I en kommentar till inlägget ”Felöversättningar kan ha stora konsekvenser” påstår signaturen Vendela att jag gör mig skyldig till flera anglicismer.

Det är ett populärt felslut att om ett låneord finns både svenska och engelska, så har svenskan hämtat det från engelskan, som om engelskan vore den enda långivaren av ord till svenskan. Dessutom borde Vendela haft Murphys ”lag” i åtanke, d.v.s ”om något kan gå snett kommer det att gå snett". Om man kritiserar någon för stavfel, så bör man vara särskilt noga med att själv undvika stavfel. Om man påstår att någon använder anglicismer, bör man faktiskt kontrollera att det verkligen är fråga om anglicismer.

Vendela påstår att ”subgenre”, ”evenemang” och ”idiom” är anglicismer.  Den yttersta långivaren i fråga om de två förstnämnda är latinet. ”Subgenre” är belagt i engelskan från 1903, men det kan lika gärna ha förmedlats till svenskan via franskan eller tyskan. Ordet finns upptaget i SAOL. ”Evenemang” har förmedlats via franskans ”événement”  - belagt 1845 i svenskan. ”Idiom” är ett grekiskt ord, som förmedlats till andra europeiska språk via latinet – belagt i svenskan 1794. Samtliga tre ord finns upptagna i Svenska Akademiens ordböcker.

Engelskan blev den i särklass främsta ordexportören till svenskan först efter andra världskriget. Tyskan och franskan var tidigare de viktigaste ordexportörerna eller ordförmedlarna till svenskan.  Den som yttrar sig om låneordens ursprung bör undersöka ordens etymologi; det kan ske via SAOB och andra källor –  se bl.a Språkförsvarets avdelning om etymologi.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Över 800 förslag skickades in, men nu har juryn bestämt sig och namntävlingen för gamla Eurostop är avgjord. Och det blev varken ”Ljungstopp” eller ”The eye of jkpg”. Det blev…”

Navet, allt enligt Jönköpings-Posten den 28/6 2024.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Sveriges Radios senaste språkbrev tas denna fråga upp. Där konstateras att ordet desinformation är belagt i svenskan sedan 1950-talet och att användningen av ordet på senare år har ökat kraftigt – orsaken till det kan nog alla räkna ut. Men även ordet missinformation har börjat bli alltmer frekvent, trots att ordet inte finns med i traditionella ordböcker. Orsaken sägs det inget om i språkbrevet, men på ”Frågelådan i svenska” på Isofs hemsida (Isof = Institutet för språk och folkminnen) står att ordet är ett lån från engelskan. (Föga förvånande eftersom svenska journalister ofta oreflekterat översätter ordagrant från sina engelskspråkiga källor.)

I vilket fall konstateras att de båda orden har olika betydelser: Desinformation betyder enligt Språkrådet avsiktligt felaktig information, medan missinformation betyder oavsiktligt felaktig information. Vad beträffar stavningen av det senare ordet så ska det skrivas med två s på svenska. På engelska heter det dock ”misinformation”. När man googlar på ”missinformation” får man upp ”Menade du misinformation?” och även när man googlar på enbart svenska sidor kommer det upp många träffar med den engelska stavningen.

I språkbrevet tipsas också om två böcker som kan laddas ner gratis och som kan vara användbara: en kortversion av Språkrådets snabba skrivregler och Utrikes namnbok.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache utser varje år genom en intern medlemsomröstning en Sprachpanscher, ett negativpris, som motsvarar Språkförsvarets Anglofånpris. Nedan presenteras årets kandidater med inledande text.

Det tyska språket är vackert, exakt och varierat. Ändå vanställs och manglas det regelbundet – särskilt av denglish och genusspråk. Vi har valt ut följande fem kandidater som de som mest förtjänar att bli "Sprachpanscher 2023". Alla VDS-medlemmar kan rösta. Om du ännu inte är medlem: Du kan fylla i en elektronisk medlemsansökan här.

Årets kandidater:

* Prof Ursula M. Staudinger, rektor för TU Dresden

TU Dresden var officiellt värd för en "Fuck-Up Night" i april. Syftet är att "föreläsare ska rapportera om utmanande erfarenheter av digitaliseringsprojekt inom högre utbildning". Kvällen ska äga rum efter "E-Teaching Day". Med denna denglish förlorar ett universitet sin språkliga koppling till resten av landet.

* Bokmässan i Leipzig

Språkliga konventioner spelar tydligen inte längre någon roll på bokmässan i Leipzig. Sedan 2023 används asterisker och liknande för allt vad de är värda. År 2024 gladde ett av Tysklands viktigaste kulturevenemang sina utställare och besökare med det engelska mottot: "Who's still reading?"

* Föreningen PETA e. V.

Den tyska grenen av djurrättsorganisationen PETA kämpar mot både verkligt och verbalt djurplågeri. Organisationen hävdar att fraser som hänvisar till djur är "diskriminerande mot djur" och därför bör bytas ut. I stället för att "slå två flugor i en smäll" ska man "lägga två ärtor på en gaffel" eller i stället för att "släppa ut katten ur säcken" ska man "skära upp den veganska calzonen". Är det fortfarande möjligt?

* Konsthallen i Hamburg

Kunsthalle Hamburg med dess chef Dr Alexander Klar missbrukar minnet av den store målaren Caspar David Friedrich för att sprida en förvrängd ideologiskt motiverad världsbild med hjälp av genusspråk. En besökare skriver: "Får jag informera er om att jag tycker att genusspråket på er hemsida, som förkastas av majoriteten, är pedagogiskt, predikande, snobbigt, elitistiskt, distanserat och svåröverträffat i fråga om arrogans."

* Organisationen "HateAid"

Den icke-statliga organisationen arbetar för "demokrati och delaktighet på nätet" och bekämpar diskriminering och hat. I detta syfte använder organisationen konsekvent ett exkluderande nyspråk, utesluter majoriteten med ett överlastat genusspråk ("Bli en HateAid-supporter") och upphöjer sina egna språkregler till en ny standard. På detta sätt vänds engagemanget för demokrati mot dem som följer den officiella stavningen.

Originaltexten hittar du här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

David Shariatmadari skrev i The Guardian 17/6 2019:

”En intressant subgenre av språkförbistringar är det lilla översättningsfelet som får gigantiska geopolitiska konsekvenser. 1956 sade Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov till västvärldens ambassadörer vid ett evenemang i Moskva My vas pokhoronim!", ett ryskt idiom som betyder ungefär ’vi kommer att överleva er’ - med andra ord att kommunismen skulle segra i det långa loppet. Mot bakgrund av kapprustningen med kärnvapen fick den engelska översättningen ’we will bury you’ (d.v.s. ’vi kommer att begrava er’ – vår anm.) en betydligt mer olycksbådande innebörd, särskilt när den spreds på förstasidorna i västerländska tidningar. Fem år senare förde Kubakrisen Sovjetunionen och USA till randen av ett kärnvapenkrig.”

Med tanke på den nuvarande kritiken mot maskinöversättningar, som skymmer maskinöversättnigens fördelar, kan det vara värt att påpeka att ”den mänskliga faktorn” heller inte är - eller var - ofelbar.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...trots en "dassig" vara. Således mer av den varan (ögongodis) - Mycket mer!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ami Aspelund - Lyckokatt

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lyckokatt 

Jag har en lyckokatt i famnen,

den spinner lyckotråd.

Lyckokatt, lyckokatt,

skaffa mig tre ting:

skaffa mig en gyllne ring,

som säger mig att jag är lycklig;

skaffa mig en spegel,

som säger mig att jag är skön;

skaffa mig en solfjäder,

som fläktar bort mina påhängsna tankar.

Lyckokatt, lyckokatt,

spinn mig ännu litet om min framtid!

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Och nu har "sossarna", som första parti, vaknat vad gäller språkfifflandet. IES tummar ju, som bekant, även på de 50% som de har rätt att undervisa på engelska i dagsläget = mer än hälften av skattefiansierad skolverksamhet går åt till undervisning på ett främmande och i landet icke-officiellt språk, engelska, vid flera IES-skolor.

När stänger politikerna den trojanska hästen IES? Ju förr desto bättre! Jag kör gärna de utändska och icke-behöriga lärarna till Arlanda och ber dem att inte komma igen.

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)