Jag har bott en avsevärd del av mitt liv i fransktalande Genève och i angränsande delar av Frankrike. Även om engelska språket gör de gängse attackerna också på det franska språket finns det fortfarande ett stolt medvetande hos befolkningen om att franska ska hållas så rent från anglicismer som möjligt.  Jag kan knappast erinra mig ett enda exempel där stadsdelar, handelscentra, arenor och liknande företeelser i Genève getts namn på engelska och jag kan inte tänka mig att t ex Palais des Nations, Place des Nations, Jet d’Eau (den stora fontänen i sjön, en turistattraktion), Plaine de Plainpalais (stadsdel), Grand Saconnex (stadsdel), Carouge (stadsdel) Placette (varuhus), Carrefour (franskt varuhus), Le Bocage (känd villa, egentligen skogsdunge), Servette (fotbollslag), Palais Wilson (gamla Nationernas Förbund, uppkallat efter en amerikansk president), Lac Léman (Genèvesjön), La Plage (strandbadet) och La Chataingeraie (internationella skolan) skulle ges fåniga namn på engelska. Det bör observeras att befolkningen i Genève och dess nära omgivningar är mycket mångspråkig, i grund och botten extremt internationell, mycket mer så än Stockholm, men franska är och förblir det helt dominerande språket i tal och skrift. Det anses vara självklart. Det ska i ärlighetens namn noteras att den där skolan (La Chataigneraie – kastanjelund; skall stavas med cirkumflex över första a:et) också kallas International School of Geneva. Det känns ju ganska naturligt, eftersom en stor del av undervisningen sker på engelska.

Jag jämför ibland  Genève med Stockholm (och Sverige) vad avser försvar av det naturliga hemmaspråket. Varför lägger sig Sverige platt på rygg för anglicismer (som ofta leder till fånig svengelska), medan man i Genève med omgivning ser det som självklart att hålla franskan ren från onödiga föroreningar? Samtidigt som man gör detta lägger man sig vinn om att också kunna förstå och konversera på engelska och andra språk. På så sätt slår man vakt om sin franskspråkiga identitet i ett internationellt samhälle. Har man en stolthet och självständighetskänsla för det franska språket som många svenskar saknar för det svenska? Om så är fallet, måste man fråga sig varför. Svag självtillit? Bristande språkkänsla? Historielöshet? Kulturförakt? Offer för billig amerikansk skvalpåverkan i allmänhet?

Sverige blir på grund av invandringen för varje dag ett alltmer mångspråkigt land, men de allra flesta av de nyanlända vill nog lära sig riktig svenska för att lättare kunna bli integrerade i det svenska samhället. Det underlättas inte av att svenska språket blir allt slappare och infekterat av onödiga anglicismer. Vi gör de nya svenskarna en förfärlig otjänst genom att inte erbjuda dem ett fullgott svenskt språk. Särskilt utsatt blir varje människa som dagligen ser butiksnamn, slagord, skyltar och reklamtexter som är skrivna på svengelska. I de allra flesta fall är engelska helt onödig och ofta är språkbehandlingen dessutom dålig. De nyanlända kan ju i allmänhet knappast ta del av Språkförsvarets allmänbildande verksamhet. På sikt kan detta komma att avsevärt försvåra nödvändig integrering. Bör Språkförsvaret undersöka hur SFI fungerar i detta avseende? Hur är undervisningen i svenska för invandrare upplagd, vilka krav ingår i den och vilka kvalifikationer ska lärarna besitta? Att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder kan vara livsavgörande. Eleverna måste ges chansen att göra detta på så bra sätt som möjligt. Det finns säkert exempel på mycket lyckligt utfall – liksom motsatsen.  Utvärderas resultaten någonsin annat än ur framtida erfarenheter i livets hårda skola?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...

Gefle Dagblad skriver den 25 maj:   ”Olle Käll, gymnasielärare i Gävle, har nyligen valts till ordförande i Språkförsvaret. Kristian Ekenberg möter honom för ett samtal om kampen för att svenska språket inte ska slukas av det dominerande vä...

Söndagens svenskspråkiga sång   Vikingarna - Ord   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ordbanken    Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser:   Daniel Boyacioglu ...