Jon Andoni Duñabeita skriver i The Conversation den 5/6 2024:

Vetenskapliga studier har i årtionden visat att personer som lär sig läsa på ett opakt språk, som engelska, har en nackdel jämfört med dem som lär sig läsa på ett transparent språk.

Det finns faktiskt studier som visar att läsutvecklingen på engelska är mer än dubbelt så långsam som på mer transparenta språk som finska, italienska eller spanska. Det innebär att ett finskt barn kan lära sig grundläggande läsning på ett år, medan ett engelskspråkigt barn kan behöva två eller till och med tre år för att nå samma nivå.

Personer som lär sig läsa på ett ogenomskinligt (opakt – min anm.) språk använder därför andra strategier än de som lär sig läsa på ett genomskinligt språk. Enkelt uttryckt lär vi oss inte alla att läsa på samma sätt.

Generellt sett är de grundläggande principerna för läsning mycket lika i språk som använder ett alfabet, eftersom läsinlärning innebär att man internaliserar reglerna för omvandling av grafem till fonem för att kunna förstå text.

Skillnader i språklig transparens påverkar dock i hög grad de strategier som barn utvecklar när de lär sig läsa. På ogenomskinliga språk, som engelska, är det mer sannolikt att de förlitar sig på det visuella minnet för att känna igen hela ord, medan de som lär sig på genomskinliga språk kan "avkoda" ett ord bokstav för bokstav.

Det innebär att ett barn som lär sig läsa på engelska snabbt förstår att det måste memorera oregelbundna mönster, eftersom avkodning av varje bokstav enligt de allmänna reglerna inte fungerar vid många tillfällen (som vi såg tidigare med "pint" och "mint"). Å andra sidan kan ett barn som lär sig läsa på spanska läsa bokstäverna själv, eftersom det faktiskt fungerar i de allra flesta fall. Det finns ett element av försök och misstag här, eftersom barn naturligt kommer på vilken strategi som fungerar när de går vidare.

Faktum är att språkets transparens inte bara påverkar inlärningen hos den genomsnittliga läsaren, utan även hos dem som lider av dyslexi. Studier har visat att vissa problem som är förknippade med dyslexi är mindre uttalade på språk med transparenta stavningsmönster, som spanska eller finska, jämfört med ogenomskinliga språk som engelska eller franska.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

10 juni 2024 13:18

Vilka språk är opaka / ogenomskinliga ?
Vilka språk har transparenta stavningsmönster ?
Var hamnar esperanto i den forskningen ?
Finska, som stavar som ljuden låter, har likheter med esperanto.
Detta underlättar läsinlärningen.
En grammatik utan undantag underlättar också läsinlärning.

 

Jasmin, sjukt skicklig stjärna

11 juni 2024 06:24

Om ”opakt” avser icke-ljudlik stavning ligger svenska risigt till.

Nätverket Språkförsvaret

11 juni 2024 14:00

Svenskan ligger inte alls lika risigt till som engelskan i fråga om icke-ljudlik stavning. I svenskan begränsas problemen i princip till sje- och tj-ljuden. I engelskan är problemen betydligt mer omfattande.

Observatör

 

Jasmin

11 juni 2024 21:40

Och tjock wok? Sälj sälg? En en? Ja’ ä’nte öve’tygad…

 

Observatör

12 juni 2024 19:20

Smaka på "de 252 hardest English words to pronounce and spell" - se https://www.berlitz.com/blog/hardest-english-words-pronounce-spell!

 

Susanne L-A

12 juni 2024 19:39

Ur boken ”Lingo. En språkresa genom Europa”: När det gäller stavning är engelskan europas svåraste språk. Exempel:
Om gh står för p som i hiccough; om ough står för o som i dough; om phth står för p som i phthisis; om eigh står för a som i neighbout; om tte står för t som i gazette; om eau står för o som i plateau – så borde potato stavas ghoughphtheightteeau.

Nu kan man ju invända att det andra ordet är latin (tror jag) och de två sista är franska. Och franska är även det ett synnerligen ogenomskinligt – svårstavat – språk. Engelskan innehåller oerhört många lånord från andra språk, inte minst från franskan. Och just detta är säkert en bidragande orsak till den inkonsekventa stavningen. Det är också något som många säkert inte tänker på – att engelskan, innan det blev så dominerande och började påverka andra språk själv påverkades så starkt av andra språk. Att franskan fick så stort inflytande går tillbaka ända till Vilhelm erövrarens dagar och slaget vid Hastings 1066.

 

Susanne L-A

12 juni 2024 19:47

PS till ovanstående: det ska förstås stå "neighbour" och inte neighbout. Apropå det ordet så är det ett lånord från fornnordiskan - släkt med "nabo". Och window kommer från "vindue". Före de nordiskättade normanderna i Normandie, Frankrike, var det nordiska vikingar som påverkade det engelska språket.

 

Skakspjut

12 juni 2024 22:35

Men det är ju den historiska överlagringen i ortografin som gör engelskan SÅ JÄVLA VACKER!!! Precis som i fallet svenskan :D Elske sprogværnet!!!

 

Observatör

13 juni 2024 13:01

För ett antal år sedan bodde jag och min familj 14 dagar i staden Dumfries i sydvästra Skottland. Jag utgick från att staden skulle uttalas ”damfris”. Men icke sa nicke – det skulle uttalas ”domfris” visade det sig. För övrigt var invånarna mycket gästvänliga. När vi var de sista i en minibuss som gick mellan Dumfries och kusten, frågade busschauffören oss vart vi skulle i Dumfries, och så gjorde han en extra sväng och körde oss nästan direkt hem.

 

LR.

26 juni 2024 22:55

Finns det någon som forskat på detta och rangordnat språkens genomskinlighet? Det vore intressant att se hur olika språk står sig mot varandra. Jag misstänker att svenskan inte räknas som särskilt genomskinlig men att den är en dröm jämfört med danskan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...