Två operor av tyska 1700-talskompositörer ges i sommar på Vadstena-Akademiens Operafestival. Verken handlar om två kända kärleksdramer - Romeo och Julia samt Tiramo och Tisbe. Samlingsnamnet för de båda verken är "Star-cross'd lovers." Jag måste erkänna att jag är störtimponerad över de båda kompositörernas kunskaper i modern engelska.

Den häftiga titeln kommer säkert att dra massor av operaälskare till evenemanget. Synd bara att man missar den icke föraktliga mängd tyska ägare av torp och stugor, som befolkar den småländska landsbygden så här års. Deras biljettköp kunde ha blivit ytterligare ett välkommet kassatillskott ...

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket  Språkförsvaret)

Timo Järvinen har uppdaterat sin ordlista, "Några försvenskade anglicismer", så att den numera innehåller 630 ord. Hans sida, Svengland, är utan tvivel värd ett besök!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket  Språkförsvaret)

Språkförsvarsmedlemmen Johan Svensson har tillställt landets största dagstidningar artikeln "Språkvård på undantag - systemkraschen snart ett faktum?"  om den negligerade språkvården i Sverige, dock utan att lyckas få den publicerad. Nu har Johan skickat denna länk, som går till en artikel i Sydsvenska Dagbladet.

http://www.sydsvenskan.se/opinion/brannpunkt/carlrudbeck/article1171606/Swenglish-no-tack.html

Som en ironisk fotnot kan man tolka länken med den utomordentligt viktiga nyheten i Aftonbladet, som Johan karakteriserar enligt följande:

"Hej i sommarvärmen!
 
Ni missar väl inte den stekheta frågan om "De blekfeta männen som förstör våra stränder" som publiceras på Aftonbladet debatt idag?
 
http://www.aftonbladet.se/debatt/article7474772.ab
 
Artikelförfattaren Peter Siepens uppmaning till de svenska männen: "Låt inte kroppen förfalla bara för att ni har familj".
 
I artikeln skriver Siepen bland annat: "De illasittande surfshortsen har invaderat de svenska stränderna och tvingat mig till reträtt bakom en stubbe eller buske.

Sen får vi inte glömma gubbarna som haft samma badbyxa typ hela livet. Hur fräscht känns det när brallan är sönderblekt och hängig?"
 
Artikeln hade även kunnat publicerats på DN:s debattsidor. Siepens tyngd som "programledare och dj" indikerar att han är en tung "makthavare inom övrigt samhällsliv". Dessutom uppfyller artikeln viktiga publiceringskriterier som "fördjupningsvärde" och "idémässigt innehåll".
 
Misstankar om att artikeln publicerats enbart på grund av författarens titel eller position kan därför avfärdas som uppenbart ogrundade. Publiceringsbeslutet har endast baserats på det sakliga innehållet.
 
Mvh, Johan Svensson"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lantrådet Viveka Eriksson intervjuas i Ålandstidningen den 12/7. En passus  i intervjun handlar om svenska språkets ställning i Finland:

”En finländsk politiker förutspår att svenskan är död i Finland år 2030, och vill avskaffa svenskundervisningen. Vad händer om det blir så, alldeles oavsett lagar och goda föresatser?

- Det är en bra fråga. Det är en oroande utveckling. Vi har pratat om språkfrågan med Reinfeldt när han var här, men det hjälper ju inte. De kan inte gå in och ändra på det faktum att det svenska språket viker undan i Finland. När allt färre kan svenska på ministerierna blir det färre texter översatta till svenska. Men än så länge är svenskan ett grundlagsskyddat språk, och det får vi luta oss mot. För vår del har vi självstyrelselagen där Finland har åtagit sig att trygga det svenska språket. Det är något som vi får fortsätta att hävda.

- Vi kräver översättningar när vi kommer och vi kräver tolkar. Alltid när jag hörs i ett utskott finns det tolkar med.

-Man måste ha som utgångspunkt att självstyrelsen är stark i vårt system. Vi kommer inte att bli finskspråkiga - oberoende av hur språket utvecklas i Finland. Så länge man har Åland med inom landets gränser så är det vår rättighet. Men det är definitivt ett problem, för det gör allting väldigt tungarbetat.

Kan självständighet vara ett alternativ?

- Åland skulle vara för litet och för sårbart. Man måste titta på strukturer och relationer till omvärlden. Bara att upprätthålla alla direktiv inom EU är en enorm apparat där det läggs otroligt mycket arbetstimmar på att följa upp lagstiftning och direktiv. Där tar vi hjälp av Finlands implementeringar.

Så självständighet kan aldrig vara ett alternativ?

-Jag ser det inte som ett alternativ. ”

Nog för att svenskan i Finland befinner sig under press, men inte kommer svenskan att vara död i Finland 2030, om 20 år. Det betyder ju att alla nu levande finlandssvenskar, strax under 300000 till antalet, som är 60 år eller yngre, kommer att göra ett språkbyte fram till 2030. Detta är naturligtvis fullständigt absurt. Först om de nu levande finlandssvenska barnen inte skulle vilja förmedla sitt modersmål till sina barn kommer det att äga rum ett språkbyte i stor skala. Då talar vi om en period på uppemot 100 år. Den finländske politikern i fråga ger snarast uttryck för personligt önsketänkande, men det säger samtidigt en hel del om mentaliteten hos vissa motståndare till svenskans existens i Finland. Det finns få länder i Europa med organisationer som Sannfinländarna som har utplånandet av en språklig minoritet som första punkt på dagordningen.

Lyckligtvis glömmer Sannfinländarna och andra likasinnade bort att språk är en kampfråga.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från presentationen av Språkbruk, men redigerad)

Språkbruk är en finlandssvensk språkvårdstidskrift. I Språkbruk kan du läsa nyheter om språk, framför allt om sådant som berör det svenska språket. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor, tar upp aktuella teman i svensk språkvårdsdebatt, presenterar aktuell forskning och informerar om nyutkommen språklitteratur, både forskning och populärvetenskap. Ordböcker blir också recenserade i Språkbruk.

Språkbruk kan läsas av alla som tycker att språk är intressant och att
svenskan i Finland värd att bevara. Alla i vårt land som använder svenska
i sitt arbete kan ha glädje av Språkbruk. Viktiga målgrupper är t.ex
journalister, lärare och översättare.

Artiklar alltsedan 1981 finns förtecknade här - en del kan också läsas direkt på webben. Det senaste numret, nr 2/2010, innehåller följande material:

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Följande text återfanns på YLE:s Text-TV:s svenskspråkiga sidor. Bakgrunden är två mord som begicks i Borgå nyligen, vilket också refereras i texten. Situationen med "svenskans starka ställning" förefaller minst sagt ovanlig när det gäller situationen i övrigt i Finland.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

För närvarande finns det en kort text om Språkförsvaret på Wikipedia. Den finns också översatt till danska och engelska. Texten är dock tre år gammal och det har hänt en hel del sedan dess. Därför har har texten utvidgats och aktualiserats. Samtidigt skulle vi vilja att presentationen av Språkförsvaret översattes till så många språk som möjligt. Översättningar till danska, engelska, spanska och esperanto är klara, medan översättningar till tyska och finska är utlovade och på gång. Alltså gärna fler språk än de nämnda och vi söker frivilliga krafter. Här är texten som ska översättas:

Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk, som bildades 2005, och som arbetar för att stärka det svenska språket  och motverka domänförluster  (d.v.s. då ett språk upphör att användas på ett område). Språkförsvaret inser engelskans  gångbarhet som främmande språk, men menar att engelskans nuvarande ställning som världsspråk  på sikt hotar andra språks fortlevnad, däribland svenskans.

Språkförsvaret anser att mångspråkighet har ett värde i sig och att svenskan i Sverige numera aktivt måste försvaras på ett helt annat sätt än tidigare, i och med EU-medlemskapet och den ökande internationaliseringen.

Språkförsvaret har utarbetat ett eget utkast till språklag för Sverige liksom en rad andra dokument, bl.a om språkpolitiken inom högskolan, den nordiska språkgemenskapen  , och nätverket fungerade även som remissinstans , när den nya språklagen utarbetades.

Nätverket har regelbundet anordnat debattmöten och seminarier. Svenska språkets ställning diskuterades vid såväl ett seminarium 2005 som ett debattmöte 2007; svenskans ställning i utbildningssystemet avhandlades vid ett seminarium 2008. Hösten 2009 genomfördes tre seminarier, d.v.s om svenskans ställning i EU, den nordiska språkgemenskapen och svenskan i Finland. Våren 2010 arrangerades ett seminarium om reklam på engelska i Sverige.

Sedan språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009 har nätverket aktivt arbetat med att få den nya lagen att tillämpas inom så många samhällsområden som möjligt. Samtidigt har Språkförsvaret prövat den nya språklagens räckvidd genom en serie JO-anmälningar, bl.a mot regeringens engelskspråkiga e-postadresser. Den senare tillstyrktes av JO.  

Översättningen kan skickas till sprakforsvaret(à)yahoo.se eller sprakforsvaret(à) sprakforsvaret.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)