Direktlänk till inlägg 14 maj 2007
Östen Dahl har kommenterat Språkförsvaret i den 10/5 i ”Lingvistbloggen”. Vi har ingenting att invända mot den publiciteten.
Jag tycker dock att hans infallsvinkel är lite märklig. Han jämför oss med de båda amerikanska organisationerna US English och English First och hittar flera likheter. Det är nästan så att man får intrycket att han försöker tillämpa ett slags ”guilt-by-association”-resonemang. 1) US English och English First är suspekta; 2) Språkförsvaret delar vissa av deras resonemang; alltså 3) Språkförsvaret är också lite suspekt. Bara en fundering: Skulle den här ”guilt-by-associationen”-kopplingen fungera den andra vägen också? Skulle det löna sig att skriva ett inlägg i något amerikanskt språkforum och påpeka att det minsann finns en organisation, visserligen mycket liten, i Sverige, som delar vissa av de uppfattningar som US English och English First torgför?
För det första känner jag till de båda organisationernas existens. Det finns t.o.m en länk till US English på Språkförsvarets webbplats, där det bl.a heter: ”Organisationen har 1, 8 miljoner medlemmar och är mycket inflytelserik. Den passar inte riktigt in under kategorin ”Liknande sidor som Språkförsvaret i andra länder”, eftersom den inte slår ’underifrån’.”
Den avgörande skillnaden mellan språksituationen i USA och Sverige är ju att engelskan inte är hotad i USA, medan svenskan förlorar domäner till engelskan och alltså är hotad. Hur skulle engelskan i USA kunna vara hotad, när 172 miljoner av 209 miljoner vuxna amerikaner år 2000 (källa: US Bureau of the Census: language use of adults 2000) enbart kunde tala engelska?
För det andra kan jag lova att Östen Dahl skulle kunna hitta ännu fler likheter mellan Språkförsvarets argumentation och argumentationen hos organisationer och debattörer i Europa, t.o.m hos vissa brittiska språkvetare. Varför? Samtliga språk i Europa är nämligen utsatta för en press från engelskan. Det pågår en livlig debatt i hela Europa om förhållandet till engelskan. För en tid sedan beslöt Italiens parlament att italienska var Italiens officiella språk. Det förekom ingen närmare motivering, men jag är tämligen säker på att förespråkarna ville fatta detta beslut medan tid var, med tanke på språksituationen i Europa. I Tyskland finns det en stark organisation, Verein Deutscher Sprache, som i flera år bekämpat engelskans inflytande. Både förbundspresidenten, förbundskanslern och SPD:s ordförande är idag för att tyskan slås fast som Tysklands officiella språk i grundlagen. I Norge har det förts en debatt om ”tellekantordningen”, ett belöningssystem som gynnar publicering på engelska, inom högskolan, och olika arbetsgrupper på högskolenivå har tagit fram språkplaner för att reglera förhållandet till engelskan inom högskolan; i Danmark utmynnade den senaste språkdebatten i att kulturministern tillsatte en utredning för att utreda behovet av en dansk språklag.
För det tredje är det svårt att veta om Östen Dahl framför kritik eller inte. Han skriver t.ex att ”de amerikanska organisationerna betonar språkets roll för den nationella enigheten” och konkluderar sedan att Språkförsvaret uttrycker sig på ett liknande sätt. Är detta något negativt eller positivt? Det är väl alldeles självklart att de flesta nationalstater ser språket som en enande kraft. Det finns inget alternativ till nationalstater – inte ens EU, som är en union av nationalstater. Det enda undantag vad språkets roll beträffar som jag känner till i Europa är Schweiz, där den historiskt-kulturella samhörigheten har varit viktigare än språkgemenskapen. Det var därför som staterna i Latinamerika satsade särskilt mycket på spanskan och förspanskning efter frigörelsen från det spanska moderlandet under första hälften av 1800-talet. Det var därför som de europeiska kolonisatörerna, med WASP-ättlingarna i spetsen, satsade på engelskan som en enande kraft i Nordamerika. Samtidigt ledde samma kolonisering till en mycket omfattande språkdöd, fr.a genom att språkanvändarna, d.v.s indianerna, dog till följd av sjukdomar (som européerna tog med sig), krig, massfördrivningar och medveten utrotning. Enligt vissa beräkningar, redovisade av Jared Diamond i ”Vete, vapen och virus”, reducerades ursprungsbefolkningen i Nordamerika med 95 procent. Av samma skäl för Kina numera en mycket medveten språkpolitik, dels strävar den kinesiska regeringen att säkerställa att mandarin används som undervisningsspråk, i radio och tv, kort sagt fungera som ett rikstalspråk, och dels satsar den kinesiska regeringen på att befrämja kunskaperna om det kinesiska språket utomlands, som fransmän, britter, amerikaner etc. tidigare gjort och fortfarande gör.
För det fjärde ställer Östen Dahl frågan om Språkförsvaret ”stöder kraven på engelska som officiellt språk i detta land (d.v.s. USA – min anm)”. Jag kan bara tala för mig själv på den punkten. Oavsett vad man tycker om engelskans framfart på den nordamerikanska kontinenten är det ett etablerat historiskt faktum att engelska är huvudspråk i USA. Dessutom stöds detta krav enligt opinionsundersökningar (senast av CNN den 8-11/6 2006) av 75 procent av amerikanarna. Jag anser inte att man ska gå emot detta krav. Dock är jag fullt medveten om att det är spanskan som betraktas som ett hot. Visserligen uppgår antalet spansktalande i USA till mer än 40 miljoner och antalet kommer att fortsätta växa. Men hotet från spanskan är inte större i USA än vad italienskan en gång var i Argentina. Italienarna utgjorde nämligen majoriteten av invandrarna till Argentina, men när de invandrade till Argentina, så var spanskan redan etablerad, särskilt i den ekonomiska och politiska eliten. De spansktalande i USA som vill tillhöra etablissemanget i USA, ger upp och kommer att ge upp sitt språk på den resan. Andra generationens spansktalande är tvåspråkiga, många med engelska första språk. Många inom den andra generationen kommer att ingå blandäktenskap, vilket innebär att deras barn kommer att ha engelska som modersmål.
Däremot är det naturligtvis viktigt att ett sådant beslut inte utnyttjas för att förtrycka användningen av andra språk i USA. Men det ena ger inte per automatik det andra: om jag fäller upp mitt paraply, är det inte alls säkert att det kommer att börja regna. Den viktigaste språkfrågan i USA består enligt min mening i att rädda de överlevande inhemska språken, indianspråken, undan språkdöden. Där har det amerikanska storsamhället, det samhälle, som historiskt sett bär skulden för fördrivningen och utrotningen av indianerna, ett ansvar för att kompensera indiannationerna. Dessa är förtjänta av allt stöd i sin kamp för att rädda de egna språken eller för att återuppliva dem.
Avslutningvis: Det skulle föra alldeles för långt att kommentera alla Östen Dahls jämförelser. Jag ska dock avsluta med några exempel, som visar hur meningslösa vissa av hans jämförelser är. Han citerar ur Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige: ”Privatpersoner kan aldrig ställas till svars för överträdelse av denna lag.” Sedan påpekar han att det finns en liknande formulering hos US English. Så vad? Faktum är att när ett antal språkförsvarare utarbetade utkastet till språklag, så hade vi enbart studerat de katalanska, polska, lettiska, finländska och walesiska språklagarna. Formuleringen har vi förmodligen hittat i den katalanska språklagen.
Formuleringen ”medborgare, som inte behärskar svenska, har rätt till tolkning vid kontakt med alla myndigheter” tolkar han som att alla andra, d.v.s icke-medborgare som personer med enbart uppehållstillstånd, turister etc., skulle sakna denna rätt. I utkastet står det redan i § 3.3 att ”myndigheterna har rätt att ge bättre språklig service än vad denna lag föreskriver.” Dessutom har exempelvis undertecknad kritiserat Dansk Folkeparti på denna punkt: ”Den andra punkten säger att invandrare som har fått uppehållstillstånd inte skall få gratis tolkhjälp vid kontakt med danska myndigheter, med undantag för rättsväsendet…Det ligger i samhällets intresse att inkludera dem genom en förståelig och ömsesidig kommunikation. Tolkning vid kontakt med sjukvården kan vara livsavgörande. I vissa sammanhang, exempelvis vid kontakt med skolan, kan det vara direkt olämpligt att använda ens eget barn eller släkting som tolk (se vidare hela bloggtexten den 27/12 2006). Det är möjligt att denna skrivning i utkastet måste förbättras, men vill man missförstå, så gör man det ändå.
Egentligen tycker jag att Östen Dahls och Sally Boyds artikel, ”Grundlöst om språkdöd”, i Språkvård nr 4/2006 är betydligt intressantare än detta hans inlägg. I denna artikel ifrågasätter de begreppet domänförlust, hur språkdöd går till o.s.v Jag hoppas kunna återkomma till den artikeln.
Per-Åke Lindblom
Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
(Brev till ledarredaktionen, kulturredaktionen och språkspalten på Svenska Dagbladet) Jag känner mig träffad av formuleringen "Jag har ingenting emot att språket förändras, men ..." (SvD 20 september 2024). Emellertid ligger Mikael Parkva...
Så tror Philip Seargeant, författare till ”Future of Language”, att AI kommer att forma vår kommunikation Intervjun publicerades i Live Science den 24 september. Ilustrationer finns i originaltexten - se länk i slutet av texten. ...
Upptäckte av en slump ett program i radio med ovanstående namn där tre personer, som namnet antyder en vardera från Norge, Sverige och Danmark, samtalar på sitt respektive språk. Bra om man vill öva upp sin hörförståelse av de andra två stora nordisk...
Yair Sapir, språkforskare och universitetslektor i svenska vid Högskolan Kristianstad, har ägnat de senaste 20 åren åt att studera den mycket speciella älvdalskan. Nu släpper han, tillsammans med Olof Lundgren, doktorand i lingvistik vid Lunds univer...
(Inledning vid IMPLAN-konferensen i Oslo den 2/5 – 3/5 2008) Det här föredraget hölls 2008 och publicerades i en engelsk version i "Language and Power", sid. 283 - 288, Mkuki na Nyota Publishers Ltd 2009. Inte mycket har förändrats sedan ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 |
5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 |
13 |
|||
14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
19 | 20 |
|||
21 |
22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"