Brita T. Norberg

3 februari 2014 09:23

Utmärkt skrivet! Tack för att Du representerar alla oss som reagerar mer i det tysta.
Mvh
B.T.N

Bengt B

3 februari 2014 16:44

I de omröstningar som gjorts, angående namn på olika företeelser, brukar allmänheten sikta in sig på engelska namn. Det är ju inte så lite fåvitskt att sätta sin lit till medborgarna. Jag tycker dock att de skulle valt "Malmöporten".

Nätverket Språkförsvaret

4 februari 2014 10:10

Håller helt med dig, Bengt. Själv skulle jag aldrig lita på allmänhetens goda smak resp språkbevararambitioner ;-). Det är ju så fiiint med engelska.

Sen får man inte glömma bort att Malmös invånare är en mycket sammansatt skara, där svenska språket alltmer förlorar i dignitet.

Hillo Nordström

Per-Åke Lindblom

4 februari 2014 21:48

Bengt B,
hittills har alla webbomröstningar, som jag känner till, slutat med att det engelska namnet har lidit nederlag. Det gäller High Coast Airport (kommunal omröstning, tvåtredjedelar emot), "Stockholm - the Capital of Sweden" (webbomröstning AB, tvåtredjedelar emot), "East Sweden" (webbomröstningar i NT/ÖC, 90 % emot) och "Umeå Christmas Market" (webbomröstning 90 % emot). I vilken webbomröstning har det engelska namnet segrat? Det finns ju till och med vetenskapliga undersökningar vad gäller språket i reklamen, som visar, åtminstone vad gäller Västeuropa, att konsumenterna föredrar att tilltalas på sitt modersmål framför ett andraspråk som engelska (se Språkförsvarets antologi ”Såld på engelska?”).

Det är en annan sak att det ofta är svårt att ändra på ett namn, när en politisk instans redan fattat beslut (undantaget är High Coast Airport). Instansen i fråga har redan lagt ner avsevärda summor på namnändringen och det har också gått politisk prestige i frågan. För Språkförsvaret är det därför viktigt att i ett tidigt skede få reda på om en namnändring planeras.

Hillo,
du skriver: ”Sen får man inte glömma bort att Malmös invånare är en mycket sammansatt skara, där svenska språket alltmer förlorar i dignitet.”

Enligt uppgift uppgår andelen invandrare i Malmö till 30 – 41 procent beroende på hur man räknar. När detta skrives, känner jag känner inte till den exakta sammansättningen av invandrarna i Malmö, men så mycket vet jag att arabisktalande är den största gruppen. Mitt grundtips är att invandrare från det forna Jugoslavien och Danmark också är överrepresenterade. De sex största invandarspråken i Sverige (källa: Mikael Parkvall i ”Språken i Sverige”, 2009, sid. 144) är finska med 225 500 talare, arabiska 147 800, bosniska/kroatiska/serbiska 108 100, spanska 62 900, norska 61 200 och danska 55 700.

Det är självklart att många arabisktalande använder arabiska sinsemellan, förutsatt att de förstår varandras talspråk, som skiljer sig mycket från Marocko till Irak. En undersökning som jag gjorde på Brännkyrka gymnasium 2009 visade dock att syskon i invandrarfamiljer i 60 procent av fallen talade svenska med varandra. Jean Azar, syrian, har i en artikel berättat att vissa arameiska dialekter skiljer sig så mycket åt, att dessa syrianer slår över till svenska när de talar med varandra. Min erfarenhet vad gäller invandrare från det forna Jugoslavien är att de lär sig svenska mycket snabbt. Danskar i Malmö behöver bara 14 dagar på sig (för att travestera ett uttalande av en språkprofessor) att ställa om sitt språk, så att de blir förstådda av malmöborna.

Men det avgörande är att svenska används som lingua franca bland det överväldigande flertalet invandrare i Malmö. Arabisktalande och jugoslaviska invandrare kommunicerar inte med varandra på engelska utan på svenska. Denna slutsats bygger på att jag har bott i Rinkeby/Tensta i 39 år och undervisat i svenska som andra språk i 25. Dessutom kommer arabisktalande och jugoslaviska invandrare från länder, där undervisningen i engelska inte har varit – och inte är - lika utvecklad som i Norden. För att avsluta med en generalisering så är mitt intryck att invandrare från arabvärlden och det forna Jugoslavien inte i någon större utsträckning är anglofiler, vilket har politiska orsaker.

Hillo

4 februari 2014 22:41

Per-Åke, jag tillåter mig att hävda att förutsättningarna i Malmö skiljer sig markant från dem i Höga Kusten och Östergötland. Befolkningen i Malmö är inte bara mycket sammansatt utan även höggradigt urban.

Webbomröstningar når av naturliga skäl många unga människor och engelskan intar just bland unga en "häftighetspositition" (oberoende av vilket modersmål som talas i ett eventuellt annat hemland). Därför är jag övertygad om att ett engelskt namn på en ny kulturbyggnad i Malmö inte anses särskilt kontroversiellt.

Men visst ... jag kan ha fel ;-).

Nätverket Språkförsvaret

4 februari 2014 22:50

..."häftighetsposition"... ska det förstås vara. Fingrarna var lite för flinka där ...

Hillo

Hillo

5 februari 2014 15:45

Kom just på ett utmärkt namn: "Mötesplats Malmö"! Då får de dessutom med ytterligare ett av dessa exotiska "ö:n", som utländska besökare tycker är så spännande ;-). Eller kanske "Träffpunkt Malmö", för att utöka floran av oengelska bokstäver. Fast då blir ju skyltarna dyrare - sjutton också!

Mot bakgrund av att jag har god kännedom om ljusskyltbranschen kan jag dock lova att den ökade kostnaden skulle bli en västanfläkt mot vad projektet hittills har kostat. Och så tar jag inte betalt för namnförslaget heller ...

Per-Åke Lindblom

5 februari 2014 20:50

Konstruktivt förslag, Hillo!