Så här skrev SvD:s Näringslivsdel igår:

”Insatsen höjs för att få kontroll över Internationella Engelska skolan med 25 000 elever. Den svensk-tyska budgivaren höjer sitt bud på bolaget med 5 kronor per aktie och hoppas att ägarna ska nappa.

Det första budet fick blankt nej från bolagets styrelse. Erbjudandet på 77 kronor per aktie imponerade inte på styrelsen. På måndagen återkom storägaren, Peutinger, med ett högre bud. 82 kronor per aktie.

Peutinger är ett nybildat konsortium som kontrolleras av den okända Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital.”

Internationella Engelska Skolan har sålts en gång av grundaren, Barbara Bergström, till ett amerikanskt riskkapitalbolag, som i sin tur är på väg att sälja skolan igen. På kuppen blev Barbara Bergström mycket rik. Själva idén bakom riskkapitalbolag är att sälja vidare – med vinst. Den vinst som Internationella Engelska Skolan som koncern har gjort har också investerats utomlands, i Spanien och Storbritannien, sex privatskolor i Spanien och en i Storbritannien. Denna vinst och dessa investeringar finansieras ytterst av svenska skattebetalare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag tycker att allt blir värre och värre i Sverige. Tänk bara på Amazons språkliga arrogans med hårresande maskinöversättningar till svenska! Amazon är ett exempel på ett globalt monsterföretag som Sverige hade klarat sig bättre utan. Jag har läst att Amazon behandlar sina anställda illa. De anställda verkar vara helt förslavade och vågar inte ens gå på toaletten eller äta lunch, eftersom de då hinner med mindre och kan förlora sina arbeten.

Maskinöversättningarna får mig att tänka på de ”digitala medarbetare” som finns överallt nuförtiden, exempelvis på SL och Taxi Stockholm. Dessa artificiella intelligensröster uppfattar aldrig någonsin vad jag säger, hur tydligt och hur många gånger jag än upprepar. Kanske förstår de inte sydsvenska. Först när jag desperat ropar att jag vill tala med en riktig människa och inte med en AI-röst kopplas jag vidare. Jag längtar tillbaka till den tid då man fick tala med en riktig människa direkt. Nästa steg blir antagligen att de digitala medarbetarna bara talar engelska, det utvalda språket för jordens ”världsmedborgare”. Detta måste till varje pris stoppas!

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Redan 2016 skrev Edward Blom om fenomenet att en ökande andel restaurang – och affärsanställda talar engelska i stället för svenska när de möter svenskspråkiga kunder i Sverige. Han skrev:

”Engelsktalande servicepersonal tar språkmakten på svenska restauranger.

Första gången det hände var för 20 år sedan på en brittisk pub i Stockholm. Det kändes exotiskt, som att vara på semester. Man kanske inte fick det tilltugg man tänkt sig, och man förstod så där lagom mycket av bartenderns skämt, men det var som på riktigt – i England. Men charmen skulle snart avta, när fenomenet spred sig.

Restauranger är mitt rätta element. Jag glider in som en världsvan konnässör på etablissemangen, med högburet huvud, leende mun och sniffande näsa. Men när kyparen möter min hälsning med en oförstående blick och sedan svarar på engelska, krymper jag ihop till en stammande pojke med mössan i hand. På ett språk som inte är ens modersmål kan man varken ta plats, vara sig själv, skämta – eller fullt ut förklara vad man vill ha.”

Jag har själv stött på restaurangpersonal som har talat engelska i stället för svenska minst två gånger. Ena gången kom vederbörande från Polen och den andra från Grekland. Vitsen med detta var förmodligen att dessa accepterade lägre löner av restaurangägarna än svenska medborgare som kan ta reda på vilka lönevillkor som gäller.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkfösvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Siv Pettersson - Låt mig få tända ett ljus

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sång till min lykta

Jag tände dig längesen, flämtande lilla,

under åren som gått har du brunnit för mig.

När natten var fridfull och heligt stilla,

som man gläds åt solen jag gladdes åt dig.

Du var dock en vägtröst i mörkrets öken,

när andra njöto av sovande ro.

Ditt sken var en stjärnas blänk genom töcken,

en ögonens lust i den sömnlöses bo.

Du lärt mig att tålmodigt midnatten bida,

i ditt sus låg det frid och du lärde mig den,

i ditt mattgula ljus har jag lärt att lida,

att tvivla och häda och glädjas igen.

Jag trodde att du en av höstmörkrets dagar

skulle växa och flamma med vitare ljus,

skulle lära mig tro - dock icke jag klagar,

jag vet att du slocknat i andras hus.

Men dör du en gång, blir du trött att brinna

och lämnar mig vänlös i kolmörkt rum,

då vill även jag bryta upp och försvinna,

då vill jag som du slockna ut och bli stum.

Dan Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tummen ner för återvinningsföretaget Ad Infinitum Recycling AB som har övergett svenskan till förmån för latinet och engelskan.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Skolvärlden intervjuas Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör. Han säger bland annat:

”– Undervisning på engelska kan tyckas attraktivt, spännande och bra. Tyvärr har vi bara ganska rudimentära kunskaper om effekterna på sikt när det gäller elevernas lärande. Förutom att man kan fundera över hur djupa ämneskunskaper eleverna får när de undervisas på ett språk som de inte fullt ut behärskar, finns det anledning att vara bekymrad över deras utveckling när det gäller det svenska språket.

I en internationell jämförelse är möjligheterna för skolor att bedriva undervisning på engelska,  förhållandevis oreglerat i Sverige.

– Både möjligheterna och kraven bör i större utsträckning regleras. Jag tycker också att vi behöver bli bättre på att följa upp effekterna. Vi ska inte gå in i någonting förrän vi faktiskt vet att det är gynnsamt för eleverna. ”

Och vidare:

” – Det behövs mer kunskap kring hur framväxten av skolor som bedriver stora delar av undervisningen på engelska påverkar segregationen. Det finns en risk för att den ökar ytterligare.

Till skillnad mot övriga svenska skolor, har skolor med tillstånd att bedriva sin undervisning på engelska rätt att tillsvidareanställa utländska lärare som saknar svensk lärarlegitimation.

– Skolverket tycker att undantaget ska tas bort. Det är viktigt att alla lärare som undervisar i svenska skolor har kunskap om det svenska skolsystemet, kursplaner, betygssättning och allt annat som vi förväntar oss att legitimerade lärare har.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Edd du wilað lär dig dalska?

Gå med i Facebookgruppen Älvdalska bytes mot armhävningar.

Varje dag försöker jag lära min gamle kollega på Mora Tidning Birger Nylén något nytt ord eller uttryck. Och han försöker lära mig göra armhävningar.

Om du är med i gruppen kan du också lära dig lite genom att bara lyssna och titta. Och du kan också ställa frågor i gruppen om det är något du funderar på. Jag försöker svara så fort som möjligt.

Just nu håller vi på med verbböjningar och på fredag blir det ett barnförbjudet ord för Birger att lära sig.

Tryck på förstoringsglaset på startsidan för Facebook och skriv in namnet Älvdalska bytes mot armhävningar och tryck sedan på "Gå med".

Välkommen

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)