Jag har bott en avsevärd del av mitt liv i fransktalande Genève och i angränsande delar av Frankrike. Även om engelska språket gör de gängse attackerna också på det franska språket finns det fortfarande ett stolt medvetande hos befolkningen om att franska ska hållas så rent från anglicismer som möjligt.  Jag kan knappast erinra mig ett enda exempel där stadsdelar, handelscentra, arenor och liknande företeelser i Genève getts namn på engelska och jag kan inte tänka mig att t ex Palais des Nations, Place des Nations, Jet d’Eau (den stora fontänen i sjön, en turistattraktion), Plaine de Plainpalais (stadsdel), Grand Saconnex (stadsdel), Carouge (stadsdel) Placette (varuhus), Carrefour (franskt varuhus), Le Bocage (känd villa, egentligen skogsdunge), Servette (fotbollslag), Palais Wilson (gamla Nationernas Förbund, uppkallat efter en amerikansk president), Lac Léman (Genèvesjön), La Plage (strandbadet) och La Chataingeraie (internationella skolan) skulle ges fåniga namn på engelska. Det bör observeras att befolkningen i Genève och dess nära omgivningar är mycket mångspråkig, i grund och botten extremt internationell, mycket mer så än Stockholm, men franska är och förblir det helt dominerande språket i tal och skrift. Det anses vara självklart. Det ska i ärlighetens namn noteras att den där skolan (La Chataigneraie – kastanjelund; skall stavas med cirkumflex över första a:et) också kallas International School of Geneva. Det känns ju ganska naturligt, eftersom en stor del av undervisningen sker på engelska.

Jag jämför ibland  Genève med Stockholm (och Sverige) vad avser försvar av det naturliga hemmaspråket. Varför lägger sig Sverige platt på rygg för anglicismer (som ofta leder till fånig svengelska), medan man i Genève med omgivning ser det som självklart att hålla franskan ren från onödiga föroreningar? Samtidigt som man gör detta lägger man sig vinn om att också kunna förstå och konversera på engelska och andra språk. På så sätt slår man vakt om sin franskspråkiga identitet i ett internationellt samhälle. Har man en stolthet och självständighetskänsla för det franska språket som många svenskar saknar för det svenska? Om så är fallet, måste man fråga sig varför. Svag självtillit? Bristande språkkänsla? Historielöshet? Kulturförakt? Offer för billig amerikansk skvalpåverkan i allmänhet?

Sverige blir på grund av invandringen för varje dag ett alltmer mångspråkigt land, men de allra flesta av de nyanlända vill nog lära sig riktig svenska för att lättare kunna bli integrerade i det svenska samhället. Det underlättas inte av att svenska språket blir allt slappare och infekterat av onödiga anglicismer. Vi gör de nya svenskarna en förfärlig otjänst genom att inte erbjuda dem ett fullgott svenskt språk. Särskilt utsatt blir varje människa som dagligen ser butiksnamn, slagord, skyltar och reklamtexter som är skrivna på svengelska. I de allra flesta fall är engelska helt onödig och ofta är språkbehandlingen dessutom dålig. De nyanlända kan ju i allmänhet knappast ta del av Språkförsvarets allmänbildande verksamhet. På sikt kan detta komma att avsevärt försvåra nödvändig integrering. Bör Språkförsvaret undersöka hur SFI fungerar i detta avseende? Hur är undervisningen i svenska för invandrare upplagd, vilka krav ingår i den och vilka kvalifikationer ska lärarna besitta? Att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder kan vara livsavgörande. Eleverna måste ges chansen att göra detta på så bra sätt som möjligt. Det finns säkert exempel på mycket lyckligt utfall – liksom motsatsen.  Utvärderas resultaten någonsin annat än ur framtida erfarenheter i livets hårda skola?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...