Moderaterna gjorde nyligen ett skolpolitiskt utspel, som också kommer att ha språkpolitiska implikationer om det förverkligas. I Moderaternas pressmeddelande heter det:

”Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare år 2031. Bristen är störst vad gäller språklärare och lärare i matematik/NO.

Det finns ingen enskild reform som kan lösa lärarbristen. Fler platser på lärarutbildningen räcker inte, eftersom nästan varannan student hoppar av. Staten behöver ta ännu större ansvar för att säkra kompetensförsörjningen till våra skolor. Därför vill Moderaterna också satsa på att rekrytera lärare utanför Sveriges gränser.

– Vårt förslag syftar till att hjälpa kommunerna att locka duktiga lärare, även från andra länder. Det kan handla om att eleverna på högstadiet och gymnasiet till exempel kan få en tysklärare från Tyskland, en engelsklärare från Kanada, en matematiklärare från Korea och en fysiklärare från Finland, säger Ulf Kristersson.”

För att få lärarlegitimation i Sverige idag måste man kunna svenska, ett krav som Moderaterna vill ta bort för dem som ska rekryteras utanför landets gränser. I en intervju med Sveriges Radio får Ulf Kristersson frågan:

”Men lärarna träffar föräldrar och går på lärarmöten, vad ska de som inte kan svenska tala där?”

Ulf Kristersson svarar:

”– Jo, det kan finnas en del såna bekymmer, men då får skolan och lärarlaget se till att de samtalen med föräldrar som måste ske på svenska, att de ska ske på svenska ändå.”

Förslaget är direkt ogenomtänkt och dessutom principiellt felaktigt. På vad sätt skulle det vara en pedagogisk vinst med lärare i engelska och tyska som inte kan ge förklaringar på svenska till de elever som lär sig dessa språk? Dessa lärare kan heller inte förstå vilka specifika svårigheter som eleverna har när de lär sig engelska eller tyska, eftersom modersmålet, i det här fallet svenskan, naturligtvis påverkar inlärningen av ett främmande språk.  Om elever vill finslipa sitt uttal i ett främmande språk, är språkresor eller längre vistelser i det land där språket talas betydligt effektivare. På vilket språk ska matematikläraren från Korea undervisa? Koreanska? På engelska? I så fall måste man också ställa krav på den koreanske lärarens engelska. Ska lärare eller annan personal på skolorna tolka från engelska och tyska till svenska vid föräldrasamtal? Som någon facklig företrädare har påpekat, kan det uppstå rekryteringsproblem, eftersom exempelvis tyska lärares löner i genomsnitt är 80 procent högre än svenska lärares.

I grund och botten är detta utspel ett angrepp på svenska språkets ställning och språklagens bestämmelser:

”Svenska språket 

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Skolan tillhör i allra högsta grad det allmänna. Det enklaste sättet att rekrytera lärare består i att förbättra deras relativa löneläge och deras arbetssituation, så att läraryrket kan konkurrera med andra akademikeryrken. Det finns ingen anledning att gå över ån efter vatten.

Språkförsvarets styrelse

23/4 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Sunt förnuft

24 april 2018 17:15

Personerna bakom detta förslag borde genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...