I en ledare i Expressen tar Ann-Charlotte Marteus upp ett fenomen som jag själv noterat: att företeelser som inte är några nyheter framställs som något nytt och märkvärdigt med engelska (läs amerikanska) termer. Som t ex ”savoring”. Svenska Dagbladet har intervjuat en ”savoringforskare” som studerat människans ”savoringförmåga”. Vad handlar nu det om, tro? Jo, helt enkelt vår förmåga att, som tidningen förklarar det: ”upptäcka, uppskatta och förstärka positiva upplevelser”. Som om det inte fanns något enskilt ord på svenska för det, utan det måste användas ett engelskt ord för det, för att det inte skulle bli för långt och otympligt att skriva. Men Marteurs påpekar att det ju handlar om njutning, och undrar varför ”savoringforskaren” inte kallas för njutningsforskare i artikeln. Som hon skriver: ”Om jag säger att jag savårierade min strutglass betyder det då något annat, och mer djupsinnigt, än om jag säger att jag njöt av den?”

Hon berättar också att forskaren (föga överraskande kan tyckas) upptäckt att ”uppgången i positiva känslor under semestern till stor del kunde förklaras med en ökning av 'novelty', det vill säga nya intryck och upplevelser”. Vad tillför ordet 'novelty' undar hon, och jag instämmer till fullo. Varför inte bara skriva 'nyheter' eller 'nya intryck'? Dessutom upplever vi även emotion change och mastery under semestern, menar forskaren. Det vill säga, vi upplever fler känslor och kanske även går en kurs och lär oss något nytt.

”Engelskan äter sig in i vårt språk som en omättlig parasit” konstaterar Marteus, och man kan bara hålla med. Men till skillnad från parasitangrepp har ju vi alla som använder språket en möjlighet att bestämma själva över hur vi vill använda det, till exempel över hur mycket vi vill ersätta befintliga svenska ord och uttryck med engelska dito.

Hela artikeln här (bakom betalvägg)

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till Nätverket Språkförsvaret)

Vet du att en svensk läsare förstår 75 procent av orden i en norsk text? I juli lyfter vi norska och norsk litteratur under rubriken "Månadens språk" och tipsar om allt från Nobelpristagare till stickböcker. Många av dem finns även översatta till svenska.

Varför just norska? Jo, för att Norges Jon Fosse fick Nobelpriset i litteratur förra året. Och för att vi läst så många bra norska böcker på sistone.

Att erbjuda böcker på många olika språk är en viktig del av bibliotekens verksamhet. Målgruppen är bland annat personer som vill läsa på sitt modersmål och de som lär sig ett nytt språk – eller vill hålla liv i sina gamla skolspråk. Inköpen baseras ofta på inköpsförslag från er göteborgare.

I bibliotekskatalogen Gotlib hittar du ännu fler titlar på norska och många andra språk. Saknar du någon bok?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet berättar:

”Göteborgs ska bygga ett nytt stationshus värt 870 miljoner kronor. Det nya bygget ska också få ett nytt namn: Göteborg Grand Central.

– Det är ju klart att rent Göteborgsmässigt så hade man ju kunnat komma på nåt bättre, säger Per Andersson och fortsätter:

– De hade kunnat ge mig pengarna så kunde jag kommit på ett bättre namn. Göteborg Glenn Central kommer ju väldigt naturligt.”

Men av någon anledning är namnet Grand Central redan upptaget – av New York!

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Sverige är unikt i ett ödesmättat avseende: Vi talar svenska.

Våra lagar är skrivna på svenska. Vår historia är skriven på svenska. Vi sjunger sånger, läser dikter och använder ordlekar som bara funkar hos oss. Att hålla den kulturen vid liv är upp till oss, inga andra. Vilket är oroande, eftersom vi är rent usla på att värna vårt eget modersmål. "

- "Vi svenskar är inte experter på engelska. Vi är bara rätt bra på engelska för att vara utlänningar. Ett duktigt B-lag. Vi bör satsa vårt krut på att förbli ett A-lag i svenska."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Micheál: "Jag är irländare och finner det obegripligt att ett land verkar vilja överge sitt språk frivilligt.

Det kämpas hårt för att iriska ska överleva men ingen tror att det blir hela landets vardagsspråk igen. Skillnaden är att vårt språk utrotades av en kolonialmakt."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Rubriken utgör i princip ett citat från ett känt sommartal i radions P1 för några år sedan, där en känd industriledare, Leif Östling, undrade "Vad fan får jag för pengarna?" Han syftade på skattepengarna.

Samma fråga bör alla svenskar ställa sig när det gäller det absurda, och för Sverige värsldsunika, skolsystemet i vårt land. Ja, vad fan får vi för pengarna egentligen?

Sedan friskolereformens införande, ackompanjerad av fagra tal om ökad variation och skolor drivna av eldsjälar, vet vi hur det har gått i praktiken. Käpprätt åt helvete! I princip ingenting har blivit som den M-ledda regeringen babblade om 1991. Skämmes Carl Bildt samt ansvariga ministrar och tjänstemän!

Friskolereformen har egentligen endast levererat en sak värd att nämna: Kraftigt försämrade genomsnittliga resultat i kombination med tilltagande segregation.

Ett av de mest groteska exemplen på hur den svenska skolan har blivit utgörs av "Internationella" engelska skolan.

IES figurerar år efter år i den ena skandalen efter denna andra och det tycks aldrig ta slut.

Värst ur en språkförsvarares perspektiv är, förstås, att de förstör svenska språket med sin undermåliga undervisning samt undergräver svenskan som samhällsbärande språk, fullkomligt stick i stäv med intentionerna i den svenska språklagen från 2009.

Några av IES senaste fadäser:

Samtliga av skolans senaste startade skolor har undervisat för lite på svenska, alltså till mindre än 50% (!), för våra skattepengar. I exempelvis Solna motsades, den fortfarande sittande rektorn, av sina egna elever (!), vilka alltså menar att hon ljög vad gäller undervisningsspråket vid skolan. Hur f-n är det möjligt? Vi ska komma ihåg att engelska inte har någon som helst officiell ställning i Sverige.

IES har vid upprepade tillfällen tillskansat sig statliga medel som de inte har varit berättigade till.

Jonas Vlachos, forskare och tillika professor i nationalekonomi, har fastslagit att IES leder glädjebetygsligan i Sverige, alltså uppblåsta fuskbetyg som är för höga i förhållande till vad eleverna har presterat.

Elever har trätt fram och gett vittnesmål om sina fuskbetyg och lärare har trätt fram om hur de har tvingats att sätta dem.

IES har haft återkommande problem med ej kompletta undervisningslokaler.

Många är vittnesskildringarna om hur IES hotar både personal och fackligt aktiva om de ifrågasätter IES metoder, det talas om en utbredd tystnadskultur på företaget. För det är vad IES i första hand är: Ett företag!

Mängder av svenska skattepengar går årligen till obskyra utländska ägare. Det tog Skolinspektionen över ett halvår att finna dessa.

Varför tillåter vi ett skattefinsierat språkbyte i Sverige och där vi förutom vårt språk även plundras på enorma summor av våra samhällsgemensamma skattemedel, vilka hade kunnat göra så mycket större nytta i svensk skola?

Sent omsider har nu politiker börja vakna. (S) tog bladet rejält från munnen i Almedalen nyligen, då de ifrågasatte den numer utbredda engelskspråkiga undervisningen i landet och dess negativa inverkan på såväl vårt språk som på inlärningen hos eleverna. Många politiker har börjat att tala om "att gå tillbaka till grunderna" och det är hög tid för dessa att omsätta ord i handling. Det har snackats i drygt 30 år nu - Det är mer än nog!

För mig innebär "att gå tillbaka till grunderna" flera saker: 

1. Ett återförstatligande av skolan, för ökad jämlikhet kommuner emellan.

2. Skattepengar ska oavkortat gå till skolverksamhet, inte vinster = marknadsskolan ska bort!

3. Undervisningen ska återgå till att i huvudsak vara lärarledd katederundervdning.

4. Undervising ska uteslutande ske på svenska i svensk grund- och gymnasieskola, endast undervisning på minoritetsspråk och språkämnen undantagna.

Svenskans särställning inom svensk skola är mycket viktig, både gentemot engelskan och när det gäller integrationen. Integration i Sverige ska givetvis ske på svenska!

När allt kommer omkring finns det givetvis en anledning till att inget annat land tillåter eller har valt att anamma det svenska skolsystemet, vilket är näst intill kolonialt till sin utformning. Systemet är kontraproduktivt vad gäller elevernas resultat och främjar osunda drivkrafter inom svensk skola. Detta vad än svenska anglofiler anser om det.

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Bertil Taube - Så skimrande var aldrig havet

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vid morgonens rodnad

Vid morgonens rodnad

stiger havsjungfrun upp ur nattens hav,

skakande vattnets tyngd från sin kropp,

tills endast några droppar lyser som fjäll på hennes nakenhet.

Hon sätter sig på strandens svartblanka sten

med ansiktet mot den uppgående solen,

det havsgröna håret faller tungt över de nakna axlarna,

vinden torkar det med sina luftiga händer

och med en sista levande rörelse

fäster hon det underbara gröna i en knut.

Där sitter hon orörlig

som sammanväxt med stenen

och blickar ut över sin värld;

aldrig har någon dag  skådat en så vacker kvinna,

aldrig har någon man ägt en så åtråvärd kvinna.

Men i kvällens mjuka mörker

löser hon åter sitt långa hår

och sjunker tyst i havet.

Maria Wine

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)