Jon Andoni Duñabeita skriver i The Conversation den 5/6 2024:

Vetenskapliga studier har i årtionden visat att personer som lär sig läsa på ett opakt språk, som engelska, har en nackdel jämfört med dem som lär sig läsa på ett transparent språk.

Det finns faktiskt studier som visar att läsutvecklingen på engelska är mer än dubbelt så långsam som på mer transparenta språk som finska, italienska eller spanska. Det innebär att ett finskt barn kan lära sig grundläggande läsning på ett år, medan ett engelskspråkigt barn kan behöva två eller till och med tre år för att nå samma nivå.

Personer som lär sig läsa på ett ogenomskinligt (opakt – min anm.) språk använder därför andra strategier än de som lär sig läsa på ett genomskinligt språk. Enkelt uttryckt lär vi oss inte alla att läsa på samma sätt.

Generellt sett är de grundläggande principerna för läsning mycket lika i språk som använder ett alfabet, eftersom läsinlärning innebär att man internaliserar reglerna för omvandling av grafem till fonem för att kunna förstå text.

Skillnader i språklig transparens påverkar dock i hög grad de strategier som barn utvecklar när de lär sig läsa. På ogenomskinliga språk, som engelska, är det mer sannolikt att de förlitar sig på det visuella minnet för att känna igen hela ord, medan de som lär sig på genomskinliga språk kan "avkoda" ett ord bokstav för bokstav.

Det innebär att ett barn som lär sig läsa på engelska snabbt förstår att det måste memorera oregelbundna mönster, eftersom avkodning av varje bokstav enligt de allmänna reglerna inte fungerar vid många tillfällen (som vi såg tidigare med "pint" och "mint"). Å andra sidan kan ett barn som lär sig läsa på spanska läsa bokstäverna själv, eftersom det faktiskt fungerar i de allra flesta fall. Det finns ett element av försök och misstag här, eftersom barn naturligt kommer på vilken strategi som fungerar när de går vidare.

Faktum är att språkets transparens inte bara påverkar inlärningen hos den genomsnittliga läsaren, utan även hos dem som lider av dyslexi. Studier har visat att vissa problem som är förknippade med dyslexi är mindre uttalade på språk med transparenta stavningsmönster, som spanska eller finska, jämfört med ogenomskinliga språk som engelska eller franska.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

Måndag 10 juni 13:18

Vilka språk är opaka / ogenomskinliga ?
Vilka språk har transparenta stavningsmönster ?
Var hamnar esperanto i den forskningen ?
Finska, som stavar som ljuden låter, har likheter med esperanto.
Detta underlättar läsinlärningen.
En grammatik utan undantag underlättar också läsinlärning.

 

Jasmin, sjukt skicklig stjärna

Tisdag 11 juni 06:24

Om ”opakt” avser icke-ljudlik stavning ligger svenska risigt till.

Nätverket Språkförsvaret

Tisdag 11 juni 14:00

Svenskan ligger inte alls lika risigt till som engelskan i fråga om icke-ljudlik stavning. I svenskan begränsas problemen i princip till sje- och tj-ljuden. I engelskan är problemen betydligt mer omfattande.

Observatör

 

Jasmin

Tisdag 11 juni 21:40

Och tjock wok? Sälj sälg? En en? Ja’ ä’nte öve’tygad…

 

Observatör

Onsdag 12 juni 19:20

Smaka på "de 252 hardest English words to pronounce and spell" - se https://www.berlitz.com/blog/hardest-english-words-pronounce-spell!

 

Susanne L-A

Onsdag 12 juni 19:39

Ur boken ”Lingo. En språkresa genom Europa”: När det gäller stavning är engelskan europas svåraste språk. Exempel:
Om gh står för p som i hiccough; om ough står för o som i dough; om phth står för p som i phthisis; om eigh står för a som i neighbout; om tte står för t som i gazette; om eau står för o som i plateau – så borde potato stavas ghoughphtheightteeau.

Nu kan man ju invända att det andra ordet är latin (tror jag) och de två sista är franska. Och franska är även det ett synnerligen ogenomskinligt – svårstavat – språk. Engelskan innehåller oerhört många lånord från andra språk, inte minst från franskan. Och just detta är säkert en bidragande orsak till den inkonsekventa stavningen. Det är också något som många säkert inte tänker på – att engelskan, innan det blev så dominerande och började påverka andra språk själv påverkades så starkt av andra språk. Att franskan fick så stort inflytande går tillbaka ända till Vilhelm erövrarens dagar och slaget vid Hastings 1066.

 

Susanne L-A

Onsdag 12 juni 19:47

PS till ovanstående: det ska förstås stå "neighbour" och inte neighbout. Apropå det ordet så är det ett lånord från fornnordiskan - släkt med "nabo". Och window kommer från "vindue". Före de nordiskättade normanderna i Normandie, Frankrike, var det nordiska vikingar som påverkade det engelska språket.

 

Skakspjut

Onsdag 12 juni 22:35

Men det är ju den historiska överlagringen i ortografin som gör engelskan SÅ JÄVLA VACKER!!! Precis som i fallet svenskan :D Elske sprogværnet!!!

 

Observatör

Torsdag 13 juni 13:01

För ett antal år sedan bodde jag och min familj 14 dagar i staden Dumfries i sydvästra Skottland. Jag utgick från att staden skulle uttalas ”damfris”. Men icke sa nicke – det skulle uttalas ”domfris” visade det sig. För övrigt var invånarna mycket gästvänliga. När vi var de sista i en minibuss som gick mellan Dumfries och kusten, frågade busschauffören oss vart vi skulle i Dumfries, och så gjorde han en extra sväng och körde oss nästan direkt hem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna intervju gjordes den 24 april av en företrädare för Swebbtv med Per-Åke Lindblom, Språkförsvaret, men det är oklart om intervjun överhvudtaget sändes.   Fråga: Vilka är ni i Språkförsvaret och varför startade ni?   Svar: Språkförsvaret ...

Söndagens svenskspråkiga sång   Sven-Ingvars: När solen färgar juninatten   Söndagens svenskspråkiga dikt   Juninatten    Nu går solen knappast ner, bländar bara av sitt sken. Skymningsbård blir gryningstimme varken tidig eller ...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Er bevaring av nordisk identitet gjennom språket en tapt kamp?   Joakim Reigstad skriver på Foreningen Norden:   Ja, hva tror du? La oss gå tilbake til 31. oktober i fjor. De nordiske statsministerne var samlet til Nordisk råds 75te sesjon. ...

Svensklärarföreningen har i år titeln "Språk i Norden", vilket verkar lova ett intressant innehåll om hur vi i Norden förstår eller inte förstår varandra.   Men det blir en besvikelse när man letar efter detta i de åtta kapitlen. I det enda kapit...