När jag förra veckan, vecka 20, passerade Hägerstenshamnens skola, där elever från förskoleklassen till och med årskurs 6 går, såg jag en affisch på stängslet som fick mig att haja till: ”Sveriges skolor - RUN the world”. Eftersom jag i hög grad irriterar mig på all engelska i det offentliga rummet tog jag ett kort på affischen för att skriva om den. ”Run the world” betyder ”styra världen”. Ska Sveriges skolor med sina fejkade PISA-resultat styra världen? När jag googlade på detta insåg jag att det handlade om att springa jorden runt, det vill säga ”Run around the world”: 

”I en tid när vi inte tar oss ut i världen fysiskt samlas Sveriges skolor och går/lunkar/rullar/springer jorden runt tillsammans.

Vi gör det tillsammans men alla på sin egen skola.

Alla skolor som vill var[a] med på resan jorden runt mäter upp en slinga på skolgård[en] (tex [t.ex.] 100 meter) och samlar så många varv som möjligt under vecka 20 (den 17-21 maj). Gå/lunka/rulla/spring på raster, rörelsepauser, idrotten mm [m.m.]. 

Klassens totala antal varv summeras och skickas till skolans samordnare som skickar det [resultatet] vidare till rudolf.carneholm@edu.Stockholm.se. 

Skolornas framgång summeras och visualisera[r]s på en karta över jorden hur långt vi tillsammans kommer dag för dag.

Följ den löpande uppdatering[en] på Instakontot: #Sverigesskolorrunttheworld.

Vi gör det för ökad rörelse. För att det är kul att göra något tillsammans. För att uppmärksamma att tillsammans kan vi ta oss hur lång[t] som helst.

Anmäl er till Rulle Carneholm:

Tel: 0734338330

Mejl: rudolf.carneholm@edu.Stockholm.se

Vänligen [Vänliga] hälsningar i Hägersten/Liljeholmen och Spring i benen”

Ett lovvärt initiativ, eftersom rörelse är mycket viktigt, men varför har projektet ett engelskt namn? Varför inte kalla det för ”Jorden runt” eller något liknande? Engelskan är en ytterst invasiv växt i den svenska hagen, och den påverkar tyvärr tveklöst svenskan negativt.

http://pedagogblogg.stockholm.se/spring-i-benen/wp-content/uploads/sites/106/2021/04/Run-the-world-Sverige.pdf

https://runnersworld.se/sveriges-skolor-springer-runt-jorden/

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I år bröts verkligen den språkliga enfalden i den internationella Melodifestivalen. Etta, två och trea kom länder som sjöng på egna nationella språk.

1. Italien

2. Frankrike

3. Schweiz

Även i övrigt syntes ett flertal låttitlar som skvallrade om en flerspråkig tävling. När ska vi i Sverige inse att "ärans och hjältarnas språk" fungerar alldeles utmärkt att sjunga på, även i internationella sammanhang!?

Vi har tidigare vunnit flera gånger då vi har sjungit på svenska - det är dags igen!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Thomas Di Leva - Vem ska jag tro på? 

Söndagens svenskspråkiga dikt

I Annorlunda

I Annorlunda

där är fyrkanter runda

där har ringar fyra kanter

där är glasbitar diamanter

där har de flintskalliga lockar

där niger pojkar, flickor bockar,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

I Annorlunda 

där kan man se och blunda

där är fula flickor sköna

där är röda rosor gröna

där skiner solen hela natten

där kan man torka sig i vatten,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

I Annorlunda

där är sjuka sunda

där är alla gubbar unga

där är bomullstussar tunga

där betar bilarna på ängen

där seglar båtarna i sängen,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

I Annorlunda

där är djupa sjöar grunda

där är alla kurvor raka

där kallas framåt för tillbaka

där får man pengar när man handlar

där kallas russinen för mandlar,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

Lennart Hellsing

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Oavsett vad man tycker om friskolesystemet, går det inte förneka att det är själva förutsättningen för uppkomsten av engelskspråkiga friskolor, som Internationella Engelska Skolan och flera liknande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur kan det komma sig att det ska vara engelska namn på de olika planerade aktiviteterna på Drottninghög? Vi lever i Sverige och då ska namnen enligt mig vara följande: Trädgården, köket och marknadsplatsen eller marknaden och inte de engelska motsvarigheterna.

Jag vill ha bort "svengelskan" i språket, det utarmar och i Helsingborgs Dagblad den 15/5 larmar dessutom skolledaren Ingrid Olsson om att språket bara blir torftigare och torftigare.

Varför ska Helsingborgs kommun bidra till detta? Nej, fram för mer svenska!

Lena

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad 20/5 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”– Eg synest norsk er eit kleint språk nokre gongar, ler Marta Aspehaug så øyrepynten ristar.

Den baggy kledde 17-åringen har to norske foreldre. Likevel pratar ålesundsjenta engelsk store delar av dagen.

Med venninnene sine.

Som også er norsktalande.

Eller med framande ho treff i sosiale medium. Som også er norske. Ingen av ungdomane stussar på at Marta helst vil snakke engelsk.

Men det finst dei som meiner følgjene blir alvorlege.”

Läs vidare här!

Hur utbrett är samma fenomen i Sverige?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Hade jag vetat vad offside heter på engelska hade jag sagt det till domaren!"

Kjell Svensson, hockeymålvakt i Södertälje och Tre kronor

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta inlägg från 2014 hittade jag nyss på min dator, men tyvärr framgår det inte vem som är författare. Men det kanske löser sig. Per-Åke Lindblom)

Jag hade tänkt kommentera Per-Åke Lindbloms inlägg ”Vilken är förklaringen till det växande språkintresset i Sverige?” Men ganska snart hamnade jag så avsides i tankegångarna att jag ansåg det vara mera praktiskt att skriva ett eget inlägg. Det handlar om EF Språkresors English Proficiency Index (EF EPI), på svenska engelskt färdighetsindex.

EF är ett ganska ungt svenskt företag som anordnar studier i åtminstone engelska, franska, tyska, italienska och spanska i länder, där de språken talas. Man opererar från 60 länder. På deras hemsida redovisas det engelska färdighetsindexet, men av någon anledning inget index för de övriga fyra språken. Kan det ha något att göra med att Sverige placerar sig i toppen i just engelska och om inte i botten när det gäller de fyra övriga språken, men ändå ett stycke ner?

Indexet är som jag uppfattar det ett trubbigt mått även om det är en bedömning enligt Europarådets internationella standard. Dels framgår inte hur det räknas fram och vad det egentligen representerar. De som företaget kan mäta kunskaperna hos är de som anlitar deras tjänster. Att extrapolera informationen till att gälla all övrig befolkning i nämnda länder är att övertolka den. 

Man sorterar in de testade i fem kategorier, som jag i ärlighetens namn inte vad som avses med. Men rangordningen är lätt att förstå: Mycket god färdighet, god färdighet, medelmåttig färdighet, bristfällig färdighet och mycket bristfällig färdighet. Observera att endast de länder som EF är verksamma i finns med, och de står i exakt den ordning de rangordnas. Listan är den senast från 2013.

Mycket god färdighet:  Sverige, Norge, Nederländerna, Estland, Danmark, Österrike och Finland.

God färdighet: Polen, Ungern, Slovenien, Malaysia, Singapore, Belgien, Tyskland, Lettland, Schweiz och Portugal.

Medelmåttig färdighet: Slovakien, Argentina, Tjeckien, Indien, Hongkong, Spanien, Sydkorea, Indonesien, Japan, Ukraina och Vietnam.

Bristfällig färdighet: Uruguay, Sri Lanka, Ryssland, Italien, Taiwan, Kina, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Costa Rica, Brasilien, Peru, Mexiko, Turkiet, Iran och Egypten.

Mycket bristfällig färdighet: Chile, Marocko, Colombia, Kuwait, Ecuador, Venezuela, Jordanien, Qatar, Guatemala, El Salvador, Libyen, Thailand, Panama, Kazakstan, Algeriet, Saudiarabien och Irak.

EF kommenterar listan bland annat med att de sju länderna med den bästa engelskan alla är små europeiska länder, vars storlek tvingar dem till en internationell utblick. Panama, Libyen, El Salvador, Qatar, Jordanien och Kuwait längst ner på listan ligger inte i Europa, men har folkmängder som understiger Sveriges och även de borde vara tvingade till en internationell utblick. Varför är de inte duktigare på engelska, då? Förmodligen skulle de toppa listan om samma mätningar gjordes gällande färdigheter i arabiska, spanska respektive portugisiska, en lista Sverige skulle hamna i botten av.

Ett annat förhållande som förenar fem av de sju toppländerna är att där talas de språk som är närmast besläktade med engelskan. Finskan och estniskan är ju på inget sätt besläktade med engelskan, men samtidigt är kunskaperna i svenska som störst utanför vårt eget land just där. Det ger dem en extra skjuts. Och när det gäller just Sverige är vi så enögt inriktade på just engelska, att det vore ren skam om vi inte toppade listan.

Men en sak har nog du och jag och de flesta omkring oss gemensamt oavsett om våra kunskaper i engelska är goda eller inte. Man behöver inte komma särskilt långt från allfarvägen på kontinenten för att ett verserat samtal med lokalbefolkningen är omöjligt på grund av just bristfälliga språkkunskaper.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)