Direktlänk till inlägg 4 april 2014

Akademisk uppsats refererar till "Såld på engelska?"

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 april 2014 21:40

När Språkförsvarets redaktionsgrupp letade efter relevanta vetenskapliga artiklar till ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, hade vi stora problem att hitta artiklar från Sverige, Finland, Norge och Danmark. Forskningsläget vad gäller engelskans roll i reklam och marknadsföring i Norden var minst sagt underutvecklat.  Dock kunde vi publicera två artiklar, den ena av Dag F. Simonsen, som kommenterade två stora opinionsundersökningar, som det norska Språkrådet låtit genomföra, den andra av Karin Helgesson om engelska i platsannonser i Sverige. I Tyskland och Nederländerna var forskningsläget betydligt bättre och vi infogade också två artiklar därifrån. Å andra sidan ville vi fokusera på förhållandena i Norden. I förordet till antologin uttryckte vi en förhoppning att ”…kanske kan denna antologi bidra till att såväl debatten som forskningen i Sverige om engelskan i reklam och marknadsföring intensifieras”.


Faktiskt publicerades en uppsats i juni 2013, som vi inte uppmärksammade förrän häromdagen, av Alma Hodžić vid Linnéuniversitet i Växjö. I den refererar hon uttryckligen till Språkförsvaret och ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” samt citerar enskilda skribenter. Hon kommenterar t.o.m gymnasistenkäten:


“De fann att 8,7 % av respondenterna hade köpt en produkt uteslutande baserat på det faktum att annonsen var på engelska. De fann också att 13 % av respondenterna har vägrat att köpa en produkt uteslutande på grund av att annonsen var på engelska. Detta resultat är anmärkningsvärt att notera, eftersom om man skulle dra en slutsats från studien, skulle det tyda på att det engelska språket är insignifikant för de flesta köpare, eller t.o.m någonting som kan uppfattas som negativt.”[1]


Det är uppenbart att Alma Hodžić stegrar sig inför denna slutsats, eftersom hon infogar en brasklapp:


”Innan jag går vidare till sektion 2.2 bör det påpekas att studierna från de svenska sammanhangen som presenteras ovan måste granskas på ett kritiskt sätt. Även om Språkförsvaret inte är en organisation med politiska bindningar, har de sin egen agenda. Det finns en risk att frågorna kan ha varit missledande, vilket möjligen kan ha hjälpt Språkförsvaret att få de svar som de hoppades på.” [2]


Som påpekades i föregående inlägg  i denna nätdagbok, en kommentar till Johan Hillerborgs recension, vilken f.ö anser att den ena frågan är korkad, bygger Språkförsvarets frågeformulär på den mycket omfattande opinionsundersökning, som TN Gallup genomförde för norska Språkrådets räkning 2010. I den undersökning som TN Gallup genomförde för norska Språkrådet 2008 framgår det att 11 % av respondenterna hade avstått från att köpa en produkt på grund av att reklamen var på engelska, vilket stämmer väl överens med resultatet från vår enkät.


Alma Hodžić anser att resultatet är märkligt, eftersom det tyder på att det engelska språket är insignifikant för de flesta köpare. Följdfrågan är naturligtvis: Varför lägger då reklambyråer  ner energi på att använda engelska i reklam som vänder sig till svenskar, om det inte har någon effekt vid köp? I och för sig kan man tänka sig att en del respondenter inte vill erkänna att de påverkas av språkanvändningen  i reklamen  (detta kan bara avgöras genom djupintervjuer). Frågan är vilken roll språkval spelar i samband med köp. Den som står och väljer mellan två bilmärken bryr sig förmodligen inte om vilket språk annonsen har varit på utan utgår från andra kriterier.  Enligt den norska undersökningen från 2008 hävdar 75 % av respondenterna  att reklamen överhuvudtaget inte påverkar deras köpbeslut. Skulle språket spela någon roll, är det snarast modersmålet som anses som mera trovärdigt än engelskan, enligt norska Språkrådets och Språkförsvarets undersökning.


Dessutom kan det påpekas att den svenska reklambranschen har drabbats av en förtroendekris. Enligt en undersökning, ”Kluvna känslor – svenskarnas inställning till reklam”, av Novus 2012, som genomfördes på uppdrag av Sveriges annonsörer, har andelen av svenskar som är positiva till reklam sjunkit till 18 % - från 44 % 2005. Det är möjligt att användningen av engelska i reklamen har understött denna tendens.


I uppsatsen granskar Alma Hodžić också språket i annonserna i fyra tidskrifter, M3, Teknikens Värld, Vi Föräldrar och Vagabond. Dessutom gör hon en del nedslag bland företags webbsidor och hittar en del välkända utländska företag, som annonserar nästan uteslutande på svenska, medan en del nystartade, internetbaserade svenska företag uteslutande annonserar på engelska!


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)






[1] ”They found that 8.7 % of the respondents have bought a product based exclusively on the fact that the advertisement was in English. They also found that 13 % of the respondents have refused to buy a product based exclusively because the advertisement was in English (Lindblom et al:160ff). This result is noteworthy to see, because if one would draw a conclusion from the study, it would denote that the English language in advertisements is insignificant for most buyers, or even something that could be seen as something negative. (sid.6)”

[2] Before moving on section 2.2, it should be pointed out that the studies from the Swedish contexts presented above need to be looked at in a critical way. Even though Språkförsvaret is not an organization with political affiliations, they have their own agenda. There is a risk that the questions could have been misleading, which possibly could have helped Språkförsvaret to get the answers they were hoping for (sid.6)”.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 25 feb 16:00

Den ”rasifierade” och separatistiska konstnärsgruppen Brown Island på Konstfack anser att utställningslokalen Vita havet har ett rasistiskt namn och vill därför att namnet ändras till Havet. Mina tankar om detta är följande:   För det...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 25 feb 12:13

Kvartalstidskriften Språkbruk, som utges av Institutet för de inhemska språken i Finland, kommer hädanefter att publiceras på nätet. Bianca Ortiz Holmberg, tillträdande chefredaktör, skrev den 23 februari:   ”Det här är en historisk ledare....

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 24 feb 12:55

Redan 2015 fick Mitt-i-Södermalm massor av alternativa namn till ”Stockholm Low Line”, som vidarebefordrades till Centerpartiet i Stockholm. Vad Centerpartiets ledamöter sedan gjorde med dessa namnförslag, är en annan historia.   &rdq...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 24 feb 08:00


För att använda "modern" (och i mina öron/ögon slarvig) svenska - Dock inte svengelska eller engelska:   Jag är grymt imponerad av Språkförsvarets kamp för svenska språkets ställning - år efter år!     Lika icke-imponerad är jag av alla mä...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 feb 08:00

Man får inte sällan höra av förespråkare av "mer engelska i samhället", att det är viktigt med engelska "eftersom det efterfrågas, och att människor vill vara världsmedborgare och en del av något större”.   Jag vill kontra med att jag anser...

Presentation

Omröstning

Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.
 Stockholm Low Line
 Spårpromenaden
 Spårsta
 Järnbaneparken
 Spårparken
 Spårlösabacken
 Vagnparken
 Järnvägsparken
 Söderparken
 Passagen
 Bangårdsparken
 Stickspåret
 Södra spårparken
 Spårlösparken
 Stockholms södra spårpark
 Rälsparken
 Villospåret
 Centerspåret
 Transsödra järnvägsparken
 På spåret

Fråga mig

130 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se