Se framförallt till att undervisningen sker på svenska i svenska skolor, så löser sig mycket av sig självt. 

Att inte undervisningen sker på svenska i svenska skolor är liktydigt med att majoriteten av våra folkvalda godkänner en självkolonisering som är världsunik för Sverige. Då ska vi dessutom komma ihåg att skolor med undervisning på främmande språk, i praktiken språkbytesskolor, är fullt skattefinansierade.

Per-Owe Albinsson,

språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i dag i Svenska Dagbladet pläderar Paulina Neuding för realism i fråga om vuxna invandrares förmåga att lära sig svenska. Hon skriver bl.a.:

”En annan faktor är avståndet mellan migrantens modersmål och svenskan. Det är svårare att lära sig svenska om man har ett avlägset modersmål – som exempelvis somaliska, tigrinska eller arabiska, för att nämna tre afroasiatiska språk som är vanliga bland invandrare i Sverige.

Många lär sig förstås utmärkt svenska ändå. Men om man tvivlar på vad det kräver av individen, kan man fundera över vad det skulle behövas för insats av en själv om man skulle försöka lära sig exempelvis arabiska på professionell nivå. Eller bli en duktig stavhoppare.”

Det är naturligtvis inte i första hand fråga om geografiskt avstånd utan om graden av släktskap mellan språken. Den invandrare som talar ett annat germanskt språk har naturligtvis en fördel vid inlärning av svenska, t.o.m ett annat europeiskt språk, men då främst på grund på ett gemensamt latinskt ordförråd. Förmågan att lära sig ett nytt språk är annars ett komplex fenomen på individplanet: språköra, redan befintliga kunskaper i olika språk, utbildning, ålder och motivation. Min egen erfarenhet som Sfi-lärare om exempelvis arabisktalandes förmåga att lära sig svenska är att marockaner stod i en klass för sig; de kunde ofta inte bara arabiska utan även berbiska och franska, när de kom till Sverige. Detta underlättade inlärningen av svenska.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Karin Herlitz skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet igår bland annat:

”Det finns stor anledning till oro – faktum är att vi borde vara livrädda. Tidningen Läraren intervjuar Martin Tegmark, lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, som tillsammans med sina kollegor har tagit fram siffror som visar att 50 procent av eleverna i årskurs 9 i genomsnitt en vanlig skoldag läser mindre än en sida samman­hängande facklitteratur – motsvarande siffra 2007 var 33 procent. När det gäller skönlitteratur så är det 87 procent av nionde­klassarna som läser noll samman­hängande sidor en genomsnittlig skoldag. Ja, du läste rätt. Noll sidor.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Alice Babs - Regntunga skyar

Söndagens svenskspråkiga dikt

Jag diktar för ingen

För vinden som vandrar,

för regnet som gråter,

min sång är som blåsten,

som mumlar och går

i höstnattens mörker

och talar med jorden

och natten och regnet.

Wilhelm Ekelund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Förskolepersonal har noterat ett nytt fenomen i mångkulturella områden. Barn har börjat använda engelska som gemensamt lekspråk i stället för svenska. ”Det är en jätteutmaning eftersom de här barnen ofta får för lite tid att möta svenska”, säger forskaren Polly Björk-Willén.

Tre femåringar leker med lego. När en pojke frågar ”Va e det?” svarar inte de andra som helst pratar engelska med varandra. Men när pojken vågar sig på ett ”What e this?” får han svar och är med i samtalet.

(Denna nätdgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)