Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd för Centerpartiet i Stockholms stad, frågar i sitt svar (den 8 mars 2021) på min insändare ”Följ språklagen och använd svenska namn” (den 4 mars): ”Vem vill i dag byta ut namn som Frescati, Bellevueparken eller Turning Torso?”

Dessa utländska namn, som gavs innan språklagen fanns, representerar tre olika språk: ”Frescati” är italienska, ”Bellevue” franska och ”Turning Torso” engelska. I dag är nästan alla utländska namn på nya byggnader och projekt engelska, trots att språklagen kom 2009.

Med språklagen i åtanke har Naddebos jämförelse med förslaget att kalla den planerade parken vid Årstaviken för ”Stockholm Low Line” juridiskt sett ingen relevans. I alla tider ska maktutövare i sitt värv följa de vid tidpunkten aktuella lagarna.

Jag skulle vilja fråga Naddebo hur han som politiker ser på den svenska språklagen. Behöver inte han följa de lagar som riksdagen har beslutat om?

De namn som han ger exempel på kom till i en annan tid när svenskan var självklar på ett annat sätt och inte hotad som den är i dag, inte minst på grund av alla engelskspråkiga skolor som växer upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. Det är ju också för att skydda svenskan som vi har språklagen.

Enligt Språktidningens blogg den 8 mars 2021 känner bara var fjärde till språklagen som kom 2009 och som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Hur kommer det sig att inte alla känner till denna viktiga lag?

Ansvaret för detta vilar tungt på regering och riksdag som borde ha implementerat språklagen i samhället och sett till att den tillämpas och efterlevs. Språkförsvaret började driva frågan om en svensk språklag 2005 och skrev ett eget utkast till språklag året därpå.

Avslutningsvis är det positivt att Naddebo har kommit till insikt om följande: ”Vad namnet beträffar har vi sagt att ett svenskt namn säkert kommer att fungera bäst och vi tar gärna emot förslag.” Förhoppningsvis skrotas Naddebos namnförslag ”Stockholm Low Line” som Naddebo kallar ”det kreativa namnet”. Det finns inte ett enda sakligt skäl varför en park över ett nedlagt järnvägsspår ska ha ett engelskt namn. Syftningen på New York High Line är mycket långsökt. Inte ens de flesta amerikaner känner till New York High Line.

Dessutom planerar New York en ny egen Low Line. Det vore fint om gångstråket och parken vid Årstaviken får ett vackert svenskt namn som exempelvis ”Spårpromenaden”. Detta namn har fått överlägset flest röster så här långt i Språkförsvarets omröstning.

Christina Johansson

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheters nätversion den 14 mars och i pappersupplagan den 16 mars – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Olof Skötkonung

16 mars 2021 15:54

Så många roliga fyndiga namn på svenska!:)

 

ur

16 mars 2021 20:38

Tycker inte att "Stockholm low line" är kreativt, bara en efterapning. Det finns ingen vinst i att göra Stockholm till ett New York i miniformat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

(Denna text har publicerats tidigare, men kan fungera som en påminnelse till de svenska kandidaterna i det kommande valet till EU-parlamentet. Vilket språk tänker de tala i EU-parlamentet, svenska eller engelska? Man måste komma ihåg att intresserade...

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.   Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universi...

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...

      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...