I en debattartikel i Dagens Nyheter häromdagen föreslog företrädare för Fredrika Bremerförbundet och Rättsviseförmedlingen ett nytt bokstaveringsalfabete, som är ”inkluderande för hela Sveriges befolkning och funktionellt”.

Författarna presenterar anser att ”Med vårt nya alfabet vill vi förse myndigheter och den breda allmänheten med ett konkret verktyg för att öka jämställdheten och förbättra representationen.” Tanken att ett bokstaveringsalfabet överhuvudtaget skulle bidra till att öka rekryteringen av ”icke-vita män” är ytterst långsökt, för att inte säga naiv. Hur konkret är detta verktyg egentligen? Det är inte ens ett mantra.

Enligt förslaget ska Khaled (variant Khalid), ett vanligt arabiskt namn, ersätta Kalle. Problemet är att ”kh” ofta inte uttalas med ett hårt ”k”-ljud. Emir, också ett arabiskt namn, föreslås ersätta Erik. Men hur vanligt är Emir som förnamn egentligen i Sverige? Xena ska ersätta Xerxes. Xena låter som hämtat ur filmen Conan och barbaren. Xerxes är åtminstone en historisk person. Den som inte vem det var kan undersöka det på nätet och få en gratislektion i historia på köpet. Zelda är ett kvinnonamn, men stavas lika ofta Selda. För dem som vill jämföra förslaget till nytt bokstaveringsalfabet (se artikeln)  med det gängse, så finns det senare här.

Varför ska ett fungerande bokstaveringsalfabet ersättas med en nykonstruktion? Det betyder ju att de som använder det i yrket delvis måste lära sig kodorden på nytt. Till vilken nytta då? Vi andra bokstaverar ibland våra namn vid telefonsamtal etcetera, men jag har inte lärt mig tabellen över det svenska bokstaveringsalfabetet utantill eller sitter med tabellen uppslagen framför mig. Om jag inte kommer ihåg att Sigurd är kodordet för S, så säger jag naturligtvis Stockholm eller något annat ord som börja på S.

För övrigt är tendensen den att invandrare med tiden anpassar sitt namnskick och namngivning till majoritetsspråket i det nya landet; det vet man från typiska immigrationsländer som USA, Kanade, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland. Invandrare i USA tenderar ofta att ge sina barn anglosaxiska förnamn; det är så det brukar börja. Om efternamnet uppfattas som krångligt eller är svåruttalat i USA, så anpassas även det eller byts helt enkelt ut. Issur Danielovitj Demsky blev Kirk Douglas, Eisenhauer blev Eisenhower och Svensson blev Swanson etcetera. Det går att rada upp massor av sådana exempel. Namnbytena är praktiskt betingade.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

29 september 2018 19:24

Tack Observatör att du skrev detta inlägg, som jag tänkt skriva men nu står jag på bokmässan och lär besökarna bokstavera på esperanto.
Jag undrar ju vad det är för ett geni hos Fredrika Bremer förbundet som kommit med detta dåliga förslag.
Mina åsikter är:
Eftersom man säger A : B(e) : C(e) : D(e) : E : (ä) F : G(e) : H(å) osv
borde namnen motsvara dessa bokstäver
Tex inte Doris utan Dennis
inte Emir utan Emil (r är ett svårt ljud för vissa)
inte Khaled Ĥaled utan Kålle
inte Pippi utan Petter (tänk på franska då Långstrumpan av estetiska skäl heter FiFi)

 

inga johansson

29 september 2018 19:29

Eftersom man har begränsad tid att skriva kommer här fler synpunkter om bokstaveringen.
Hellre Sissi än Sigurd
Hellre Teo än Tyra
Hellre Ulla än Ulrik (helst inga r-ljud)
Hellre Vendela än Vicky

 

Emil

30 september 2018 18:11

Inga johansson, bra, tänkvärt.

 

inga johansson

2 oktober 2018 17:17

Som jämförelse:
Pippi Långstrump på franska heter
Fifi Brindacier; gissa varför!
men
Píppi Meialonga (Brasil) ou Pipi das Meias Altas (Portugal),

 

inga johansson

2 oktober 2018 17:28

Är Pippi också ett fult ord på Island?
Lína Langsokkur
Sigurlína Rúllugardína Nýlendína Krúsimunda Efraímsdóttir Langsokkur

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång   Vikingarna - Ord   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ordbanken    Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser:   Daniel Boyacioglu ...

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...