Verein Deutsche Sprache utser varje år genom en intern medlemsomröstning en Sprachpanscher, ett negativpris, som motsvarar Språkförsvarets Anglofånpris. Nedan presenteras årets kandidater med inledande text.

Det tyska språket är vackert, exakt och varierat. Ändå vanställs och manglas det regelbundet – särskilt av denglish och genusspråk. Vi har valt ut följande fem kandidater som de som mest förtjänar att bli "Sprachpanscher 2023". Alla VDS-medlemmar kan rösta. Om du ännu inte är medlem: Du kan fylla i en elektronisk medlemsansökan här.

Årets kandidater:

* Prof Ursula M. Staudinger, rektor för TU Dresden

TU Dresden var officiellt värd för en "Fuck-Up Night" i april. Syftet är att "föreläsare ska rapportera om utmanande erfarenheter av digitaliseringsprojekt inom högre utbildning". Kvällen ska äga rum efter "E-Teaching Day". Med denna denglish förlorar ett universitet sin språkliga koppling till resten av landet.

* Bokmässan i Leipzig

Språkliga konventioner spelar tydligen inte längre någon roll på bokmässan i Leipzig. Sedan 2023 används asterisker och liknande för allt vad de är värda. År 2024 gladde ett av Tysklands viktigaste kulturevenemang sina utställare och besökare med det engelska mottot: "Who's still reading?"

* Föreningen PETA e. V.

Den tyska grenen av djurrättsorganisationen PETA kämpar mot både verkligt och verbalt djurplågeri. Organisationen hävdar att fraser som hänvisar till djur är "diskriminerande mot djur" och därför bör bytas ut. I stället för att "slå två flugor i en smäll" ska man "lägga två ärtor på en gaffel" eller i stället för att "släppa ut katten ur säcken" ska man "skära upp den veganska calzonen". Är det fortfarande möjligt?

* Konsthallen i Hamburg

Kunsthalle Hamburg med dess chef Dr Alexander Klar missbrukar minnet av den store målaren Caspar David Friedrich för att sprida en förvrängd ideologiskt motiverad världsbild med hjälp av genusspråk. En besökare skriver: "Får jag informera er om att jag tycker att genusspråket på er hemsida, som förkastas av majoriteten, är pedagogiskt, predikande, snobbigt, elitistiskt, distanserat och svåröverträffat i fråga om arrogans."

* Organisationen "HateAid"

Den icke-statliga organisationen arbetar för "demokrati och delaktighet på nätet" och bekämpar diskriminering och hat. I detta syfte använder organisationen konsekvent ett exkluderande nyspråk, utesluter majoriteten med ett överlastat genusspråk ("Bli en HateAid-supporter") och upphöjer sina egna språkregler till en ny standard. På detta sätt vänds engagemanget för demokrati mot dem som följer den officiella stavningen.

Originaltexten hittar du här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Ralla

3 juli 2024 10:34

På danska betyder ”panser” snut, polis. ”Sprogpanser” = språksnut, språkpolis. Det är roligt (= ”kul”, inte ”lugnt”) att språken är olika och lika. ”Sprachpanzer” låter som ett fordon man kommenderar mot Stalingrad. Den möjliga svenska verbformen ”panschar” låter som något pensionärer ägnar sig åt. Sedan skadar det inte nämna Sancho Panscha, en felstavad spanjor. TÄNKVÄRT är DETTA, kära språkvänner!

 

inga johansson

4 juli 2024 14:31

Ännu roligare blir det på esperanto:
pans/i (tr) ⚕
Meti sur vundon iajn substancojn, por purigi, kuraci kaj ŝirmi ĝin kontraŭ eksteraj infektaĵoj.

Att lägga något på ett sår för att rengöra, läka och skydda det från yttre infektioner.

med andra ord ett bandage ☞ bandaĝo.

 

benny (Vladivostok)

9 juli 2024 08:30

Jag hittar inga asterisker i Leipzig. Däremot hittar jag en apostrof. Det kanske behövs en grundkurs i ortografiska konventioner här?

 

Observatör

9 juli 2024 19:18

Benny (Vladivostok)
Du skriver: ”Jag hittar inga asterisker i Leipzig. Däremot hittar jag en apostrof. Det kanske behövs en grundkurs i ortografiska konventioner här?”
Jaså. Har du tagit del av det textmaterial (webbsidor, presentationsmaterial, skyltaar etc.) som bokmässan i Leipzig har presterat sedan 2023? Eller befinner du dig i Leipzig och letar efter asterisker? Den här meningen ”Sedan 2023 används asterisker och liknande för allt vad de är värda” i Verein Deutsche Spaches röstsedel syftar naturligtvis på bokmässans textmaterial och inte på den egna motiveringen i röstsedeln. Hur är det med din läsförståelse egentligen?
Asterisker förekommer vid tyskt genderspråk:
”Användningen av asterisker vid så kallat gender-språk i tyskan är ett sätt att skapa en mer inkluderande språkform som tar hänsyn till alla könsidentiteter.”
Här är ett exempel hur man använder asterisken i detta fall:
„Student*in“ inkluderar både „Student“ (maskulin), „Studentin“ (feminin) och icke-binära personer.
Verein Deutsche Sprache bekämpar detta genderspråk och en stor del av den tyska befolkningen emot det.
Tror du på fullt allvar att vi i Språkförsvaret eller i Verein Deutsche Sprache inte kan skilja på en asterisk och Asterix?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...