngivningsgrupp har lanserat namn som The Lab, Spånga Studios, Platform West, The Tube och West Village Rissne.

Andra liknande namn på olika byggprojekt i Stockholmsområdet är Bromma Boardwalk, Häggvik View, Kista Square Garden, Sollentuna Hills, The Brick, The Village och Täby Market.

Flera av dessa namn har redan kritiserats i denna nätdagbok. Tanken att namn ”ska kännas moderna eller urbana” är märklig. För vem ska det egentligen kännas ”modernt eller urbant”? Byggföretaget? Kunderna? Påverkas verkligen köpbenägenheten av denna namngivning på bostadsområdena ifråga? I samband med framställandet av boken ”Såld på engelska?” 2013 genomförde Språkförsvaret en enkät bland gymnasieelever. Majoriteten av de tillfrågade eleverna ”instämde inte” med påståendet Reklam på engelska är mer trovärdig än på svenska.

För den som anser att ett språk inte kan har några inneboende egenskaper, som gör det finare, häftigare eller mer exklusivt  än något annat språk, är denna engelska och svengelska namngivning enbart fånig och löjeväckande.

Som redan den arabiske lingvisten Ibn Hazm konstaterade på 1000-talet:  

”Det finns de som antar att deras språk är bättre än andra. Detta betyder ingenting, eftersom överlägsenhet åstadkoms på vissa välkända sätt: antingen genom gärningar eller genom speciell utmärkelse. Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”

Men man kanske inte ska ha alltför stora förhoppningar på byggföretagens mottaglighet för sakargument?

Läs vidare i Anton Sälls arikel "Varför har alla nya byggprojekt i Stockholm så obegripliga namn?" i Dagens Nyheter.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Aftonbladet den 6/9 skriver Peter Kadhammar om en man med en ovanlig syssla:

”Det finns en karl i Sverige som försöker komma på hur vi ska tala med människor 100 000 år framåt i tiden. Om det finns människor då.

Han heter Erik Setzman och är ingen kufisk fantast, han är en tjänsteman vars arbetsbeskrivning lyder: ’ansvarig för kommunikation med framtida generationer’.

Han är ödmjuk inför sitt uppdrag, säger han på svenska tjänstemäns vis.”

I och med att de svenska kärnkraftsverken lagrar kärnavfall i berggrunden uppstår ett problem. Det tar nämligen runt 100 000 år innan radioaktiviteten klingar av. Mycket kan hända under den tiden; bland annat kan en inlandsis breda ut sig igen över den skandinaviska halvön och mala ner allt. Hur ska alltså varningstexter för kommande generationer formuleras? Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lotte Thorsen får Modersmål-Prisen 2017. Lotte Thorsen er journalist på dagbladet Politiken.

Lotte Thorsen er ”Danmarks korrespondent i Sprogland”. Hendes indsats for at formidle sprogdebatten i Danmark er uvurderlig. Formanden for Modersmål-Selskabet Mette Bjørnvig Kaufmann siger: ”Lotte Thorsens arbejde har over en årrække været en stærkt medvirkende årsag til at der overhovedet er en offentlig debat om sproget i Danmark”.

Lotte Thorsen formidler ofte indbyrdes modstridende argumenter, holdninger og synspunkter loyalt til den brede offentlighed. Hun formidler viden og problemstillinger, der ofte kan være svært tilgængelige, i en både forståelig og personlig form, med en direkte appel til læseren.

Gennem årene har Lotte Thorsen vågent holdt øje med den sproglige debat og bragt meget dybdegående  artikler om sprog, som ofte ender på avisens forside eller fylder hele sektionsforsider. Dermed har hun oparbejdet et fagområde, som Politiken har taget til sig som et prestigeområde. Hendes historier forplanter sig også uden for Politiken, og hun er professionel på en måde, der på én gang virker ydmyg og troværdig.

Lotte Thorsen gør noget med og for sproget. Hun formidler vedvarende og vedholdende en debat om det danske sprog, ofte også i samspil med andre sprog. Lotte Thorsen lever til fulde op til Modersmål-Selskabets formålsparagraf, at bevare og udvikle det danske sprog.

Modersmål-Prisen overrækkes til Lotte Thorsen ved arrangement i Politikens Hus 19. september.

Kontakt til Modersmål-Selskabets formand Mette Bjørnvig Kaufmann: mobil 2685 0536

Med venlig hilsen
Jørgen Christian Wind Nielsen,
medlem af Modersmål-Selskabets bestyrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)