Senaste inläggen
Varför har fastighetsbolaget Wallenstam problem med ä och ö på gatunamn i stadsdelen Kallebäck i Göteborg?
Enligt ett protokoll från Göteborgs kulturnämnd från den 22 februari förespråkade fastighetsbolaget Wallenstams att gatunamn i stadsdelen Kallebäck skulle ändras. Yrkandet, som ställdes av L, M och KD, hävdar:
"Gatan som har fått namnet Långfilsgatan är tänkt att bli huvudgata i området och också vara en del av torgbildningen som är tänkt att bli områdets 'hjärta'. Wallenstam önskar därför att namnet tydligare ska spegla detta.
Utmed Kärnmjölksgatan ska kontorsbyggnader ligga och hyresgäster i dessa kommer att till stor del bli utländska företag. Wallenstam menar att namnet Kärnmjölksgatan med både ä och ö är svårt att kommunicera på andra språk. Därför önskar Wallenstam ett byte av det namnet."
Mötet beslöt om en återremittering till namnberedningen.
Wallenstam och de partier (L,M och KD) i Göteborg, som ställde yrkandet, befinner sig på sluttande mark. De finns fler språk än svenska som använder å som danska, norska och sydsamiska, någon av bokstäverna ä och ö eller båda används i finska, tyska, ungerska och turkiska. Det finns ett mycket känt amerikanskt glassmärke, som heter Häagen Dazs – bara Magnum säljer mer glass i världen – och ett musikband vid namn Mötley Crüe. IKEA har konsekvent gett sina produkter skandinaviska namn – numera enbart svenska namn – i varuhus över hela världen.
Jag beställer ofta böcker från utlandet. De kommer fram även om avsändaren använder a i stället för å och ä i mitt förnamn, bostadsadress och postadress. Wallenstams inställning säger förmodligen mer om Wallenstam än om de framtida hyresgästernas förståndsgåvor. Ett gott råd: Man ska aldrig döma andra efter en själv.
Per-Åke Lindblom
Texten har också publicerats som insändare i Göteborgs-Posten den 14/3 2021
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
I senaste numret av Axess (nr 2, mars 2021) har Katarina O’Nils Franke en liten artikel om citattecken. Vi känner till de enhetligt ”raka” på svenska, ”omvända” på tyska och ”uppochnedvända” engelska. Hon uppmärksammar att vissa datorer automatiskt lägger in engelska citattecken som inte hör hemma i svensk skrivning. När så är fallet kan man ju ställa om ordbehandlingsprogrammet! Dessutom råder skillnader mellan brittisk och amerikansk engelska. Detta är naturligtvis en småsak, men den är lömsk, eftersom vi avtrubbas av att utsättas för en nästan omärkbar anglifiering – att läggas till alla andra påverkningar. Frankes slutsatser: ”för tydlighetens skull, låt de svenska citattecknen stå” och ”Just medvetenheten om de små, men signifikanta, skillnaderna är väl just vad god språkkunskap bygger på?”
Notera att min dator skriver citattecken på rätt sätt!
Lars N
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Rubriken är ett citat från lingvisten Max Weinreich)
Programmet Språket sände detta avsnitt igår. I huvudsak behandlades älvdalskan. Älvdalskan och svenskan skiljer sig lika mycket åt som isländska och svenska, men älvdalskan saknar en armé och flotta och för övrigt ser sig älvdalingarna som svenskar. Älvdalingarna själva, de flesta språkvetare och Språkförsvaret, EU:s expertkommitté och Etnologue ser dock älvdalskan som ett eget språk i motsats till den svenska regeringen.
Från programpresentationen:
”Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik.
Veckans språkfrågor
Vad definierar en dialekt och ett språk?
När blir språk politik?
Vad skiljer älvdalska från svenska?
Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv?
Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk?
Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.”
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
En framgång i det lilla vardagliga:
Det har under de senaste åren irriterat mig att man i vissa helt vanliga svenska bostadsrättsföreningar har börjat att ge officiell information parallellt på engelska, trots att oftast (så även i mitt bostadsområde) ingen av invandrarna har engelska som modersmål.
Vidare: Engelska har ingen som helst officiell ställning i Sverige och ska därför heller inte ges karaktären av ett officiellt språk i samhället.
Efter ett tag "gick jag så till attack". Jag tog bort den engelskspråkiga delen av lappen så att endast svenskspråkig text blev klar. Dessbättre spred sig pojkstrecket efter en tid och vi kunde nu hjälpas åt att rondera hissen i vårt språkkrig.
Vet ni vad: Vi vann! Efter något år sattes klisterlappen pa bilden upp istället. Ibland är (språk)anfall bästa (språk)försvar!
ABC123
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Duon som vann uttagningen, Melodi Grand Prix, säger till Danmarks Radio:
”- Det er en sang, der er lavet efter nogle skandinaviske traditioner. Jeg kan slet ikke forestille mig, hvordan vi skulle kunne oversætte den. Så vi holder fast i det danske, siger duoens andet medlem, Jesper Groth, til DR.”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Kommentar till artikeln Ideella organisationer vill rädda skolor i utsatta områden i Dagens Nyheter den 7 mars.
Skattemedel ska inte göda (ofta) utländskt riskkapital och finansiera kolonial undervisning på ett i landet icke-officiellt språk - engelska! Kort sagt: Offentligt finansierad skola ska fungera som i alla andra länder.
Ideella krafter måste nu alltså till för att försöka rädda de socioekoniskt svaga barnens skolgång, alltmedan IES m.fl., fullt lagligt, tillåts att stjäla (ja, jag ser det så) sanhällsgemensamma pengar som i första hand skulle ha gått till förstnämnda grupp. Detta genom att tillåtas plocka russinen ur kakan via köer som genererar lättlärda/socioekonomiskt starka barn. Ett självfinansierat språkbyte "ingår" på köpet - som enda land i världen!
Vårt skolsystem är sjukt - allvarligt sjukt! Jag vill avsluta med att låna en mening från mångårige och numer framlidne språkförsvararen Frank-Michael Kirsch formulerade: "Sverige har verkligen blivit Absurdistan!
Per-Owe Albinsson,
medlem i Språkförsvaret
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige”, enligt Språktidningens blogg idag.
Borde inte alla känna till den? Vems är felet? I första hand bär de sittande regeringarna och riksdagen ansvaret, eftersom en regering lade fram förslaget och riksdagen beslutade om språklagen 2009. Det är deras ansvar via myndigheter och andra lämpliga kanaler att göra språklagen känd och fr.a tillämpa den. Språkförsvaret kan inte lastas, eftersom vi började driva frågan om en svensk språklag redan 2005 och t.o.m skrev ett eget utkast till språklag 2006.
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Jag anser att Språkförsvaret ska inleda en "våroffensiv" på bildens tema.
Nytryck, utdelning och påklistring av dekaler, mejlutskick till samtliga riksdagsledamöter och kommunstyrelsens ordförande i samtliga kommuner, fortsatt uppvaktning av skolminister Ekström, deltagande i Järvaveckan, debattartiklar/insändare och att Språkförsvaret m å s t e satsa på ett deltagande i debatt i TV och där få föra fram sitt budskap.
Medlem
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"