(Pressmeddelande från Chalmers)

Att använda engelska som undervisningsspråk inom högre utbildning har en tydligt negativ påverkan på studieresultaten när studenterna har ett annat modersmål. Det visar en ny studie från KTH och Chalmers. När 2 000 studenter delades in i en engelskspråkig eller en svenskspråkig version av en introduktionskurs i programmering fick studenterna som undervisades på engelska betydligt sämre resultat och fler hoppade av kursen i förtid.

Engelska används alltmer som undervisningsspråk i högre utbildning globalt, så kallad ”English-medium instruction,” eller EMI, enligt en rapport från Språkrådet 2022. En viktig utgångspunkt för EMI är att undervisningsspråket inte ska påverka kvaliteten på studenternas lärande. Tanken är att en student som läser en kurs på engelska ska lära sig precis lika bra som om studenten läste den på sitt förstaspråk. Men nu visar en ny studie att det antagandet kanske inte stämmer.

Studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade märkbart sämre, och de hoppade dessutom av i mycket högre utsträckning jämfört med studenter som läste exakt samma kurs på svenska.

- Vår studie är ovanlig inom fältet eftersom principen för grupptilldelning byggde helt och hållet på slumpmässighet. Det innebar att den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket, och vi blev överraskade av resultatet, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, och en av forskarna bakom studien.

Fler korrekt besvarade testfrågor när svenska var undervisningsspråk

2 263 studenter anmälde sig till en introduktionskurs i programmering och delades därefter slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. Kursen var helt digital och studenterna bestämde själva studietakten. Hur väl studenterna klarade kursen mättes dels i antal korrekt besvarade testfrågor, dels i hur många som hoppade av utan att slutföra kursen. När forskarna jämförde antalet korrekt besvarade testfrågor i de två versionerna av kursen visade det sig att studenterna som läste på svenska i genomsnitt svarade rätt på 73 procent fler testfrågor.

- Det är viktigt att komma ihåg att den enda skillnaden är just undervisningsspråket. Det faktum att studenterna i den svenskspråkiga kursen var signifikant bättre antyder att engelska som undervisningsspråk har negativ inverkan på lärandet, i alla fall under vissa omständigheter, säger Olle Bälter, docent i människa-datorinteraktion och en av forskarna från KTH.

Fler avhopp i förtid från den engelskspråkiga kursen

När forskarna mätte genomströmningen i kursen bekräftades resultatet; 25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen och även här var skillnaden mellan de två versionerna av kursen statistiskt signifikant.

- Den som hoppar av kursen kan inte rimligen ha lärt sig lika mycket som den som slutför kursen. Också i detta avseende ser vi alltså att engelska som undervisningsspråk kan leda till sämre lärande, säger Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH.

Studien väcker nu frågor om fördelar och nackdelar med att så stor del av undervisningen på universitet och högskolor är på engelska, en mycket vanlig företeelse i Sverige såväl som i andra länder där engelska inte är förstaspråk för en majoritet av befolkningen.

- Det är viktigt att komma ihåg att en enskild studie inte bör användas som utgångspunkt för en radikal förändringsagenda vad gäller språk- eller utbildningspolitiken inom högre utbildning, vare sig på lokal eller nationell nivå. Men vi tror att resultaten från den här forskningen kan bidra till en mer informerad diskussion om konsekvenserna av att använda engelska som undervisningsspråk, säger Hans Malmström.

Studien i korthet

• 2 263 studenter deltog i en studie som undersökte hur undervisning på engelska påverkar studenters akademiska prestation.
• Deltagarna delades slumpmässigt in i en engelskspråkig och en svenskspråkig version av en programmeringskurs.
• Akademisk prestation mättes på två sätt: antal korrekt besvarade testfrågor och genomströmning/avhopp.
• Utformningen av studien – en randomiserad kontrollstudie – gjorde det möjligt att kontrollera för störande variabler; den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket.
• Studenterna som läste den svenskspråkiga kursen svarade i genomsnitt rätt på 73 procent fler testfrågor.
• Studenterna som läste den engelskspråkiga kursen hoppade av kursen i 25 procent högre utsträckning.
• Slutsatsen är att undervisning på engelska påverkade kursdeltagarnas akademiska prestation negativt.

Studien English-medium instruction and impact on academic performance: a randomized control study har publicerats i Applied Linguistics Review och genomfördes av Olle Bälter, Viggo Kann, Chantal Mutimukwe och Hans Malmström. Forskarna arbetar vid KTH och Chalmers tekniska högskola.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

15 september 2023 19:35

En undersökning från Michigan USA

Forskning motiverades av det välkända faktum att språkbarriärer mellan patienter och läkare påverkar kvaliteten på vården i fråga negativt.
Patienter med tre typer av cancer valdes därför ut: tarm-, lung- och sköldkörtel.
Dessa patienter talade inte engelska, utan antingen spanska eller mandarin(dvs kinesiska).
Patienternas tillgänglighet till hälso- och sjukvården analyserades, jämfört med de som talade engelska.

Statistisken visar att spansktalande och mandarintalande fick mindre information om nästa steg för sin vård.
37 procent för spansktalande och 27 procent för mandarintalande men 93 procent för engelsktalande.
Patienter, som inte talade engelska missade ofta möjligheten att få ytterligare information.

Även i ett engelsktalande, rikt land kan det påverka livet allvarligt.
Det måste vi bara försöka visa för de, som hävdar att "det engelska språket löste det problemet".

http://esperantaretradio.blogspot.com/2023/09/lingvaj-problemoj-en-usonaj-san-servoj.html

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...