Direktlänk till inlägg 4 januari 2020
I sitt direktörstal vid Svenska Akademien den 20 december diskuterade Tomas Riad språkets uppkomst. Frågan är om det överhuvudtaget har skett tidigare i detta sammanhang:
”Ingen annan varelse kan stoltsera med ett så effektivt och komplext kommunikationsmedel som människan. Språket har gynnat människans tankearbete och tekniska utveckling, hennes förfinade kultur och fördjupade samtal.
Varifrån kommer detta unika redskap? En vanlig föreställning är att behovet av kommunikation mellan människor driver fram språket, antingen för koordination i jaktlaget eller för knytandet av sociala band, som en variant på att plocka löss ur varandras päls. Man utgår då från en intuitivt tillgänglig idé om att språket börjar med rudimentära yttranden i stil med ”Mat där”, ”Olle berget”, kanske också ”You Jane”. Våra förfäder skulle då kommunicera med enkla men betydelsedigra meddelanden förankrade i den omedelbara situationen. Det känns liksom fullt möjligt att få fram ett budskap på detta sätt.
Men denna känsla avspeglar en kommunikation utan grammatik, där det överordnade behovet är att äntligen få börja tala. Grammatiken, antar man, utvecklas sedan runt de funktionella yttrandena för att omsider blomma ut i all sin prydno, så att språket kan tas i den mänskliga kulturens tjänst.
Dock finns det två krux med denna föreställning. Det ena är idén om den talträngda människan – den kommer nog från vår tid. Det andra är att kommunikationen skulle vara äldre än grammatiken. Det finns mycket som talar för att det är precis tvärtom, dvs. att numerus, genus, person, komparation, tempus, aspekt, modus och tematiska roller har mycket djupare rottrådar än samtalet.”
Läs vidare här!
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...
Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga. En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"