I veckans Mitt i Vallentuna kan man läsa om den nya badplatsen ”BEACH TWENTY TWENTY-ONE” (Beach 2021). Det borde påpekas för de famlande namngivarna att badplatsen ligger i Vallentuna som är en kommun i Sverige, där svenska är det självklara språket. Det ger ett mycket löjligt intryck att kasta in några ord på engelska—som om man skäms för att uttrycka sig på svenska. Dessutom finns det en språklag från 2009 som fastslår att svenska är det officiella huvudspråket i Sverige, men att det finns fem erkända minoritetsspråk i Sverige. Engelska är inte ett av dem. Det åligger kommuner att uppmärksamma och följa denna lag.

Lars N.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kontaktade nyligen ett läkemedels- och vaccinföretag. Föreslog att de eventuellt också skulle kunna utveckla ett vaccin mot epidemin "Engelska sjukan" i Sverige?

De skrattade och sade "Ja, varför inte göra ett försök?" Jag frågade faktiskt på tyska.

CG

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kronprinsessan har genom Svenska Institutets försorg hållit ett kort tal på nationaldagen riktat till utlandssvenskar och internationell publik. Men talet hölls på engelska bortsett från en inlednings- och avslutningsfras på svenska. I sitt tal påstod hon att ”some things never change”. Men det är uppenbart att något har förändrats! Språket. Varför använde hon engelska som huvudspråk? Utlandssvenskar förstår naturligtvis svenska. Alla utlandssvenskar har heller inte utvandrat till något engelskspråkigt land. Om det var absolut nödvändigt att rikta sig till två olika kategorier samtidigt, kunde hon ha tolkat sig själv. Talet var nämligen mycket kort och då fungerar det med egen tolkning; man säger meningen först på ett språk och översätter den sedan till det andra språket.

Jag har själv gjort det en gång i samband med ett nordiskt möte på 1970-talet, med stort inslag av tyska gäster. Varje mening utsades på svenska, eftersom de norska, danska och färöiska gästerna förstod svenska, men översattes sedan direkt till tyska. Det var inte fråga om någon spontanöversättning utan översättningen var förberedd i manus.

Det illa genomtänkta kungliga utspelet ger intrycket av att svenska inte längre är huvudspråk i Sverige, trots att svenska är det kitt som håller samman den svenska nationen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs-Posten skriver:

”Victor Leksells ’Svag’ är den mest strömmade låten någonsin på svenska med över 130 miljoner lyssningar. Nu kämpar artisten för att komma ikapp sin egen framgång. GP hängde med honom en dag för att ta reda på varför hans managers är som hans extraföräldrar, vad som gör att han tror på änglar och hur det är att kallas Sveriges mest känsliga kille.
– Är jag kär är jag hur kär som helst, är jag hjärtekrossad är det jordens undergång, säger han. ”

På den senaste Grammis-galan fick han inte mindre än tre priser.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok ät knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lena Willemark - Den blomstertid nu kommer

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sveriges flagga

Flamma stolt mot dunkla skyar,

likt en glimt av sommarens sol

över Sveriges skogar, berg och byar,

över vatten av viol.

Du som sjunger, när du bredes,

som vår gamla lyckas tolk:

solen lyser! Solen lyser!

Ingen vredes åska slog vårt tappra folk.

Flamma högt, vårt kärlekstecken,

värm oss, när det blåser kallt!

Stråla ur de blåa vecken,

kärlek mera stark än allt!

Sveriges flagga, Sveriges ära,

fornklenod och framtidstolk.

Gud är med oss, Gud är med oss

Han skall bära stark vårt fria svenska folk.

K G Ossian Nilsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Arne Johnsson skriver i ”Nice, nice, nice” i Språkförsvarets nätdagbok att han har reagerat på att det engelska ordet ”nice” har smugit sig in i svenska språket och nu används i tid och otid. Inga Johansson kommenterade detta på följande sätt: ”Att ständigt höra ’najs’ men skriva ’nice’ är ganska besynnerligt.” Det håller jag med henne om. För säkerhets skull tittade jag efter i SAOB och SAOL om ”nice” eller ”najs” fanns med där, men tack och lov var detta inte fallet.

Ett annat ord som många, speciellt ungdomar, blandar in i sina meningar är det engelska ”random”. Varför inte använda svenska ord med samma betydelse som exempelvis: ”slumpartad”, ”slumpmässig”, ”slumpvis”, ”godtycklig”, ”på måfå” och ”lösryckt”? Det är inte så att ett annat ord för ”random” och synonymer till detta ord saknas i svenskan precis. Egentligen har jag fått intrycket av att ”random” används i stället för ”konstig”, ”egendomlig”, ”besynnerlig”, ”märklig” och ”underlig” med tanke på det sammanhang som ”random” brukar höras i. Det är verkligen konstigt. Ännu konstigare är att jag hittade ”random” i SAOL:

”random [rän´dom] oböjligt adjektiv

• slumpmässig, god­tycklig

Positiv         

en/ett/den/det/de random + substantiv”

När jag tittade efter i SAOB, för att se när ”random” hade gjort entré i svenskan, fanns inte ordet med där. Besynnerligt!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Andrev Walden, fristående kolumnist, skriver idag i Dagens Nyheter bland annat:

”Svenska folket vill inte ha vinstdrivna skolor men många accepterar dem i praktiken ändå och kanske beror det på att exceptionalismen fortfarande är så stark att svensken inte ens litar på sig själv?

Inget annat land har kopierat den svenska modellen med oreglerade och skattefinansierade vinster i skolan trots att världen haft 30 år på sig att studera den. Vad kan det bero på? Den här tidningens tidigare chefredaktör Hans Bergström, gift med Engelska skolans grundare Barbara Bergström och högljudd försvarare av denna pseudomarknad, har antytt att resten av världen är ett ”kommunistvälde”. Eller hur man nu ska tolka hans mullrande om farorna med en återgång till ett skolsystem liknande det i våra grannländer.

De flesta när väl en något mildare tro på den svenska exceptionalismen men kanske är den tillräckligt stark för att även svenskar utan fingrar i syltburken åtminstone ska tvivla på om resten av den samtida civilisationens ointresse för experimentet verkligen betyder någonting.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)