Direktlänk till inlägg 3 april 2014

Recensent av "Såld på engelska?" drar förhastade slutsatser

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 april 2014 20:53

Fredrik Hillerborg har skrivit en recension av "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring", som publicerades i en Resuméblogg den 12/2 2014. Först igår såg jag recensionen. Det är naturligtvis bra att Språkförsvarets antologi uppmärksammas i reklambranschens förmodligen ledande tidskrift. Det har vi faktiskt väntat på. Jag kan dock inte låta bli att kommentera det avslutande stycket i hans recension:


"Till sist beskrivs en enkätundersökning som gjorts för att undersöka ungdomars attityd mot engelska i reklam. En fråga som ställs är ”Har du någon gång köpt en produkt just för att reklamen varit på engelska”. Den som svarar ja på den frågan väljer (i princip) att dumförklara sig själv. Vad ger då svaren när alla svarar nej?

 

En relevant fråga som sedan ställs är ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige”. Problemet är att svaren till denna fråga inte redovisas. Troligtvis för att ungdomarna visade sig vara positivt inställda.

 

Som sagt, man faller på egna grepp."

 

(Mitt svar, som också lagts ut som kommentar i Fredrik Hillerborgs blogg)


Bäste Fredrik


Du antyder i din recension att redaktionsgruppen för ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” medvetet skulle ha utelämnat svarsresultatet på frågan ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige” på grund av att ungdomarna visade sig vara positivt inställda till användning av engelska i reklamen.


Det är viktigt att hålla i minnet att frågeformuläret, som också publiceras i boken, är en modifierad version av den mycket omfattande opinionsundersökning, som TN Gallup genomförde för norska Språkrådets räkning 2010. Språkförsvarets enkät besvarades av 138 gymnasister i årskurs 1 – 3 ”och är givetvis alltför liten för att kunna ge någon större validitet”. Det är alltså inte ens fråga om ett statistiskt säkerställt urval av svenska gymnasister. Därför är också kommentarerna i Arne Rubenssons artikel överlag återhållsamma. På grund av tidspress hann vi inte genomföra enkäten i fler klasser, men vi ansåg ändå att resultaten hade ett visst informationsvärde.


Det stämmer inte att vi medvetet skulle ha mörkat detta svar. För det första redovisas bara svarsresultaten för nio av de sexton frågorna; det har alltså gjorts ett urval. Inget svarsresultat utmönstrades på grund av att de gick våra teorier emot. För det andra: Om vi velat mörka, varför mörkade vi i så fall inte svaret på frågan ”Det används generellt sett alltför mycket engelska i reklam och marknadsföring i Sverige”? Där påpekar vi att en majoritet av de tillfrågade inte höll med. Samtidigt kan påpekas att 52 procent av de svarande i den norska undersökningen svarade ja på en liknande fråga. Skillnaden beror naturligtvis på att den norska undersökningen omfattade ett statistiskt säkerställt urval av hela befolkningen. För det tredje svarade 37,1 procent att de var likgiltiga, 36,2 procent positiva, 6 procent negativa och 20,7 procent svarade ”Vet inte” vad gäller frågan: ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige”. Likgiltiga och de som inte visste uppgick alltså till 57,8 procent. I den norska undersökningen svarade 42 procent av de tillfrågade att de var negativa. En kraftig majoritet i vår undersökning instämde också med påståendet: ”Jag tänker aldrig på om reklamen är på svenska eller engelska”. Detta, liksom att de likgiltiga och de som svarade ”Vet inte” på den föregående frågan uppgick till 57,8 procent, tyder på att frågan om vilket reklamspråk som används var en icke-fråga, något som de inte hade reflekterat över, för de tillfrågade gymnasisterna.


När det gällde påståendet ”Reklam på engelska är mer trovärdig än på svenska” vägde det mycket kraftigt över till förmån för ”instämmer inte alls” bland gymnasisterna. Borde inte detta ge olika reklammakare en viss tankeställare? Samma fråga i den norska undersökningen gav ännu kraftigare utfall för nej-svararna.


I flera av artiklarna i antologin, bl.a i Dag F. Simonsens artikel, Marinel Gerritsens/Frank van Meurs och i min artikel, refereras olika vetenskapliga undersökningar om engelskans genomslagskraft i reklamen visavi ett modersmål. I dessa framkommer det att modersmålet i regel är emotionellt starkare och trovärdigare än ett främmande språk som engelska. Dessutom tillkommer förståelseaspekten, d.v.s att konsumenterna förstår engelska sämre än sitt modersmål. I vissa fall är det inte ens meningen att konsumenterna ska förstå engelskan; den fungerar bara som garnityr. I min artikel redovisar jag f.ö en undersökning som Demoskop gjorde på uppdrag av Sveriges Reklamförbund 2004 som med all tydlighet visade att intervjupersonerna föredrog svenska som reklamspråk.


Nu är det naturligtvis en öppen fråga om reklambranschen tar till sig resultat från vetenskapliga undersökningar.  Norska Språkrådet skrev i sin statusrapport 2012: ”Användningen av engelska i reklam bygger alltså mest bara på tro och inte på undersökningar, och denna tro tycks vara löst grundad.”


Du menar att frågan ”Har du någon gång köpt en produkt just för att reklamen varit på engelska?” leder till att den svarande dumförklarar sig själv, om den svarar ja. I så fall är nästa fråga, nämligen ”Har du någon gång avstått från att köpa en produkt eller tjänst för att den varit på engelska?”, lika dum. Båda frågorna är hämtade från den norska undersökningen och avser naturligtvis att mäta vilken betydelse språkfrågan har i samband med köp. I det första fallet svarade 61 procent nej och 9 procent ja och i det andra fallet svarade 70,3 procent nej och 13 procent ja. Svaren bekräftar än en gång de tillfrågade ungdomarnas indifferens i språkfrågan.


Det verkar som om du fäster större vikt vid undersökningens tillförlitlighet än vad vi själva gör.


Redaktionsgruppen genom

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 28 maj 08:00


      Christina Johansson     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 maj 12:00

Mikael Parkvall skriver i Svenska Dagbladet den 17 maj (bakom betalmur) apropå en viss vana att översätta egennamn från valfritt språk till engelska och sedan använda den engelska beteckningen i svenska massmedier:   ”Det finns dock ett sär...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 maj 08:00

I DN den 26 maj 2022 har Hanne Kjöller en artikel om turerna runt kirurgen Macchiarini. Hon beskriver vad som hänt på ett träffsäkert sätt utan att ta några superlativer och förstås utan svengelska utom en gång.   Hon har dessutom i artikeln mynt...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 maj 16:35

Kommentar till att IES Upplands Väsby söker "Mattematik Lärare":   Höga akademiska förväntningar var det!! Men nu rörde det sig ju om något så oviktigt som landets officiella huvudspråk och detta vet vi ju att IES skiter högaktningsfullt i.   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 maj 15:00

Det är fastslaget igen, efter ett grundligt test att särskrivningar och 'hen' irriterar oss mest. Detta blir bara notiser som ingen diskuterar, och det retar språkpoliser att inte fler reagerar. Är det detta vi vill gör vi inget mer...

Presentation

Omröstning

I dagspressen har nyligen Henrik Birkebo i Expressen och Anders Svensson i Dagens Nyheter förespråkat att "de" och "dem" ska ersättas med "dom". Stöder du detta förslag eller inte?
 Nej, behåll distinktionen i skriftspråket.
 Nej, det finns ingen anledning att kapitulera.
 Ja, det var på tiden.
 Ja, men först efter moget övervägande.
 Vet inte.

Fråga mig

137 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se