Den 24 december i fjol publicerade Upsala Nya Tidning en artikel, där Språkförsvaret omnämns:

”Föreningen Språkförsvaret, bildad 2002, tycker annorlunda – svenskans överlevnad hotas genom engelskans expansion. De vill att språkvårdande instanser ska bli mer normativa. Ta ställning till vad som är rätt och fel snarare än ge rekommendationer utifrån språkbruket, skapa svenska ersättningsord inom alla områden, och motverka 'negativa attityder till svenskan som orsakar att svenskspråkiga hellre använder engelska lånord'."

Mig veterligt har inte journalisten varit i kontakt med någon representant för Språkförsvaret. Det är visserligen trevligt att Språkförsvaret omnämns, men referatet av våra ståndpunkter är missvisande. Det är ju inte så att Språkförsvarets huvudvapen mot engelskans expansion på svenskans bekostnad är rop på mer normativ språkvård.

Språkförsvarets fokus ligger på kampen mot domänförluster för svenskans vidkommande, d.v.s statusvård, samtidigt som vi förespråkar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Ett språk dör inte i första hand på grund av inlåning av främmande språk utan på grund av att det successivt trängs undan av ett annat språk på område efter område.

Språkförsvaret bedriver opinionsbildning, på egen hand eller i samarbete med likasinnade, och fungerar som en slags lobbyorganisation (med mycket begränsade skonomiska resurser).

Även om Språkförsvaret anser att statusvården måste prioriteras, betyder detta inte att vi anser språkvård är oviktigt. Dessutom är frågan var gränsen mellan statusvård och språkvård går. Språkförsvaret menar att namngivning av myndigheter, företag, projekt, arrangemang etc. på engelska i stället för på svenska är en statusfråga, inte en språkvårdsfråga. Byte av språk i dessa sammanhang signalerar alltid att engelskan har högre status än svenskan och markerar ”globalisering” och modernitet. Det var därför som Språkförsvaret JO-anmälde beteckningar som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board, Luftfartsverkets ”airport” liksom kommunala engelskspråkiga slagord. Myndigheters och företags språkbruk i detta sammanhang är långt viktigare än privatpersoners inlåning av onödig engelska. Det är fråga om att begränsa måltavlan.

Att prioritera språkvård framför statusvård vore som att sila mygg och svälja kameler.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

22 mars 2011 20:32

Finns det något språk i historien som dött på grund av inlåning?

Engelskan är förmodligen det språk som lånat friast av alla västerländska språk. Hur är det, håller engelskan på att ätas upp av franskan och latinet som den lånar så friskt från?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

(Denna text har publicerats tidigare, men kan fungera som en påminnelse till de svenska kandidaterna i det kommande valet till EU-parlamentet. Vilket språk tänker de tala i EU-parlamentet, svenska eller engelska? Man måste komma ihåg att intresserade...

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.   Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universi...

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...

      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...