På DN Debatt idag skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, med utgångspunkt från fallet Kristianstads kommun:

”Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska i svenska skolor minskar i allt snabbare takt. Kristianstads kommun beslöt nyligen att helt avveckla franskan i kommunens samtliga högstadieskolor. Vi har länge varnat för utvecklingen och för att vända den behöver vi nu göra något radikalt annorlunda.”

Hon skriver också:

” I ett EU som grundas på mottot 'förenade i mångfalden' betraktas förmågan att kommunicera på flera språk som en basfärdighet. Flerspråkighet ses som en förutsättning för både individers och nationers konkurrenskraft och jämlikhet. Ett av målen för EU:s språkpolitik har därför varit att varje unionsmedborgare utöver sitt modersmål ska behärska ytterligare två språk. Många medlemsländer har redan infört två obligatoriska främmande språk i grundskolan, och i många länder börjar man dessa studier från allt tidigare ålder.

Bedrövligt nog tycks utvecklingen i Sverige gå åt rakt motsatt håll, mot större enfald i språkkunskaper. Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska minskar i allt snabbare takt, samtidigt som det finns oerhört få som vill utbilda sig till lärare i moderna språk. Enligt Eurostat tillhör Sverige, tillsammans med Norge och Malta, den föga hedrande gruppen länder i Europa där antalet elever som läser främmande språk i gymnasieskolan har minskat mest under de senaste fem åren. Denna utveckling syns även vad gäller antalet sökande till lärarutbildningen. Det antogs sammanlagt endast 16 personer höstterminen 2015 till ämneslärarutbildningen för grundskolan i ämnena spanska, franska och tyska. Detta misslyckande har dock passerat Skolsverige obemärkt förbi.”

Situationen för undervisningen i främmande språk i Sverige är minst sagt egenartad. Enligt Europaportalen läste 42,3 procent av gymnasieeleverna spanska som tredje språk 2012, klart högst i EU, och högre än i Frankrike. Man skulle kunna misstänka att en stor del av de portugisiska och italienska gymnasieeleverna – av exempelvis bekvämlighetsskäl – skulle läsa spanska, men andelen uppgick i undersökningen till måttliga 20 procent.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

23 januari 2018 22:41

Jonathan Seabolt, USA berättar på youtube om hur han ville lära språk. För att kunna plöja japanska serier eller spanska filmer, försökte han lära japanska och spanska, men även en massa andra språk utan att lyckas särskilt bra.
Det var först när han hittade Esperanto på Duolingo som han kände att han hamnat rätt. Han menar att esperanto unlocked the idea how to learn a language.

Det är kanske det som eleverna behöver, ett propedeutiskt språk först, för att kunna lära fler språk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...