(Texten är hämtad från denna sida)

”Har du någonsin önskat att du kunde tala ett främmande språk utan att ta lektioner? Har du någonsin haft problem när du rest utomlands på grund av språkbarriären? Har du någonsin drömt om att kunna prata med nästan alla människor i världen?

Låt oss vara uppriktiga - att lära sig främmande språk är slöseri med tid och pengar.

Du spenderar åratal med att ta dyra språkkurser och resultatet är aldrig tillfredsställande. Moderna talare kommer alltid att håna ditt uttal, härma dina sätt och kalla dig för namn.

Håller du med om att språkbarriären är en av de största utmaningarna när du reser utomlands? När kände du dig senast trygg när du frågade efter vägen utomlands? Vad sägs om att handla eller ta en taxi? Oroa dig inte! Alla känner till den här känslan! Studier visar att språkskammen håller majoriteten av människor borta inte bara från att resa runt i världen, utan också från att göra en internationell karriär.

Men hur kommer det sig att politiker och kända affärsmän klarar sig bra med att tala ett enda språk? Sanningen är att de hellre anlitar en tolk än slösar bort sin dyrbara tid och sina pengar på språkinlärning.

Varför kan du inte göra samma sak - ha din egen direktöversättare? Nej, inte vid din sida! Utan i din ficka! Och du behöver inte bryta banken!”

Jag är absolut inte överens med påståendet ”att lära sig främmande språk är slöseri med tid och pengar”. Jag anser att EU:s målsättning att varje EU-medborgare förutom sitt modersmål bör behärska två främmande språk är utmärkt. Själv behärskar jag fyra främmande språk mer eller mindre, som jag brukar säga.

Men de flesta människor är inte polyglotter och har inte tid att lära sig hur många språk som helst. Därför kommer jag att ta med mig min Muama Enence till mitt nästa resmål, Grekland, eftersom jag aldrig har försökt lära mig grekiska. Eftersom jag vet att Muama Enence fungerar, vågar jag också göra denna indirekta reklam. Observera att jag inte får betalt för detta omnämnande! Utvecklandet av direktöversättare, röstöversättningsapparater, är mycket spännande, och dessa apparater kommer säkert att bli ännu mer användarvänliga med tiden. Det finns ingen hejd för den tekniska utvecklingen på området.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

20 augusti 2022 19:02

2019 frågade jag här hos Språkförsvaret:

4 december 2019 11:56

Muama Enence - finns esperanto med bland de 43 språken?

Nätverket Språkförsvaret

4 december 2019 15:54

Nej, men svenska, danska, norska och finska finns med bland de angivna språken.

En svaghet med Muama Enence tycks vara att du måste ha mobilen påslagen samtidigt.

Observatör

mu-ama - tamen malama
https://www.youtube.com/watch?v=gh9w7QpyQtY

 

Annika

21 augusti 2022 08:55

Var ligger ribban för att säga att man kan ett språk? Det är en fråga som jag tänkt på många gånger. Ska man kunna nyansera sitt språk efter situation eller räcker det att kunna säga ungefär vad man menar? Ska de ord som man använder kännas in i kroppen eller är det tillräckligt att veta några av betydelserna i en ordbok?

 

inga johansson

21 augusti 2022 22:57

Du kanske kan ett språk när du märker att du drömmer på det nya språket.
Ett tips - pröva detta spel - det finns ca 20 språk / flaggor
https://babadum.com/play/?lang=24&game=1

 

Per-Åke Lindblom

22 augusti 2022 22:11

Annika
Det är ytterst en smaksak var ribban läggs; det är inte fråga om någon exakt vetenskap. Europarådet har utformat Europaskalan, eller CEFR-skalan som den också heter, som en gemensam referensram för kunskapsnivån inom främmande språk. Skalan har sex olika kunskapsnivåer; A1, A2, B1, B2, C1 och C2. Denna skala är säkert väl genomtänkt. De flesta nationella språktester i Europa i samband med medborgarskapsansökningar förhåller sig till denna skala. Faran med alltför svåra språktester är att en del modersmålstalare egentligen skulle kunna diskvalificeras. Det amerikanska språktestet i samband med medborgarskapsansökan ligger inte ens på A1-nivå, den lägsta nivån i Europaskalan. Själv har jag gjort språktester vid Oxfords universitet och Goethe-institutet för skojs skull. Det är också en fråga om vad man mäter: bara läsförståelse, läsförståelse och hörförståelse eller t.o.m förmåga att uttrycka sig i såväl tal som skrift.
På Tensta gymnasium på 1990-talet genomförde vi diagnostiska prov i läsförståelse, s.k Clozetester, för alla ettor i samband med terminsstart. Genomsnittsresultatet för elever med två svenska föräldrar låg runt 85 procent, vilket fungerade som ett riktmärke för alla elever. Vid ett tillfälle frågade en orolig iransk elev, som deltog på en sommarkurs före terminsstarten, mig om jag trodde att han skulle klara det naturvetenskapliga programmet. Eftersom han hade uppnått över 80 procent på Clozetestet efter bara sex år i Sverige, så bedyrade jag att han inte skulle få några större problem. Han gick ut det naturvetenskapliga programmet med höga betyg, kom in på läkarutbildningen och blev sedan kirurg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...