(Pressmeddelande)

Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej.

Svenska språket, liksom danska, färöiska, isländska och norska, utgör en fortsättning på – och utveckling av – urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin, grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat. Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia och svenskars identitet.

I dag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning och i det offentliga rummet, det vill säga radio/tv, reklam, namngivning och sociala medier. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspråkiga massmedieindustrins globala dominans och slutligen engelskans nuvarande ställning som världens lingua franca.

Språkförsvaret vill fästa riksdagspartiernas uppmärksamhet på vissa nyckelfrågor i detta sammanhang.

• Det är helt felaktigt att tillåta förekomsten av skattefinansierade engelskspråkiga friskolor med Internationella Engelska Skolan i spetsen. Dessa språkbytesskolor undergräver i praktiken svenska språkets ställning; dessa skolor har nämligen rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent av lektionstiden i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Det är absurt att ge engelskan denna särställning; i praktiken innebär det ett brott mot språklagen, som stadgar att svenska är Sveriges huvudspråk. Sverige har absolut inte haft några problem med engelskkunskaperna före kommunaliseringen och friskolereformen. Spetsfördelar i språk på individ-, företags- och nationell nivå kan bara uppnås genom flerspråkig kompetens, inte genom enbart tvåspråkig kompetens. Sverige har inte lyckats exportera sin undervisningsmodell till andra jämförbara länder, inte ens till Norden. Andra jämförbara länder har haft självbevarelsedrift nog att inse att det faktum att låta ett främmande språk tränga ut det egna huvudspråket från skolväsendet är detsamma som ett långsamt språkligt självmord.

• Vissa partier har under flera års tid ägnat mycken energi åt att plädera för språkkrav för invandrare i samband med medborgarskap. Språkförsvaret är inte emot språkkrav, om de samtidigt ses som både en rättighet och som en skyldighet och inte används i rent exkluderingssyfte. Det intressanta är emellertid att samma partier inte har lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt de engelskspråkiga friskolorna. Tvärtom har de ofta på kommunal nivå varit behjälpliga med att kratta manegen för etablering av engelskspråkiga friskolor. De enda invandrare som i stor utsträckning kan klara sig i Sverige utan att lära sig fullgod svenska är engelsktalande. Övriga invandrargrupper måste lära sig svenska för att överhuvudtaget få ett jobb och avancera, vilket det stora flertalet också inser.

• Det är viktigt att försvara den mellannordiska språkförståelsen, eftersom svenska, danska och norska förstås av drygt 20 miljoner människor och fungerar som motvikt till engelskan. Två nödvändiga åtgärder sticker ut. Grannspråksundervisningen i Sverige måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m grundskolans högstadium. Dessutom måste det säkerställas att alla nordbor kan se tv-program från de övriga nordiska grannländerna, eventuellt genom att den statliga tv-licensen i respektive nordiskt land gäller för alla länder. Den mellannordiska språkförståelsen har på senare år försämrats, och detta måste Sverige aktivt motverka.

• Sist och slutligen: Språklagens tillkomst var viktig, men den har uppenbarligen varit otillräcklig, eftersom engelskans expansion fortsätter i en oroväckande hög takt. Språkförsvaret påpekade redan tidigt vissa brister i språklagen. Den är enbart en skyldighetslag för myndigheterna i stället för en kombinerad rättighets- och skyldighetslag med fokus på den enskilde medborgarens rättigheter. Den har en begränsad räckvidd; den är tvingande enbart vad gäller det allmännas kärnområde, det vill säga i fråga om protokoll, beslut, föreskrifter och andra dokument av liknande karaktär. Lagen omfattar överhuvudtaget inte den privata sektorn och innehåller överhuvudtaget inga sanktioner vid brott mot språklagen. Språklagen är för övrigt förbluffande okänd bland allmänheten.

Språkförsvaret kräver att regering och riksdag skyndsamt tillsätter en bred kommitté, som utreder svenska språkets ställning, språklagens hittillsvarande konsekvenser och hur språklagen ska kunna förstärkas.

Språkförsvarets styrelse

7/2 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Thomas B,

7 februari 2022 19:03

Tack för ännu ett utmärkt pressmeddelande.

Som svensk språkpolis i förskingringen (har nu bott i London i 31år) slutar jag aldrig häpna över anglofieringen av svenska språket, ofta ett resultat av att beslutsfattare, journalister och reklammän numera har ett så begränsat svenskt ordförråd att de inte vet att det redan finns ett bra svenskt ord för det de skriver om. Och ordförrådet lär inte blir större av att hela utbildningen sker på engelska.

För ett par dagar sedan stötte jag på den här märkliga artikeln på Pensionsmyndighetens webbplats om ett ledigt jobb på myndigheten: Agil coach, Luleå/Stockholm

“Agil coach”?! Begreppet är tydligen såpass nytt att Handelshögskolans "Executive Education” (som föredrar att kalla sig "SSE Executive Education” på sina svenska sidor, eftersom “SSE”uppenbarligen låter häftigare än “Handelshögskolan") känner att de behöver ägna en hel sida på sin webbplats åt att försöka förklara vad “agil” betyder: "Att arbeta agilt har blivit allt vanligare. Det kommer från början från mjukvaruindustrin (se gärna ”Manifest för agil systemutveckling”). Själva namnet agil kommer från engelskans ”agile” och betyder lättrörlig eller smidig. Det agila arbetssättet bygger på att man arbetar iterativt, inkrementellt och utforskande för att lösa problem och utveckla nya idéer, processer och erbjudanden."

Webbplatsen för Handelshögskolans "Executive Education” är fylld med engelska horrörer (fast alltid med amerikansk stavning istället för brittisk) och konstiga blandformer, som "Med Executive Leadership Program, som tidigare hette Företagsledning, utvecklar du din förståelse för de sammanhang och perspektiv som är viktiga på ledningsgruppnivå”, "Vårt Executive Management Program är en managementutbildning som kopplar ett helhetsgrepp om affären och den ekonomiska styrningen. Och lyfter fram de viktiga sambanden mellan dem”, “Hur du undviker att falla för alla buzz words i strategiarbetet” och “Stärk din organisations förmåga att hantera kontinuerlig transformation.”

Så "lättrörlig" har blivit “agil", "testande" har blivit "iterativ", “stegvis" har blivit “inkrementell", “inneord” har blivit “buzz words”, “förändring” har blivit “transformation” - och “företagsledning” är uppenbarligen ett jättetöntigt ord. Snart leds väl svenska företag av presidenter, vicepresidenter och junior assisting vice presidents, precis som i USA, och företagsledningen har bytts ut mot ett “managementteamet" och styrelsen har blivit “boarden”...

För cirka 25 år sedan såg jag en rubrik in Damernas Värld där en vanlig stickad mössa beskrevs som en “Jack Nicholson-hatt”. Skrattade gott, men insåg inte att det bara var början på en process där välutbildade personer direktöversätter eller bara petar in engelska ord i texten på grund av att deras svenska ordförråd är så begränsat att de inte automatiskt vet vad det heter på svenska.

Men jag är förstås så gammal att jag fortfarande anser att “genus” är en språkvetenskaplig term och inte ett nyord för könsroll eller sexuell läggning, och att “karaktär” betyder läggning/egenart och inte är ett nyord för rollfigur”...

Med vänliga hälsningar
Thomas i London

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...