Intressant nyhetsartikel på Ängelholmssidan den 17 augusti.  Liss Böcker (C ) hävdar i slutspurten inför valet i september att Centerpartiet vill etablera en friskola i kommunal regi!

Är det ett försök att blidka moderaternas kommunalråd Robin Holmberg och moderaterna i Ängelholms kommun? Men kommunstyrelsen i Ängelholm har nu definitivt(?) skrinlagt planerna på den privata friskolan Internationella engelska skolan /IES.

Liss Böcker: ”Vi inser att när det gäller Internationella engelska skolan /IES så är det kört i diket (Sic!)

Därför vill Centerpartiet att kommunen i stället ska driva en internationell skola. Och det är ju positivt på många sätt.

Men vad betyder internationell för Liss Böcker? Som så många gånger förr används här Internationell som en synonym till engelsk.

I dagarna har vi exempelvis internationella (åtminstone europeiska) friidrottstävlingar i Tyskland. Där deltar inte bara England, eller hur?

Liss Böcker vill gärna också se engelska som första undervisningsspråk i en internationell kommunal skola i Sverige. Detta förstås i strid med den språklag som vi fick 2009.

I svenska skolor ska givetvis svenska alltid vara huvudspråk, vare sig man är invandrare eller infödd.

Vi är ju fortfarande medlemmar i EU. Varför då inte bredda våra kunskaper och ge våra ungdomar möjlighet att lära sig de betydligt större språken inom EU som tyska (90 miljoner) franska (70 miljoner) eller italienska (också cirka 70 miljoner). Det är de tre grundarspråken för nuvarande EU, anno dazumal.

Först då blir skolan riktigt internationell!

Engelskan däremot är inte något av de större EU-språken efter Brexit 2020.

Våra barn och ungdomar ska väl inte i framtiden behöva läsa Strindberg, Astrid Lindgren eller Ulf Lundell i engelsk översättning? Nej, det är dags att vidga vyerna och det är inte särskilt långt till Tyskland om Liss skulle vilja höra Europas största språk.

Arne Rubensson

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad/NST den 24/8 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet från språk och folkminnens swebbplats)

I Språkrådets valenkät har riksdagspartierna frågats ut om sin ståndpunkt i aktuella språkpolitiska frågor. Alla åtta riksdagspartier har besvarat enkäten och resultatet visar på enighet i vissa frågor och splittring i andra.

Rapporten kartlägger partiernas inställning till aktuella språkpolitiska frågor som främjande av svenska språket, de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk, men också på partiernas syn på engelskans roll i språksamhället, modersmålsundervisning, sfi, tolkhjälp för andraspråkstalare och språkkrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

Resultatet av enkäten redovisas i rapporten Riksdagspartiernas svar på språkpolitiska frågor– Språkrådets enkät inför riksdagsvalet 2022. Resultaten visar att riksdagspartierna är relativt ense om en del språkpolitiska frågor: främjandet av svenskan, de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk. I andra frågor är partierna mer splittrade; det gäller till exempel införandet av språkkrav för medborgarskap och främjandet av flerspråkighet bland människor med utländsk bakgrund.

Läs rapporten i sin helhet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Många kommuner har på sin hemsida en flik ”Uppleva och göra”. Klickar man på denna flik kan man läsa om vad kommunen ifråga har att erbjuda inom kultur, natur, evenemang, motion m fl. Något trevligt för alla oberoende av preferens. Upplevelser erbjuds också av upplevelseindustrin som erbjuder ungefär samma saker som man hittar på kommunernas hemsidor.

Så långt innebär orden ”upplevelse” och ”uppleva” något positivt. Dessa ord kan kombineras med bl a ”hemsk”, ”otrevlig”. Då förmedlas något som den utsatte skulle ha velat vara utan.

Uppleva och upplevelse används tyvärr också i sammanhang där den som säger dem anser sig vara i överläge jämfört med den som tilltalas. Chefen för ett hotell kan svara om någon klagar på dålig service: Synd att du skulle uppleva det så. Hotellchefen har därmed flyttat fokus från att han mottagit ett klagomål till att det är fråga om vad den klagande upplevt. Genom att flytta fokus från den dåliga servicen till en fråga om den klagandes upplevelse har klagomålet avvisats. Överheten har talat.

Jag blev för en tid sedan tvungen att anlita sjukvården och blev då illa bemött. Sedan dess har jag försökt förmå ledningen för regionen att genom dialog be om ursäkt värd namnet och visa vad man tänker göra för att hindra att det upprepas. På goda grunder påstår jag att betydligt fler än jag har anledning att klaga.

Jag var  inlagd på sjukhus i två dygn men fick ingen mat, rena lögner skrevs mina journaler och i brev. I den korrespondens som jag under nu rätt lång tid haft med sjukvården i Dalarna har ordet ”uppleva” förekommit flera gånger. När jag explicit klagat på rena lögner om både det ena och det andra, bett att man ska vara varsam med vilka ord man använder och påpekat att jag inte fick någon mat har läkare m fl hos Region Dalarna använt sig av orden uppleva och upplevelser.

I ett e-brev som jag fick helt nyligen har en läkare bl a skrivit: ”Du har också om jag förstått det rätt berättat din upplevelse för några av cheferna i regionen.” Trots att jag om och om igen påtalat att det inte upplevelser det är fråga om utan att jag har framfört klagomål, klagomål som måste åtgärdas. Men icke. Överheten har talat. Den gör inga fel.

Dessa offentliganställda sätter sig över dem som behöver anlita sjukvården. Samtliga offentliganställda oavsett längd på utbildning är anställda i samhällets tjänst, de är alla tjänstemän som är avlönade av skattemedel och de är till för allmänheten. Var och en som vänder sig till någon offentlig förvaltning måste mötas av respekt, lyhördhet och ödmjukhet. Jag har, som väl är, mött många offentliganställda som varit kunniga inom sitt område och som bemött mig väl.

Tyvärr har jag alltför ofta mött läkare där bemötandet lämnar mycket att önska. Läkare är offentliganställa tjänstemän som alla undantagslöst måste visa respekt, lyhördhet och ödmjukhet i mötet med patienter.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Duplantis fortsätter att förkovra sig i det svenska språket – se denna artikel !

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad härifrån)

(4.7.22) Norge har formannskapet i Nordisk ministerråd i 2022 og gjennom det også formannskapet for Nettverket for språknemndene i Norden. I den forbindelse retter vi søkelyset mot utfordringer som gjelder språkteknologi i skolen, og hvordan utvikling og bruk av språkteknologi kan bidra til å støtte opp under de nordiske landenes språkpolitikk.

I dagens språkteknologiske landskap opplever skoleelever og lærere at programvare og skrivestøtte som tilbys av de store internasjonale teknologigigantene i skolen, ikke reflekterer de lokale språkenes offisielle rettskrivning. Per i dag er det ikke mulig å legge inn vedtatte rettskrivningsnormer i de internasjonalt utviklede skriveverktøyene. Språknormene som formidles av de store teknologigigantene, framstår dermed som konkurrenter til den offisielle rettskrivningen. Selskapene tillater heller ikke at lokalt utviklet språkteknologi for små språk (f.eks. grønlandsk, samiske språk, norsk nynorsk osv.) kan tilbys som lokal tilpassing til de barn og ungdommer som får opplæringen sin på disse språkene.

Denne problematikken vil være utgangspunktet for en panelsamtale med

• Sondre Ronander, PR-ansvarlig i Google
• Thom Jambak, sentralstyremedlem i Utdanningsforbundet
• Sjur Moshagen, språkforsker ved Universitetet i Tromsø
• Åse Wetås, direktør i Språkrådet

Lunsjmøtet finner sted i Målstova på Nasjonalbiblioteket i Oslo den 25. august kl. 12–13. Møtet vil også bli strømmet.

Hold av datoen – vel møtt!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Johan Eriksson och Jan Hars - För kärlekens skull

Söndagens svenskspråkiga dikt

Arioso

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och klockorna stannat:
någonstans inom oss är vi alltid här och nu,

är vi alltid du intill förväxling och förblandning,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö.

Någonstans inom oss där benen vitnat

efter forskares och tvivlares nedsegnade törst

till förnekat glidande

till förseglat vikande

O moln av törst!

någonstans inom oss

där dessa ben har vitnat och hägringar mötts

häver fjärran trygghet som dyningars dyning

speglar du vårt fjärran som stjärnans i en dyning.

fäller drömmen alltid masken och blir du

som i smärta glider från mig

för att åter komma åter

för att åter komma till mig

mer och mer inom oss, mer och mer du.

Erik Lindegren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från denna sida)

”Har du någonsin önskat att du kunde tala ett främmande språk utan att ta lektioner? Har du någonsin haft problem när du rest utomlands på grund av språkbarriären? Har du någonsin drömt om att kunna prata med nästan alla människor i världen?

Låt oss vara uppriktiga - att lära sig främmande språk är slöseri med tid och pengar.

Du spenderar åratal med att ta dyra språkkurser och resultatet är aldrig tillfredsställande. Moderna talare kommer alltid att håna ditt uttal, härma dina sätt och kalla dig för namn.

Håller du med om att språkbarriären är en av de största utmaningarna när du reser utomlands? När kände du dig senast trygg när du frågade efter vägen utomlands? Vad sägs om att handla eller ta en taxi? Oroa dig inte! Alla känner till den här känslan! Studier visar att språkskammen håller majoriteten av människor borta inte bara från att resa runt i världen, utan också från att göra en internationell karriär.

Men hur kommer det sig att politiker och kända affärsmän klarar sig bra med att tala ett enda språk? Sanningen är att de hellre anlitar en tolk än slösar bort sin dyrbara tid och sina pengar på språkinlärning.

Varför kan du inte göra samma sak - ha din egen direktöversättare? Nej, inte vid din sida! Utan i din ficka! Och du behöver inte bryta banken!”

Jag är absolut inte överens med påståendet ”att lära sig främmande språk är slöseri med tid och pengar”. Jag anser att EU:s målsättning att varje EU-medborgare förutom sitt modersmål bör behärska två främmande språk är utmärkt. Själv behärskar jag fyra främmande språk mer eller mindre, som jag brukar säga.

Men de flesta människor är inte polyglotter och har inte tid att lära sig hur många språk som helst. Därför kommer jag att ta med mig min Muama Enence till mitt nästa resmål, Grekland, eftersom jag aldrig har försökt lära mig grekiska. Eftersom jag vet att Muama Enence fungerar, vågar jag också göra denna indirekta reklam. Observera att jag inte får betalt för detta omnämnande! Utvecklandet av direktöversättare, röstöversättningsapparater, är mycket spännande, och dessa apparater kommer säkert att bli ännu mer användarvänliga med tiden. Det finns ingen hejd för den tekniska utvecklingen på området.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...att baka in "A-fil" i meningen.

Dock onödigt att ta till engelska. Det går att vara minst lika vitsig på svenska.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)