Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd för Centerpartiet i Stockholms stad, frågar i sitt svar (den 8 mars 2021) på min insändare ”Följ språklagen och använd svenska namn” (den 4 mars): ”Vem vill i dag byta ut namn som Frescati, Bellevueparken eller Turning Torso?”

Dessa utländska namn, som gavs innan språklagen fanns, representerar tre olika språk: ”Frescati” är italienska, ”Bellevue” franska och ”Turning Torso” engelska. I dag är nästan alla utländska namn på nya byggnader och projekt engelska, trots att språklagen kom 2009.

Med språklagen i åtanke har Naddebos jämförelse med förslaget att kalla den planerade parken vid Årstaviken för ”Stockholm Low Line” juridiskt sett ingen relevans. I alla tider ska maktutövare i sitt värv följa de vid tidpunkten aktuella lagarna.

Jag skulle vilja fråga Naddebo hur han som politiker ser på den svenska språklagen. Behöver inte han följa de lagar som riksdagen har beslutat om?

De namn som han ger exempel på kom till i en annan tid när svenskan var självklar på ett annat sätt och inte hotad som den är i dag, inte minst på grund av alla engelskspråkiga skolor som växer upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. Det är ju också för att skydda svenskan som vi har språklagen.

Enligt Språktidningens blogg den 8 mars 2021 känner bara var fjärde till språklagen som kom 2009 och som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Hur kommer det sig att inte alla känner till denna viktiga lag?

Ansvaret för detta vilar tungt på regering och riksdag som borde ha implementerat språklagen i samhället och sett till att den tillämpas och efterlevs. Språkförsvaret började driva frågan om en svensk språklag 2005 och skrev ett eget utkast till språklag året därpå.

Avslutningsvis är det positivt att Naddebo har kommit till insikt om följande: ”Vad namnet beträffar har vi sagt att ett svenskt namn säkert kommer att fungera bäst och vi tar gärna emot förslag.” Förhoppningsvis skrotas Naddebos namnförslag ”Stockholm Low Line” som Naddebo kallar ”det kreativa namnet”. Det finns inte ett enda sakligt skäl varför en park över ett nedlagt järnvägsspår ska ha ett engelskt namn. Syftningen på New York High Line är mycket långsökt. Inte ens de flesta amerikaner känner till New York High Line.

Dessutom planerar New York en ny egen Low Line. Det vore fint om gångstråket och parken vid Årstaviken får ett vackert svenskt namn som exempelvis ”Spårpromenaden”. Detta namn har fått överlägset flest röster så här långt i Språkförsvarets omröstning.

Christina Johansson

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheters nätversion den 14 mars och i pappersupplagan den 16 mars – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Olof Skötkonung

16 mars 2021 15:54

Så många roliga fyndiga namn på svenska!:)

 

ur

16 mars 2021 20:38

Tycker inte att "Stockholm low line" är kreativt, bara en efterapning. Det finns ingen vinst i att göra Stockholm till ett New York i miniformat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hets mot språkpoliser pågår. Dessa har alltid varit mina vänner. Redigerare, korrekturläsare! Liksom för övrigt alla poliser (utom möjligen Säkerhetspolisen). Jag kallar dem ibland äkthetskontroller, de där språkpoliserna: ”Så där kan du inte s...

Denna text är hämtad från Lars Engwalls artikel Listen to Eva Forslund and Magnus Henrekson, Please! i Econ Journal Watch september 2022.   ”Utbildning   En person med engelska som modersmål som lärare vid till exempel ett svenskt unive...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-28   Söndagens svenskspråkiga sång   Björn Afzelius – Ikaros   Söndagens svenskspråkiga dikt   I trädgården   Barnet i trädgården är ett underligt ting: ett litet litet djur...

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)     ...