(Texten är hämtad från Klarspråksbulletinen)

Namn skrivs med stor bokstav, icke-namn med liten. Men att avgöra vad som är ett namn kan ibland vara svårt, särskilt i den gråzon där reglerna inte är helt entydiga. Här presenteras några råd och några mindre självklara fall.

Namn pekar ut en unik ”individ”, som en organisation, plats, byggnad eller person. Då är det ofta självklart hur man ska skriva. Det som inte är namn är i stället typer av saker, som det i regel finns flera av och därför behandlas som substantiv. Sådana ord går det oftast att sätta en eller ett framför och böja i plural: en länsstyrelse, flera miljökontor. Men det räcker inte helt för bedömningen eftersom även namn ibland kan böjas: en Volvo, Volvon.

Det finns också många ord och benämningar som liknar namn eller består av namn, och där kan det vara svårare. Sortbeteckningar med namn skrivs med liten bokstav eftersom de i första hand är just en typ av något och inte längre har tydlig anknytning till namnet: manchestertyg är en typ av tyg som kan tillverkas var som helst, det är inte Manchestertyg, alltså ’tyg från Manchester’. Men hur är det när anknytningen till namnet är tydlig men det ändå kan vara en typbenämning: Ska det vara medelhavsmat som en typ av mat, eller Medelhavsmat, alltså ’mat från Medelhavsländerna’? Det är inte självklart, och det kan vara olika i olika sammanhang.

Liten bokstav gäller för avdelnings- och funktionstyper som finns hos många organisationer och det är just verksamheten eller funktionen som lyfts fram, som ekonomienheten, miljökontoret. Men i ett kommunikationssammanhang, till exempel när man ska ange kontaktinformation, kan samma benämning fungera som ett namn och därför skrivas med stor bokstav.

Också kortformer av namn skrivs med stor bokstav om de fungerar som namn: Kulturrådet pekar ut samma specifika organisation som Statens kulturråd. Om däremot förvaltningsrätten används för det fullständiga namnet Förvaltningsrätten i Falun, fungerar det inte som ett unikt utpekande namn. Skriv då alltså med liten bokstav, råder vi på Språkrådet. Utanför Språkrådet, har vi noterat, finns dock olika uppfattningar i den frågan.

Fler råd om dessa knepiga fall hittar du i Svenska skrivregler – där vi hoppas kunna förenkla råden mer i framtiden. Men gråzonen kommer vi, tyvärr, aldrig helt ifrån.

Ola Karlsson
Språkvårdare på Språkrådet

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)