Språkförsvaret har nyligen gett ut ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?”. Vilka som har medarbetat i antologin framgår av innehållsförteckningen:

Förord

Olle Käll: Behövs svenskan i svensk skola?

Anders Q Björkman: Låt njutningen med språk gå före nyttan

Birgit Brock-Utne: En sosialpedagogs tanker om undervisningsspråk

Johan Enfeldt: Varför har vi så mycket undervisning på engelska i den svenska grundskolan?

Bo Alvberger: Riskfylld engelska

Per-Åke Lindblom: Om engelska som första undervisningsspråk och Internationella Engelska Skolan

Ewa Wallin: Språkbyte – till vilken nytta, till vilken glädje, till vilket pris?

Per-Owe Albinsson: Det svenska skolsystemet går inte ihop med vår språklag utan måste

reformeras

Anders Björnsson: Det intellektuella framstegets grund

Olle Josephson: De pedagogiska argumenten för engelskspråkig undervisning – vad säger forskningen?

Stefan Estby: Engelskans inblandning

Per-Åke Lindblom: Undervisning på engelska ökar segregationen

Arne Rubensson: Undervisning på ett främmande språk

Camilla Falk Rønne Nissen och Lars Ulriksen: Händer det något med läranderesultatet när det byts undervisningsspråk?

Christina Johansson: Draksådden Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm

Peter Franke: Det är något ruttet i svenska skolan

Språkförsvarets styrelse: Öppet brev: Nordic International School diskriminerar svenska

språket

Björn Ranelid: Människan och språket

Författarpresentationer

Om Språkförsvaret

Boken kostar 120 kr, om den beställs från sprakforsvaret@yahoo.se. Frakt 44 kr för leverans i enkelt brev och 59 kr i förpackning. Antologin kan även beställas från Adlibris, Bokus eller Campusbokhandeln.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag är född i Spanien men har nu levt många år i Sverige, där jag bildat familj och bedrivit akademisk och kulturell verksamhet. Jag har haft mycket att göra med spansk-talande verksamhet (spanska är det modersmål som spridits mest i många länder i världen och vars antal modersmålstalande är det största efter kinesiskan - större än engelskan). Jag såg emellertid till att mina tre barn lärde sig och använde svenska som modersmål och min omfattande akademiska verksamhet i Sverige har jag bedrivit med fullständig lojalitet till svenska språket. Jag var med i den gruppen som skapade Föreningen Språkförsvaret (till stöd för svenska språket, med krav på dess användning i alla officiella sammanhang). 

Spanska språket, i jämställdhet med franska och tyska, har en bättre historiskt bevarade struktur än engelskan.  Att USA utövat en stark politisk makt och drivit engelskans användning ger engelskan inte rätt att utöva ett internationellt språkligt välde. T.o.m i USA finns ett stort antal spansktalande medborgare och spanskan har varit officiellt modersmål i många länder. Det spanska språket skapade (efter latinet - på 1400-talet) en god grammatik som inte kan jämföras med det sammelsurium som kännetecknat det engelska språket, vars bruk ofta betecknats som "engelskas imperialism". 

José Luis Ramírez y González,

(85 år gammal) med officiellt beviljat dubbel medborgarskap (spansk - svensk)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Raj Montana Band - Svart kaffe

Söndagens svenskspråkiga dikt

Orden följer mig 

överallt där jag går.

Som små tysta vänner

bär de mina tankar

och förvarar dem.

När mitt sinne är fyllt av dem

låter jag dem födas.

Så vandrar jag

genom min tid på jorden,

rik och uppfylld av ord,

av ord ständigt havande.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dag, lördagen den 5 december 2020, hämtade jag tio exemplar av Språkförsvarets nyutkomna och synnerligen viktiga antologi ”Språkbytesexperimentet i svensk skola - engelska till varje pris?” hos Språkförsvarets vice ordförande Arne Rubensson. Det var en härlig känsla att kliva på bussen med nio böcker i dramaten och den tionde i handen. 

När jag kom hem befann sig två unga kvinnor i trapphuset för att dela ut reklam och gratistidningar. På vårt brevinkast står ”INGEN REKLAM TACK”, men detta ignoreras alltid. Jag bad reklam- och tidningsutdelarna att inte pressa in reklam och gratistidningar genom vårt smala brevinkast, som vi redan har fått laga en gång, men det visade sig att de inte kunde ett ord svenska och således varken förstod vad jag sade eller vad som stod på brevinkastet. Jag bytte inte språk till engelska utan försökte göra mig förstådd ändå genom tydlig svenska och talande gester.

Ett av de papper som jag vid det här tillfället fick i min hand var ett utskick från Stockholm Vatten och Avfall. Observera det engelska sättet att skriva på med begynnande versal i vatten och avfall! När jag tittade på bladet ryste jag av obehag. En stor bild på ett monster med följande svengelska text fångade min uppmärksamhet:

”SNÄLLA, DON’T FEED THE MONSTERS OF VÅTSERVETTER.”

Under denna svengelska uppmaning, som inte avslutades med utropstecken utan med punkt, stod med mindre bokstäver följande ord som hör och häpna faktiskt helt och hållet var skrivna på svenska:

SLÄNG INTE VÅTSERVETTER I TOALETTEN. DE LÖSER INTE UPP SIG...”

Man kan få rysningar för mindre. Till råga på allt kan man ladda ner och skriva ut denna monsteraffisch. Stockholm Vatten och Avfall är inte speciellt framgångsrikt i sin tillämpning av språklagen.

Se webbplatsen: https://www.stockholmvattenochavfall.se/monster

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten nätverket Språkförsvaret)

Förfärades i går när jag lyssnade på regeringens och myndigheternas pressträff om pandemin. Tydligen har det i politikers och myndighetspersoners lingo smugit sig ett nytt språkligt tics: att ”runda hörn”.

På svenska heter det att ta en genväg, på engelska to cut corners. Men ”runda hörn”? En språklig skvader!  Ytterligare ett exempel på det deformerande tryck som engelskan utövar på vårt språk!

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det fanns en tid då svenska liberaler jämförde Sverige med Sovjetunionen och uppmanade oss att sätta stopp för frihetsinskränkningarna i förmyndarsamhället. Men hur ska nu vanligt folk i det här landet uppleva ett skolsystem som gynnar de rika och missgynnar de fattiga? ”Dagens urvalssystem är naturligtvis inte perfekt, men att slopa det fria skolvalet vore ett misstag”, hette det i huvudledaren i liberala HD/SDS den 3 december. Den utvecklar sig till ett envist försvar för det existerande friskolesystemet. Inte ett ord om skolpengen, den beräknade utbildningskostnaden som går till den skola eleven väljer. Den är ju själva kärnan i systemet, den frukt som skolkapitalisten är ute efter att plocka och som sedan i förädlad form flyter in på konton i främmande länder. Ur allas vår gemensamma statsbudget tas alltså hundratals miljoner som satsas i ett system som för det första ökar segregationen och för det andra berikar de redan rika.

Närmast som ett skämt verkar det ystra infallet (på tyska: Schnapsidee) att friskolereformen från 1990-talet skulle ha inneburit ökad valfrihet för mindre bemedlade familjer. Om man till detta lägger att det bland friskolorna också finns s k språkbytesskolor som ersätter det svenska språket med engelska – då framstår det hela som horribelt och helt orimligt i en demokrati. Frihet, frihet, ropas det i ledarartikeln och med en suck nämns jämlikheten. Men den liberala franska revolutionens tredje slagord – broderskap (eller solidaritet, som man säger idag) – vart tog det vägen?

Bo Alvberger

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)