Finnur Friðriksson disputerade den 19/12 2008 på avhandlingen ”Language Change vs. Stability in Conservative Language Communities. A case study of Icelandic” vid Göteborgs  universitet. Pressmeddelandet inför disputationen innehöll en sammanfattning av avhandlingen:  

”Isländskan nämns ofta som ett typiskt exempel på ett stabilt språk. Samtidigt tyder senare tids forskning på att isländska nu undergår förändringar i snabbare takt än tidigare och detta verkar även vara uppfattningen bland den isländska allmänheten.

Finnur Friðriksson har utforskat huruvida isländska fortfarande kan karakteriseras som ett stabilt språk och – om så är fallet – vilka faktorer i språksamhället som bidrar till denna stabilitet. För att få en bild av isländskans nuvarande ställning spelades ett antal vardagliga gruppsamtal in. Totalt deltog 108 informanter med varierande social bakgrund och dessa kommer från olika orter i Island. Samtalen analyserades sedan utifrån ett antal språkliga variabler som antasnu genomgå förändring. Ungefär hälften av informanterna bidrog även med skriftspråksmaterial som analyserades på samma sätt. Slutligen intervjuades alla informanter med avseende på deras sociala bakgrund och attityder till språkförändringar.

Avhandlingens resultat tyder på att isländska fortfarande kan karakteriseras som ett stabilt språk. Således hittades exempel på de påstådda förändringarna mycket sällan i de inspelade samtalen liksom i det inlämnade skriftspråksmaterialet. Det förefaller även vara så att den lilla variation som ändå finns är relativt stabil, dvs. mönstret är i stort sett detsamma i alla åldersgrupper. Yngre talare visar inga tydliga tecken på att avvika i högre grad från standardspråket än vad äldre talare gör, men ett sådant mönster ses vanligtvis som ett tecken på pågående förändring.

Vad gäller informanternas attityder till språklig förändring så verkar de både vara mycket medvetna om de variabler som studerades och allmänt vara negativa gentemot de påstådda förändringarna. Denna hållning verkar även vara en starkt bidragande faktor till den språkliga stabiliteten. Det framkom ett tydligt samband mellan attityder och språkbruk, nämligen att de informanter som uttryckte sig negativt om de relevanta icke-standardformerna var mindre benägna än övriga informanter att använda dem. 

Informanternas intervjusvar antyder även att andra faktorer, såsom en stark språklig nationalism och en stabilitetsinriktad språkpolicy, bidrar till isländskans stabilitet. Finnur Friðriksson menar att dessa faktorer generellt sett fungerar som bidragande till språklig stabilitet, även om andra faktorer, som kan gälla specifikt i andra språksamhällen, bör tas med i räkningen.”  

Avhandlingen finns även i digital form.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”. ...

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...

Den kände kenyanske författaren  Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:   ”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berä...

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...