"Tabubelagt språk är en av språkets mest spännande aspekter. De ”förbjudna” orden - allt från förolämpningar och svordomar till hatpropaganda och rasistiskt motiverade skällsord - har en extraordinär kraft.

De framkallar starka känslomässiga reaktioner och avslöjar en hel del om värderingar, kulturella normer och psykologiska processer i ett samhälle.

Samhället sätter vanligtvis gränser för tabubelagda ord eller uttryck baserat på kulturella, moraliska eller sociala normer.

Tabubelagda ord och uttryck handlar ofta om ämnen som sexualitet, kroppsfunktioner, religion eller nedsättande kommentarer om individer eller grupper.

Skiljer sig från andra typer av ord

Tabubelagda ord har specifika språkliga och känslomässiga egenskaper som skiljer dem från andra typer av ord.

Flera flerspråkiga vetenskapliga samarbeten har nyligen identifierat tre viktiga egenskaper hos tabubelagda ord som understryker deras unika roll i mänskligt språk och interaktion:

- De förekommer sällan i skriftspråket, vilket återspeglar samhälleliga normer som begränsar deras användning i formella eller offentliga sammanhang.

- Tabubelagda ord har vanligtvis extremt låg valens, vilket innebär att de har mycket negativa känslomässiga konnotationer.

- De är förknippade med starka känslor och framkallar intensiva känslomässiga reaktioner, vilket gör dem särskilt märkbara och effektfulla i kommunikationen."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Lind Palicki skriver i Svenska Dagbladet:

”Det är också högskoleprovets tid. I mina flöden blir medelålders vänner glada för alla eller nästan alla rätt på provets orddel. Grattis, säger jag, för vem är jag att ta ifrån någon lite glädje? Men det jag borde säga är: det är vad som förväntas av en person som har levt ett tag. Testet är inte för oss. Det är gjort för den som inte haft mer än ett par decennier på sig att samla på ord. Vi som haft mer än dubbelt så lång tid på oss har hunnit samla mer än dubbelt så mycket kunskap, mer än dubbelt så många ord. Det betyder inte att vi är smartare, bara att vi har levt längre.”

Jag får det intrycket att Lena Lind Palicki tror att ett gott resultat på högskoleprovets orddel är en enkel funktion av ålder. Det stämmer bara om man utgår från att – låt säga en gymnasist – läst lika mycket i genomsnitt per tidsenhet, dag, vecka, månad,  som Lena Lind Palickis ”medelålders vänner”. Då är det givet att de medelålders vännerna hunnit skaffa sig ett betydligt större ordförråd än gymnasisterna, eftersom de helt enkelt levt längre.

Men hur förklarar då Lena Lind Palicki att t.o.m gymnasister kan uppnå resultat som 1,8 – 2,0 poäng på högskoleprovet? (1) Sådana resultat förutsätter att dessa gymnasister har alla eller nästan alla rätt också på orddelen. (2) När jag arbetade som filosofilärare 1984 – 2009, hände det ibland att jag frågade de elever som hade gjort högskoleprovet vilket resultat de hade uppnått. Jag var mest intresserad av korrelationen mellan resultatet på högskoleprovet och deras betyg i filosofi. Det fanns faktiskt en del elever, som hade uppnått 1,8 – 2,0 poäng. En elev fick t.o.m 2,0 poäng vid sitt andra högskoleprovtillfälle, trots att han hade kommit till Sverige från Iran som nioåring och alltså bara hunnit lära sig svenska under högst tio år.

Den viktigaste förklaringen till ett gott resultat i fråga om läsförståelse är i stället hur mycket man har läst och vad man har läst. Det är viktigt att man varierar facklitteratur, tidningstexter med skönlitteratur. En ung människa kan mycket väl ha läst mycket mer än en medelålders människa, som aldrig ens har öppnat en bok.

Per-Åke Lindblom

(1)   Resultatet på högskoleprovet fastställs genom att antalet rätta svar (råpoäng) först räknas ut och därefter normeras till en skala mellan 0,00 och 2,00, så att resultaten blir rättvisa och jämförbara oavsett provtillfälle. Det är denna normerade poäng som används vid antagning till högre studier i Sverige. Statistik från de senaste åren visar att bara mellan 0,05 % och 0,06 % av provdeltagarna kan uppnå 2,0, vilket innebär att endast ungefär 1 av 2 000 personer lyckas uppnå detta resultat vid varje provtillfälle.

(2)   Jag hade själv alla rätt på orddelen, när jag gjorde högskoleprovet 1980. Tyvärr gjorde jag en del fel på NOG-delen. Det skulle ha underlättat om jag hade haft ett studentbetyg i matematik.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tre forskare berättar om en nyligen företagen forskningsstudie, som innefattade 616 språk,  i The Conversation:

I vår nyligen publicerade studie  tog vi ett brett grepp för att förstå kopplingarna mellan olika språk och begrepp.

Med hjälp av beräkningsmetoder identifierade vi områden i ordförrådet som är karakteristiska för specifika språk, för att ge en inblick i språklig och kulturell variation.

Vårt arbete bidrar till en växande förståelse för språk, kultur och hur de båda hänger ihop. .....

Vi var särskilt intresserade av att testa idén att inuitspråken har många ord för snö. Detta beryktade påstående har länge förvrängts och överdrivits. Det har till och med avfärdats som ”den stora eskimåordbluffen”, och vissa experter menar att det helt enkelt inte är sant.

Men våra resultat tyder på att inuiternas snöordförråd verkligen är exceptionellt. Av 616 språk var det språk som fick högst poäng för ”snö” östkanadensisk inuktitut. De andra två inuitspråken i vårt dataset (västkanadensisk inuktitut och nordalaskisk inupiatun) fick också höga poäng för ”snö”.

Ordboken för östra Kanadas inuktitut i vårt dataset innehåller termer som kikalukpok, som betyder ”högljudd promenad på hård snö”, och apingaut, som betyder ”första snöfallet”.

Bland de 20 största språken för ”snö” fanns flera andra språk i Alaska, till exempel ahtena, dena'ina och centralalaskisk yupik, samt japanska och skotska.” 

Det är fullt möjligt att också utröna vilka begrepp, som är särskilt frekventa i svenska språket genom deras dataverktyg. 

Läs hela artikel här! 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Barn som tittar mycket på engelska program får en sämre språkutveckling på svenska. Även tiden framför skärmen kan påverka ordförråd och grammatik. Det visar en studie som tittat på femåringars konsumtion av digitala medier.

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt femåringars ordförråd och förmåga att förstå språkets regler, alltså grammatiken. Föräldrarna fick besvara frågor om skärmtid, vad barnen tittar på och på vilket språk. Innehållet rankades utifrån om det var lärorikt och gav positiva budskap eller innehöll våld och var skrämmande.”

Läs vidare här!

(Denna nätdaagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lars Demian - Häxan

Söndagens svenskspråkiga dikt

Hos häxan 

När den dimmiga natten som ler är grå
och ångande rå,
tar häxan den fotsida slöjan på
och ut genom dörren glider.
Hon smyger kring skjul och lider
bland groblad och nata och åkerkål.
Hon kommer tillbaka, och över en skål
hon daggen ur slöjan vrider.
Där väntar på bänken i häxans hus
en liten stackare, tyst som en mus,
fast tårarna trilla på hennes tröja.
Ack, kunde dock kvinnotårar böja
till bot och bättring en trolös man
som vänt sin brottsliga håg till en ann!
Men häxan signar med mumlande ord
den ymniga gråt som nattlig jord
har fällt på den sviknas bröllopsslöja.
Han skall kämpa med luttrande ånger om natten,
när hans kudde blir stänkt med det trolska vatten.

Erik Axel Karlfeldt 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkfösvaret)

---på den rent koloniala men i Sverige fullt lagliga och dessutom till 100 procent skattefinansierade språkbytesskolan IES = "Internationella" engelska skolan!

Med politiker som den nuvarande svenska majoriteten behöver vårt modersmål och landets utsedda huvudspråk inga fiender.

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En växande lista över ord och material rensas bort från statliga webbplatser och dokument i ett försök av Trumpadministrationen att ta bort alla referenser inte bara till mångfald, rättvisa och inkludering, utan också till klimatförändringar, vacciner och en mängd andra ämnen.

PEN America har sammanställt en lista med mer än 250 ord och fraser som enligt uppgift inte längre anses acceptabla av Trumpadministrationen, från ”abort” till ”kvinnor”, och även ”funktionshinder”, ”äldre”, ”indianer” och, föga förvånande, ”Mexikanska golfen”.

Vår lista är med största säkerhet ofullständig. The New York Times publicerade en lista över ord som förbjudits av federala myndigheter. Ytterligare termer rapporterades av Reuters, The Washington Post, Propublica, Science, Gizmodo, 404 Media och Popular Information, som har sammanställts till en enda lista nedan.

Vissa av dessa åtgärder verkar tragikomiska, som att eliminera foton från en databas från försvarsdepartementet om B-29-flygplanet Enola Gay från andra världskriget samtidigt som man raderar erkännandet av hbtq+-amerikaner som tjänstgjort i militären. Men det här är inte bara den klumpiga tillämpningen av president Trumps exekutiva order. Det hänsynslösa sätt på vilket detta görs utan att ta hänsyn till konsekvenserna illustrerar dess onda avsikter.

”Hur ska vi kunna ha intelligenta eller svåra samtal om vi inte ens kan använda orden, den mest grundläggande betydelsebärande enheten?”, säger Jonathan Friedman, Syms VD för U.S Free Expression Programs. "Vi lever nu i ett land där regeringen har beslutat att ett stort antal vardagliga termer ska raderas och förbjudas i statliga myndigheter, på webbplatser och till och med i vetenskapliga forskningsförslag. Dessa språkförbud är ytterst skrämmande och kommer att försvåra arbetet med att undersöka verkliga problem och öka den mänskliga kunskapen."

Vita huset har sagt att man inte har skapat någon lista över förbjudna ord, utan att man istället har överlåtit till federala myndigheter att tolka hur man ska följa de exekutiva order som enbart erkänner manligt och kvinnligt kön eller eliminerar program för mångfald, rättvisa och inkludering. Ändå har vissa avdelningar lagt till termer som inte verkar ha något alls att göra med dessa verkställande order.

Faktum är att alla ämnen som har ”nyligen uppmärksammats av kongressen” eller ”omfattande eller kritisk uppmärksamhet i media” kan bli föremål för radering eller ändring vid National Cancer Institute, rapporterade ProPublica.

Till och med termen ”cancer moonshot”, som hänvisar till ett program som syftade till att halvera landets dödlighet i cancer, har blivit föremål för radering, förmodligen för att det startades under Obama-administrationen och förespråkades av Joe Biden under hans mandatperiod.

Dessa policyers tentakler sträcker sig redan bortom myndigheternas webbplatser, även om det är illa nog att ta bort HIV-resurser från Centers for Disease Control and Prevention, oavsett om de nämnde ”könsideologi” eller andra förbjudna termer. Enligt rapporter censurerar forskare sig själva i hopp om att förbättra sina chanser att få statliga bidrag.

Det är precis den typen av svar som administrationen hoppas på, och det kommer att omätligt begränsa den forskning och annat arbete som stöds av den federala regeringen, universitet med mera, för allmänhetens räkning.

Även om varje president strävar efter att använda ett språk som återspeglar dess prioriteringar i sin kommunikation, utgör de utbredda begränsningarna av specifika ord ett dystopiskt försök att kontrollera vad amerikaner tänker och säger, trots president Trumps läpparnas bekännelse till ”yttrandefrihet och avskaffande av federal censur”.

Det finns inget ”fritt” med att förbjuda ord eller idéer.

Se listan här! 

Översatt från Pen America.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den österrikiska syskonduon Abor & Tynna tävlar för Tyskland i årets upplaga av den internationella sångtävlingen Eurovision Song Contest (ESC). För första gången på 18 år kommer Tysklands bidrag att sjungas på det nationella språket. Sabine Gurol från Redaktionsnetzwerk Deutschland analyserar om detta kommer att öka Tysklands chanser till framgång eller om det finns en ”engelsk överlägsenhet” i tävlingen.

Roger Cicero tävlade senast för Tyskland 2007 med en tyskspråkig låt och kom då på 19:e plats av 25. Enligt ESC-statistiken har 68 procent av alla vinnare sjungit på ett språk som är officiellt erkänt som ett officiellt språk i det egna landet. Statistiken omfattar dock även perioden mellan 1966 och 1972 samt mellan 1977 och 1998, då det fanns ett språkligt krav på att sångerna skulle sjungas på ett officiellt språk. Det förekom också sångbidrag där engelska blandades med respektive nationellt språk.

Om man tar hänsyn till dessa omständigheter så är det överlägset mest framgångsrika ESC-språket engelska med 35 vinnande titlar, följt av franska med 15 vinnande titlar. Sedan språkkravet slutligen avskaffades 1999 kan man konstatera en tydlig ”engelsk dominans”. Sedan dess är det bara fyra vinnare som klarat sig utan engelsk text. Den tyska ESC-vinnaren Lena vann dessutom Tysklands sista ESC-titel för 15 år sedan med en engelskspråkig låt. Gurol ser dock inte någon absolut nackdel för Abor & Tynna. Det har trots allt också funnits ett särskilt stort antal engelskspråkiga låtar bland förlorarna under de senaste 26 åren. Det är inte språkvalet som avgör vem som vinner, utan den allmänna scenografin, sången och artisternas framträdande.

Källa: rnd.de 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)