Texten är hämtad från tankesmedjan Balans nyhetsbrev:

Journalisten Per Lindvalls granskning av riskkapitalbolagägda Internationella Engelska Skolans budgetar bekräftar den bilden. Lindvall konstaterar att “allt externt tillfört kapital, förutom de 50 000 kronor som tillfördes vid bildandet, har gått till att lösa ut tidigare ägare.”

Förenklat (det har skett i fler steg, med fler ägarbyten) har Internationella Engelska Skolan byggts upp på det här sättet: Person BB grundar en aktiebolagsdriven skola. Efter några år har investeringskostnaderna hämtats hem och skolan börjar gå med vinst. Efter ytterligare några år används de ackumulerade vinsterna till att betala uppstartsinvesteringen för en ny skola. Koncernen Internationella Engelska Skolan har bildats och kommande års vinster används sedan för att starta fler och fler skolor. Med tiden blir IES den största grundskoleaktören i Sverige.

Då säljer BB aktierna i koncernen till riskkapitalist C. BB får väldigt mycket pengar från C, pengar som inte når fram till eleverna eftersom de nu tillhör BB. Riskkapitalist C har tagit lån från banken för att kunna köpa aktierna av BB och måste betala ränta på det lånet. C är ju riskkapitalist och vill även ha avkastning på sitt satsade kapital och behöver därför ta ut aktieutdelning från företaget. Internationella Engelska Skolans nya ägare vill precis som den förre ägaren att bolaget ska öka i värde och fortsätter således strategin med billig tillväxt genom start av nya skolor.

Mer skolpeng än tidigare försvinner nu från IES skolor eftersom skolpeng även måste läggas på räntekostnader till banken. Förra året betalade de riskkapitalister som numera äger Internationella Engelska Skolan ca 200 miljoner i räntor. Den investering som riskkapitalist C gjorde i den svenska skolan ledde alltså inte till att eleverna fick en bättre undervisning utan till att ännu mer resurser nu försvinner från klassrummen.

Ett riskkapitalbolag har sällan någon längre horisont när det gäller sitt ägande i olika bolag. Förr eller senare kommer riskkapitalist C att sälja vidare IES till en ny ägare, till en högre kostnad än vad C betalade för bolaget. Kanske blir det riskkapitalist D som köper aktierna. Förmodligen sker det då med lånade pengar vilket iofs innebär att en ny investering gjorts men inte en enda krona når fram till eleverna. Istället måste riskkapitalist D ta ännu mer av skolpengen för att betala de högre räntekostnaderna…

Läs vidare här - se "Den riggade skolmarknaden - värdet av privata investeringar är en myt!"!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Indiens premiärminister Narendra Modi vill etablera hindi som nationalspråk och därmed ersätta engelskan, som hittills har haft samma status. Hindi i sig är dock inte ett språk som alla indier kan förstå, enligt Ulrich von Schwerin i NZZ. Utanför det så kallade "hindibältet" förstås språket bara av ett fåtal personer i andra delar av Indien och det finns mer än hundra andra språk i landet. Modi och hans högerkonservativa parti BJP vill ena den multietniska staten under ett nationellt språk och en nationell religion, vilket bör vara hindi. Modi möter massivt motstånd från andra språkgrupper. Det är uppenbart att Modi i första hand riktar in sig på kolonialherrarnas och de Oxford- och Cambridge-utbildade eliternas världsspråk.

Ännu 77 år efter britternas tillbakadragande spelar engelskan en central roll i politiken, men också i medierna, på universiteten och i ekonomin. Vid den senaste folkräkningen 2011 uppgav endast 260.000 indier engelska som sitt modersmål, 44 procent hindi, vilket gör det till det mest talade språket. Hindi anses dock av många medlemmar av de lägre kasterna, särskilt i södra Indien, vara överklassens språk, påpekar Neue Zürcher Zeitung. Av politiska skäl räknas många dialekter godtyckligt som hindi, trots att de lika gärna skulle kunna betraktas som ett eget språk. Utan dessa dialekter sägs andelen hinditalande i Indien vara endast 25 procent. Totalt finns det hundratals språk och dialekter från olika språkfamiljer i Indien, som också skrivs med en mängd olika skript. I förbifarten rapporterar NZZ att Modi, i sin strävan att undvika engelska, konsekvent talar hindi i FN, under statsbesök och vid internationella konferenser.

Läs vidare hos Neue Zürcher Zeitung!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Cornelis Vreeswijk och Östen Warnerbring - Första vackra dagen i maj

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vi är blommor

Vi är blommor driv oss varsamt. Vi är jordens hopp.

Låt oss växa vilda och få gå i knopp.

Vi är blommor, bryt oss inte. Gränslös är vår glöd.

Låt oss växa fria utan våld och död.

Ge oss mod att våga glädjas, glädjas tusenfalt.

Lita på oss ge oss värme för där ute är så kallt.

Vi är barn och vi är många, vi är jordens salt.

Lyssna till oss vi är starka vi kan allt, ja vi kan allt!

Barbro Lindgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lägg ned IES m fl språkbytesskolor. Undervisning i svensk grund- och gymnasieskola ska, givetvis, ske på svenska.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta rundbrev kommer successivt att skickas ut till de fem första kandidaterna på varje partis lista inför valet till EU-parlamentet den 9 juni.)

Bästa/-e kandidat till EU-parlamentet,

inför valet till EU-parlamentet den 9 juni 2024 skulle Nätverket Språkförsvaret gärna vilja veta vilken syn du har på svenska språkets roll inom EU genom att ställa en enda, enkel fråga:

Avser du att tala svenska på EU-parlamentets plenarmöten eller inte? Motivera gärna ditt svar!

Om du inte redan känner till det, har EU alltså ett avancerat simultantolkningssystem. Svaren, som skickas till sprakforsvaret@yahoo.se helst naturligtvis före den 9 juni, kommer att publiceras fortlöpande på Språkförsvarets webbplats – http://www.sprakforsvaret.se/sf/.  Vi tackar på förhand för din medverkan.

Denna fråga vänder sig till de fem första namnen på respektive partis lista.

Nätverket Språkförsvaret
Styrelsen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av: Shahzad Bashir

Borta är de dagar då vi gör vårt kontorsarbete manuellt. Det tar mer ansträngning och tid. På grund av tekniska framsteg uppfinns olika maskiner som har gjort våra liv enkla och de slutför arbetet snabbt.

Översättningsbranschen är inget undantag. Det är en bransch vars efterfrågan kommer att öka mer med tiden. Detta beror på de 7139 språk som talas i världen  och globaliseringen. Det råder hård konkurrens i affärsvärlden. För att hålla sig kvar i konkurrensen måste globala företag tillhandahålla frekventa data till intressenterna och interna och externa kunder. Här spelar maskinöversättning en viktig roll när det gäller att tillhandahålla oklanderliga översättningstjänster med snabb handläggningstid.

De 10 bästa verktygen för maskinöversättning 2024

För närvarande kommer du att få alternativ för många maskinöversättningsverktyg. Vissa av dem är betalverktyg medan andra är gratis. Du måste välja översättningsverktyget enligt språk- och affärskrav. Låt oss ta en titt på de 10 bästa

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Svt kommer nästa år ett program att handla om svordomar - Älskade jävla svordomar. Inte bara svenska kraftuttryck utan även sådana på minoritetsspråk kommer att behandlas, och just nu håller produktionsbolaget på med att via Svt:s duoapp samla in svordomar på samiska, meänkieli och finska. I Sveriges radio kan man höra språkvetaren Patrik Hadenius berätta om programmet, länk här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)