Den 15 juli publicerades ett inlägg om engelskans ställning inom den högre utbildningen i Nederländerna i denna nätdagbok. Även denna rapport, signerad Anna-Lena Bucher, från 2013 tar sin utgångspunkt i språksituationen i Nederländerna.

”I Nederländerna undervisas numera (2008) masterstudenterna till 80 procent på engelska. Tre decennier tidigare, alltså i slutet av 1970-talet, fanns det inte någon undervisning alls på engelska.

• Vem bestämde att engelskan skulle växa så mycket på så kort tid?
• Hade den förändringen föregåtts av undersökningar om vad som händer med kunskapsöverföringen vid språkbyte?
• Skedde beslutet om språkbytet i demokratisk ordning?
• Var skattebetalarna informerade?
• Var politikerna informerade?
• Var lärarna förberedda på denna stora och dramatiska förändring i den akademiska kulturen?
• Tänkte någon på de sociala och kulturella konsekvenserna av att många som genomgått en högre utbildning (lärare, läkare, offentliganställda, journalister ...) skulle arbeta och verka i det nederländska samhället?
• Ville de som styr universiteten och högskolorna förändra landets kultur och identitet i grunden?
• EU bygger på den kulturella och språkliga mångfalden i Europa. Vilka blir konsekvenserna för samarbetet inom EU med "språkbytet"?

De här frågorna ställdes inför ett symposium som anordnades i Aten den 7 november (2013 – vår anm.) av bland annat den europeiska terminologiföreningen EAF.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)