Direktlänk till inlägg 16 december 2012

Om skrift- och talspråk, särskrivningar och uttalsregler

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2012 20:26

(Debattartikel)


I inledningen av tredje upplagan (1948) av verket "An Outline of English Phonetics" av Daniel Jones (1881-1967), anges grundvalen för hans uttalsordbok "An English Pronouncing Dictionary". Uttalet som där beskrivs är baserat på så kallad Received Pronounciation, en beteckning som han säger har tillkommit "i brist på bättre". Han vill också betona, att det finns andra typer av uttal, som han anser likvärdiga.  Denna generösa inställning har resulterat i att varje enhet oftast erbjuder ett eller flera uttalsalternativ till engelskt uttal. "An English Pronouncing Dictionary" har varit i bruk i över 80 år och från och med den 16:e upplagan inkluderas även amerikanskt uttal och stavning. Ord som användes av större grupper inom det engelska riksspråkets gränser, ansåg Jones också vara berättigade att bli företrädda i uttalsordboken. Han tillfogar för övrigt också, att inte två personer av samma nationalitet utalar sitt eget språk exakt likadant.

 

Men Daniel Jones övergripande regel om hänsyn till vissa språkgrupper i samhället var åtminstone begränsad och inte löst förlorat släpphänt inför diverse språkliga modenycker, inte minst pådrivna av ungdomens omdömeslösa och spänningsmotiverade hängivenhet till vad som råkade smaka fågel för tillfället. 


Med tanke på den turbulenta utveckling som dagens svenska språk råkat in i - bristande konsekvens både när det gäller uttal, stavning, vokabulär och idiomatik, varav mycket beror på svenskens mjäkighet, flathet och dåliga stadga inför påverkan från andra språk, både inom och utom Sverige - är det viktigt att återställa ordningen, om man så vill efter föredöme från en viss, icke helt obekant partiledares legendariska uttryck, att "någon[…]ordning får det vara inom partiet".


När det gäller behandlingen av svenskan är situationen kritisk och synen på vårt eget språk med avseende på ordens utseende och uttal har blivit alltmer generös på gränsen till ovetenskaplig. Motiveringen är oftast inte bara mångtydig utan ger till och med sken av  likgiltighet inför hur man uttalar orden för att inte tala om ordvalet. I Språktidningens novembernummer talas i samband med recensionen av boken "Hur låter svenskan, ejengklien?"(Olle Engstrand, Norstedt) om Skriftspråkets tunna fernissa. Där framhäves förhållandet att skriftspråket kom till efter talspråket! Vidare ställs skriftspråket i skamvrån, för att det inte lyckats återge talspråket i alla dess krumsprång. Men skriftspråket får inte ses som någon sorts domstolsreferat, som en gång via duktiga maskinskrivare skulle återge allt som sades i domstolen. Det skall vara en språkligt konserverande bank av fakta, som man kan gå tillbaka till och om inte annat friska upp minnet av vad som sagts. Som tur är, skulle man vilja säga! Det var så Alexander den Store ville, att det stora biblioteket i Alexandria skulle fungera, med stora, nedskrivna boksamlingar innehållande redogörelser av allt som skrivits under årens lopp i den dåvarande världen men som förstördes, tills det bara fanns en liten procent kvar som kunde räddas. Där var det nog aldrig någon som ens kunde tänka sig att se dessa boksamlingar som en tunn fernissa.

    

En annan konstruktion, som otvetydigt beror på inverkan från engelskan, den inte obekanta svengelskan, där man avser lånord, lånöversättningar osv, är en sidoeffekt av denna, nämligen särskrivning. Särskrivningens luddiga regler behandlas i Språktidningen (dec. 2012) i en liten artikel under avdelningen 'Tecken Nytt om språk'. Att det aldrig kan råda något tvivel om särskrivningens olämplighet i svenskan, belyses ju bäst genom ett och annat inte bara lustigt utan framför allt både löjeväckande och betydelsemässigt grovt felaktigt uttryck. I artikeln nämns exemplet fryst kyckling lever, inte lika makabert som t.ex charkuterireklamen lever idag sista dagen.  Men framför allt är det förvånande, att man i sin slutsats bara nämner svårlästheten som komplikation och inte en gång för alla desavouerar denna svengelskans fullkomligt osvenska och klumpiga konstruktion, som lyckligtvis föralldel förekommer sporadiskt.


Till slut, som bevis på det svenska fjäsket inför allt främmande och utländskt: undfallenheten mot den lite snobbigare och ibland latinpåverkade betoningen av första stavelsen i såväl substantiv som adjektiv. Här är framför allt uttalet av ordet kreativ avslöjande. I attributiv ställning och traditionellt som uttalslättnad, blir accenten placerad på första stavelsen[kre'ativ], trots att ordet, som är ett lånord,  har betoning på sista stavelsen, kreati'v (från fra. creative, fem.f.) Okunnigheten om den grammatiskt styrda betoningen enligt regeln ger även i predikativ ställning  betoning på första stavelsen, som verkar lite 'finare'. Inte ens engelskans crea'tive faller till föga för det franska uttalet. I spanska är ståndaktigheten likadan med creati'vo liksom i tyskan där man alltså säger kreati'f. Ryskan har dessutom inget lån överhuvudtaget på den latinska stammen utan säger твoрческий [ung.tvo'rtjeskij].    


Att exempelvis säga Sokra'tes (i rent predikativ ställning!) istället för det gängse So'krates, skulle då visa att man inte är tillräckligt bildad. Men de som sålunda säger So'krates bryter emellertid mot det traditionella grekiska uttalet med betoning på den näst sista stavelsen (1) i Sokra'tes såväl som i Aristote'les och övriga i den gruppen.


 

Henry Thorson

fil.mag


1) I originalet användes grekiska bokstäver, som nätdagboken dessvärre inte acepterar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Clas Göran Hederström - Det börjar verka kärlek banne mig   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sådan är kärleken   Den kommer fågelvägen, och vi förstår, att vi har inget val. Vi måste ta emot den ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 okt 15:13


...när det gäller att sätta P för fånig och onödig engelska!   Det gjorde jag själv senast i förrgår, då jag vid en återvinningsstation valde klädinsamlingskärlet på bilden istället för det andra som fanns, märkt "Human Bridge".       Äv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 okt 21:35

Detta är en kommentar till Per-Owe Albinssons inlägg ”Svenskan måste vara det viktigaste språket i Sverige för alla” från den 21/10 2020. Han skriver inledningsvis:   ”Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 22 okt 08:00

I dag, den 21 oktober 2020, publicerar Spaniens största dagstidning El País en artikel med rubriken ”20 anglicismos nuevos cada día”. Den refererar till den forskning som bedrivs av Elena Álvarez Mellado vid University of Southern Califor...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 okt 21:28

Ur dagens GP!   Kommentar:   Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i debatten är att svenska måste vara det v i k t i g a s t e språket i Sverige för alla - såväl infödda som invandrade. Viktigare än såväl den förrädiska e...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12
13
14 15 16
17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se