Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd för Centerpartiet i Stockholms stad, frågar i sitt svar (den 8 mars 2021) på min insändare ”Följ språklagen och använd svenska namn” (den 4 mars): ”Vem vill i dag byta ut namn som Frescati, Bellevueparken eller Turning Torso?”

Dessa utländska namn, som gavs innan språklagen fanns, representerar tre olika språk: ”Frescati” är italienska, ”Bellevue” franska och ”Turning Torso” engelska. I dag är nästan alla utländska namn på nya byggnader och projekt engelska, trots att språklagen kom 2009.

Med språklagen i åtanke har Naddebos jämförelse med förslaget att kalla den planerade parken vid Årstaviken för ”Stockholm Low Line” juridiskt sett ingen relevans. I alla tider ska maktutövare i sitt värv följa de vid tidpunkten aktuella lagarna.

Jag skulle vilja fråga Naddebo hur han som politiker ser på den svenska språklagen. Behöver inte han följa de lagar som riksdagen har beslutat om?

De namn som han ger exempel på kom till i en annan tid när svenskan var självklar på ett annat sätt och inte hotad som den är i dag, inte minst på grund av alla engelskspråkiga skolor som växer upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. Det är ju också för att skydda svenskan som vi har språklagen.

Enligt Språktidningens blogg den 8 mars 2021 känner bara var fjärde till språklagen som kom 2009 och som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Hur kommer det sig att inte alla känner till denna viktiga lag?

Ansvaret för detta vilar tungt på regering och riksdag som borde ha implementerat språklagen i samhället och sett till att den tillämpas och efterlevs. Språkförsvaret började driva frågan om en svensk språklag 2005 och skrev ett eget utkast till språklag året därpå.

Avslutningsvis är det positivt att Naddebo har kommit till insikt om följande: ”Vad namnet beträffar har vi sagt att ett svenskt namn säkert kommer att fungera bäst och vi tar gärna emot förslag.” Förhoppningsvis skrotas Naddebos namnförslag ”Stockholm Low Line” som Naddebo kallar ”det kreativa namnet”. Det finns inte ett enda sakligt skäl varför en park över ett nedlagt järnvägsspår ska ha ett engelskt namn. Syftningen på New York High Line är mycket långsökt. Inte ens de flesta amerikaner känner till New York High Line.

Dessutom planerar New York en ny egen Low Line. Det vore fint om gångstråket och parken vid Årstaviken får ett vackert svenskt namn som exempelvis ”Spårpromenaden”. Detta namn har fått överlägset flest röster så här långt i Språkförsvarets omröstning.

Christina Johansson

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheters nätversion den 14 mars och i pappersupplagan den 16 mars – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fredrik Vrang skriver i facebookgruppen ”Språkförsvarets vänner” :

Några tankar från mig efter en diskussion i gruppen nyligen om onödig engelska:

Det ÄR en god idé att i möjligaste mån använda svenska ord när man kommunicerar på svenska. Det finns en anledning till att vi fått ett språk med modersmjölken som fungerar ypperligt i de flesta sammanhang.

Jag jobbar själv dagligen aktivt med språket (svenska och engelska). Jag har en rätt avslappnad inställning till detta att slänga sig med främmande (läs: engelska) uttryck till vardags, och jag gör mig skyldig till det stup i kvarten. Men när jag kommunicerar å yrkets vägnar har jag en helt annan inställning, antagligen just därför att jag är en avancerad språkbrukare! Ta därför detta som ett professionellt och välmenat råd: tala precis hur du vill med dina nära och kära, men visa respekt och prioritera att bli förstådd när du talar med och skriver till främlingar!

Den här gruppen är för övrigt i hög grad associerad med föreningen Språkförsvaret, som har som en av sina huvudfrågor att undvika onödig engelska. Alla kan ta del av allt det intressanta innehållet på språkförsvaret.se – helt gratis! Anser du att föreningens arbete är behjärtansvärt kan du även bli stödmedlem.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

.

Göran Rosenberg skriver i en artikel på Sveriges Radio inledningsvis:

”Tänk dig att du försöker säga något till en person som systematiskt missuppfattar vad du försöker säga – eller ännu värre, inte bryr sig om att förstå vad du försöker säga. Som istället främst verkar bry sig om vilket eller vilka ord du har använt. Där sammanhanget som ordet eller orden används i inte spelar någon roll, och därmed inte heller avsikten med det du försöker säga.

Visst kan det finnas ord som redan i sig är så belastade att de kräver extra mycket sammanhang och en tydligt uttalad avsikt för att kunna användas. Men ord som inte får användas alls, oavsett sammanhang och avsikt, ord som redan i sig anses vara så kränkande eller hotfulla att de inte bör användas och uttalas överhuvudtaget, det är något annat.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som vill göra orddelen i det senaste högskoleprovet kan göra den här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lisa Ekdahl - Öppna upp ditt fönster

Söndagens svenskspråkiga dikt

Rosen

Jag är skön, ty jag har vuxit i min älskades trädgård. 

Jag stod i vårregn och fick dricka längtan,

jag stod i solen och fick glöd –

nu står jag öppen och väntar.

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sydafrika är en av alla före detta kolonier som kämpar med att göra sig av med kolonialismens ok, både när det gäller att återupprätta, eller  i vart fall stärka, de inhemska språkens ställning men även vad gäller exempelvis geografisk namngivning. 

I Sverige - som aldrig har varit koloniserat - verkar många frivilligt för en motsatt utveckling!

Något att begrunda för exempelvis herrar Jörgen Stenquist, vice vd och expansionsansvarig på "Internationella" (Det är anglifiering de sysslar med inte verklig internationalisering) engelska skolan samt Centerpartiets Jonas  "Stockholm Low Line" Naddebo.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Smaka på ordet: Fika är onekligen en aktivitet som är "på kommande" (för att låna ett uttryck som ofta används i Svenskfinland). Både som företeelse och som begrepp. Dessutom tenderar "fika" att gå på export.

Vem vet! Sett i ett större sammanhang kanske det dessutom ligger något i skyltens budskap.

Onekligen infinner sig oftast såväl mättnad som harmoni och gemyt samband med "kaffe med dopp" i alla dess former, såväl hemma som på lokal.

Rikssvensk med delvis (pur)finska rötter 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"British så in i Norden!" En utställning i tiden? Nej, jag anser inte längre att det är det!

Storbritannien har de facto lämnar EU och därmed är Englands inflytande i EU men också i Europa som helhet kraftigt degraderat. Faktum är att engelskan plötsligt har blivit ett litet språk inom EU, sett till antalet modersmålstalare, med "ynka" fem miljoner talare i småländerna Irland och Malta, vilka bägge dessutom har parallella officiella språk i respektive land.

Det är dags för Sveriges politiker och andra makthavare att ta av de a anglifierande glasögon som de nu har burit i drygt 75 år. Jag ser, mycket, fram emot utställningarna "Tyskt så in i Norden" och  "Franskt så in i Norden" framöver.

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)