(Pressmeddelande)

Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej.

Svenska språket, liksom danska, färöiska, isländska och norska, utgör en fortsättning på – och utveckling av – urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin, grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat. Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia och svenskars identitet.

I dag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning och i det offentliga rummet, det vill säga radio/tv, reklam, namngivning och sociala medier. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspråkiga massmedieindustrins globala dominans och slutligen engelskans nuvarande ställning som världens lingua franca.

Språkförsvaret vill fästa riksdagspartiernas uppmärksamhet på vissa nyckelfrågor i detta sammanhang.

• Det är helt felaktigt att tillåta förekomsten av skattefinansierade engelskspråkiga friskolor med Internationella Engelska Skolan i spetsen. Dessa språkbytesskolor undergräver i praktiken svenska språkets ställning; dessa skolor har nämligen rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent av lektionstiden i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Det är absurt att ge engelskan denna särställning; i praktiken innebär det ett brott mot språklagen, som stadgar att svenska är Sveriges huvudspråk. Sverige har absolut inte haft några problem med engelskkunskaperna före kommunaliseringen och friskolereformen. Spetsfördelar i språk på individ-, företags- och nationell nivå kan bara uppnås genom flerspråkig kompetens, inte genom enbart tvåspråkig kompetens. Sverige har inte lyckats exportera sin undervisningsmodell till andra jämförbara länder, inte ens till Norden. Andra jämförbara länder har haft självbevarelsedrift nog att inse att det faktum att låta ett främmande språk tränga ut det egna huvudspråket från skolväsendet är detsamma som ett långsamt språkligt självmord.

• Vissa partier har under flera års tid ägnat mycken energi åt att plädera för språkkrav för invandrare i samband med medborgarskap. Språkförsvaret är inte emot språkkrav, om de samtidigt ses som både en rättighet och som en skyldighet och inte används i rent exkluderingssyfte. Det intressanta är emellertid att samma partier inte har lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt de engelskspråkiga friskolorna. Tvärtom har de ofta på kommunal nivå varit behjälpliga med att kratta manegen för etablering av engelskspråkiga friskolor. De enda invandrare som i stor utsträckning kan klara sig i Sverige utan att lära sig fullgod svenska är engelsktalande. Övriga invandrargrupper måste lära sig svenska för att överhuvudtaget få ett jobb och avancera, vilket det stora flertalet också inser.

• Det är viktigt att försvara den mellannordiska språkförståelsen, eftersom svenska, danska och norska förstås av drygt 20 miljoner människor och fungerar som motvikt till engelskan. Två nödvändiga åtgärder sticker ut. Grannspråksundervisningen i Sverige måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m grundskolans högstadium. Dessutom måste det säkerställas att alla nordbor kan se tv-program från de övriga nordiska grannländerna, eventuellt genom att den statliga tv-licensen i respektive nordiskt land gäller för alla länder. Den mellannordiska språkförståelsen har på senare år försämrats, och detta måste Sverige aktivt motverka.

• Sist och slutligen: Språklagens tillkomst var viktig, men den har uppenbarligen varit otillräcklig, eftersom engelskans expansion fortsätter i en oroväckande hög takt. Språkförsvaret påpekade redan tidigt vissa brister i språklagen. Den är enbart en skyldighetslag för myndigheterna i stället för en kombinerad rättighets- och skyldighetslag med fokus på den enskilde medborgarens rättigheter. Den har en begränsad räckvidd; den är tvingande enbart vad gäller det allmännas kärnområde, det vill säga i fråga om protokoll, beslut, föreskrifter och andra dokument av liknande karaktär. Lagen omfattar överhuvudtaget inte den privata sektorn och innehåller överhuvudtaget inga sanktioner vid brott mot språklagen. Språklagen är för övrigt förbluffande okänd bland allmänheten.

Språkförsvaret kräver att regering och riksdag skyndsamt tillsätter en bred kommitté, som utreder svenska språkets ställning, språklagens hittillsvarande konsekvenser och hur språklagen ska kunna förstärkas.

Språkförsvarets styrelse

7/2 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs filmfestival, som arrangerades för första gången 1979 och är Nordens största filmfestival, började den 28 januari och slutade den 6 februari. På grund av coronanedstängningarna var filmfestivalen helt och hållet digital 2021, men även i år var det ett stort digitalt utbud för filmintresserade som av olika anledningar inte kunde se filmerna i Göteborgs biosalonger.

Frågan är varför Göteborgs filmfestival nuförtiden kallas för Göteborg Film Festival. Kommer namngivningen nästa år att vara Gothenburg Film Festival enligt den kokta grodans princip?

Se https://goteborgfilmfestival.se/!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej,

i mellandagarna såg jag i entrén till ICA Tomelilla information på en bildskärm om hur många kunder som just då befann sig i butiken och maxantalet kunder. Skylten var tyvärr på engelska, och jag beslöt mig för att skriva till butikschefen för att ifrågasätta varför informationen var på engelska.

Till min förvåning fick jag svar där chefen lovade att ändra till svenska, vilket skedde, se bilaga. Min man tog bilden häromdagen. Glädjande att det går att påverka val av språk!

Hälsningar

Ann

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Jag väntar

Söndagens svenskspråkiga dikt

Snöharpan

Hon stod ensam med strängar av frost i sitt hår

och spelade i nattvinden sen.

Och hon var som en harpa i salar av is,

den skälvande snöböjda en.

Och en gosse kom och hörde, som silke var hans hår

och hans öga hade tårarnas glans:

o, jag visste ej, han sade, att i fattigaste skog

så mycken skimrande härlighet fanns.

O, hör, det är toner av pärlor och guld,
det är sången om den eviga sommarens land,
av sjungande stjärnor är all himmelen full
och av härlighet stå skyarna i brand.
O, vind, du må sjunga mig från hem och hus,
du må komma mig att glömma bort moder min,
men lär mig, men lär mig att sjunga som du,
och ge mig en harpa som din. 

Och vinden han sade: din glädje och gud
och mera får du ge för en harpa som min.
Om du ger mig den kärlek du ännu ej känt
och all människors lycka, är harpan din.
Ty en glädje fördold för allt kött skall du få -
men bitter som kärrblommans bär -
och en nämnlös ångest att nära dig på
och harpan jag spelade här. 

Men varför skall du giva mig mörker och sorg,
när din harpa och din sång är mig nog,
fast aldrig har jag gråtit såsom i natt
när din ande över strängarna drog?
Men vinden sade: så vet att min sång
den är dånet från det dansande hav
och skräcken som ropar i vaknatten lång
och de vitaste benen i grav. 

Den som älskar som mänskor kan ej sjunga som jag
och min harpa skall lära dig din moder försmå,
och nu tar jag den kärlek du ännu ej har känt,
så tag nu din harpa och gå.
Och den harpan bär du väl redan i ditt bröst
och det här är blott den snöböjda en,
och din barndom är gången, gå sjung om din höst
men skynda dig ty natten är sen. 

Och han vandrade och sjöng och han kände väl
att han spelade sitt bröst till ett sår,
och för harpan han glömde att bedja
för sin själ genom tröstlösa år. 
Och när han sjungit en mörkhårig jungfru
till att giva sig så vit såsom snö,
då sjöng han till harpan en visa
om att ensam och glädjelös dö.

Men hon ville ha sångarens kärlek:
du skall tacka vid din harpa för allt jag dig gav
Och han sade: min kärlek åt en stjärna
och min harpa åt det dansande hav.

Och hon sade: du har dårat mig med sånger,
du har sjungit bort mitt hjärta i stjärnornas sken
Och han sade: när du böjer dig och gråter
då liknar du den snöböjda en.

Och hon snyftade: du tog vad jag ägde,
jag förbannar dig och kvällen, jag vill höra dig vred
Och han sade: jag ser månen som en konung gå
över mörknande dalarna ned.

Du må kasta dig i gräset och gråta,
du må dö som den vindfällda gran
Jag skall spela vid det skummande havet
och dö som den sjungande svan.

Men han krälade som ormen mot sitt gömsle,
när solen slutat värma och kvällen blivit sen,
och så hann han sin barndoms skogar igen
och föll ned för den snöböjda en.
Och han sade: tag åter din harpa,
må ondskan spela sina visor på den!
Jag vill veta vad jag bytte för mitt renaste guld:
ge mig barndomens hjärta igen!

Och då kände han en skälvande, kvävande makt,
något sög sig i sårade bröstet fast,
och hans hjärta av stormande kärlek
det fylldes till brädden och brast.

Dan Andersson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Flera kommuner har varit aktuella för Northvolts och Volvo Cars etablering av en batterifabrik. God infrastruktur och möjligheter att säkra rätt kompetens var avgörande när valet föll på Göteborg, menar Northvolts vd Peter Carlsson.

– Göteborg med sin internationella touch och med sina internationella skolor är attraktivt för många."

Sensmoral:

Vill en kommun locka till sig nya företag i Sverige år 2022, så duger inte svenska språket som undervisningsspråk.

Nej, kolonial undervisning på engelska ska det vara.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Isof:s webbplats )

Användning av engelska fortsätter öka på svenska lärosäten. Det visar en uppföljande undersökning som nu presenteras i rapporten Språkval och internationalisering.

Att engelska är vanligt på svenska universitet och högskolor är knappast någon hemlighet. Det gäller såväl som undervisningsspråk och som publiceringsspråk för avhandlingar och forskningsartiklar. Inom vissa områden som naturvetenskap har engelska länge varit vanligare än svenska.

Rapporten Språkval och internationalisering visar att användningen av engelska på svenska lärosäten har fortsatt att öka sedan 2010, då en liknande kartläggning gjordes. Ökningen har varit särskilt stor inom humaniora och teologi, där svenskan tidigare varit det vanligaste undervisningsspråket. Tendensen är densamma när det gäller publiceringsspråk.

Engelskans starka inflytande inom områden som högre utbildning och forskning var en huvudsaklig drivkraft bakom språklagens tillkomst (SFS 2009:600). En av farhågorna var att engelskan helt skulle tränga undan svenskan. Ett av språklagens huvudsyften var därför att främja det svenska språket och trygga att svenskan förblir ett komplett och samhällsbärande språk, även inom vetenskapen.

Enligt språklagen har myndigheter, som de flesta universitet är, ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Resultatet från rapporten kan förhoppningsvis vara underlag för en diskussion om användningen av svenska och engelska inom akademin.

Rapporten kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är naturligtvis utmärkt att Frölunda har tagit bort det urbota malplacerade "Indians" ur klubbnamnet. 

Ja, vad hade indianer med Göteborgs/Frölunda att göra? Inte allt för mycket! Dessutom fel språkligt sett. Dubbelfel alltså. Vad jag vet, stockholmare som jag är, är svenska officiellt huvudspråk även i Göteborg. Engelska har däremot ingen som helst officiell ställning i Sverige.

Så långt allt väl... Så vad har då Frölunda ändrat namnet till? Håll i er! Frölunda Hockey Club!! Varför inte Frölunda hockeyklubb?

Man kunde alltså inte "hålla sig": Från ett svengelskt namn till ett annat! Kritik har också framförts, dock inte på grund av det ånyo svengelska namnet utan för att formspråket på den nya klubbloggan sägs påminna om forna nazisymboler. 

Det är, naturligtvis, olyckligt att loggan ger sådana associationer. Som språkförsvarare vill jag dock framföra följande budskap till svenska idrottsklubbar i allmänhet och till Frölunda i synnerhet:

Visa stolthet över vårt egna språk - istället för att låtsas vara amerikaner!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ttela berättade igår:

"Över hälften av alla kurser vid svenska universitet och högskolor har i dag engelska som språk. Och det kommer att blir fler.
– Definitivt. Det finns inget skäl att tro att någon del kan skyddas mot den här utvecklingen, säger biträdande professor Hans Malmström vid Chalmers.

Bolognaprocessen är en överenskommelse mellan länder i Europa som är tänkt att främja rörlighet och anställningsbarhet och därmed stärka Europas konkurrenskraft.

I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen i juli 2007. Sedan dess har utbudet av kurser på engelska ökat lavinartat."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)