Dagens Industri skriver:

”För drygt tio år sedan, 2011, briljerade Watson – som ägs och utvecklas av IBM – i ett specialavsnitt av amerikanska ”Jeopardy”. Under två dagar utmanövrerade Watson två så kallade stormästare i frågesporten och kammade hem en prissumma på en miljon dollar.

Ett decennium senare har Watson utvecklats till något mycket mer och IBM:s AI-arbete kommit att omfatta en lång rad områden. 

Enligt IBM har Watson lärt sig svenska på två år och även om ”roboten” inte kan hålla ett samtal på svenska så kan den sammanfatta stora mängder text.”

Läs vidare här!

(Denna näydagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mats Rådberg - Den vita duvan

Söndagens svenskspråkiga dikt

Duvan och örnen

En duva kuttrade i kärlekstiden:

Jag är en turturduva,
mitt bröst är mjukt och vitt.
Flyg över starr och tuva
och mossens glesa björkar,
tills skogen sig förmörkar,
så når du boet mitt.

En rovfågel strök över topparna och svarade:

Jag är en örn från fjällen,
och jag har hört din röst.
Min hamn är mörk som kvällen 
och mina vingar brusa
mig mätta inga ljusa
och späda duvobröst.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Följande mejl har skickats till SAOB:s och SAOL:s redaktion:

”Hej!

Två nya ord som jag har lärt mig i dag vid installation av ny fjärrvärme: ”utegivare” och ”innegivare”. Termometern utegivaren berättar för termometern innegivaren hur kallt det är ute vid fjärrvärme. Dessa båda ord finns varken med i SAOB eller SAOL. Det vore bra om de kunde införlivas i svenskans ordförråd i SAOB och SAOL. Tack på förhand!

Vänliga hälsningar

Christina Johansson"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats härifrån)

Språkrådet arrangerer Språkdagen 8. november – på en skjerm nær deg.

Språkpolitikken bygger opp under flere mål som ledere i staten arbeider for å nå, som effektive tjenester til innbyggerne og en statlig sektor med sterk tillit blant folk. I språkloven er slike mål nedfelt som plikter for offentlige virksomheter. Det første året med ny språklov nærmer seg slutten – hvordan står det til med etterlevelsen?

Programmet for dagen er under arbeid og blir oppdatert. Debattene blir ledet av journalist og forfatter Marte Spurkland.

PROGRAM

 (Denna nätdagbok ä'r knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se framförallt till att undervisningen sker på svenska i svenska skolor, så löser sig mycket av sig självt. 

Att inte undervisningen sker på svenska i svenska skolor är liktydigt med att majoriteten av våra folkvalda godkänner en självkolonisering som är världsunik för Sverige. Då ska vi dessutom komma ihåg att skolor med undervisning på främmande språk, i praktiken språkbytesskolor, är fullt skattefinansierade.

Per-Owe Albinsson,

språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i dag i Svenska Dagbladet pläderar Paulina Neuding för realism i fråga om vuxna invandrares förmåga att lära sig svenska. Hon skriver bl.a.:

”En annan faktor är avståndet mellan migrantens modersmål och svenskan. Det är svårare att lära sig svenska om man har ett avlägset modersmål – som exempelvis somaliska, tigrinska eller arabiska, för att nämna tre afroasiatiska språk som är vanliga bland invandrare i Sverige.

Många lär sig förstås utmärkt svenska ändå. Men om man tvivlar på vad det kräver av individen, kan man fundera över vad det skulle behövas för insats av en själv om man skulle försöka lära sig exempelvis arabiska på professionell nivå. Eller bli en duktig stavhoppare.”

Det är naturligtvis inte i första hand fråga om geografiskt avstånd utan om graden av släktskap mellan språken. Den invandrare som talar ett annat germanskt språk har naturligtvis en fördel vid inlärning av svenska, t.o.m ett annat europeiskt språk, men då främst på grund på ett gemensamt latinskt ordförråd. Förmågan att lära sig ett nytt språk är annars ett komplex fenomen på individplanet: språköra, redan befintliga kunskaper i olika språk, utbildning, ålder och motivation. Min egen erfarenhet som Sfi-lärare om exempelvis arabisktalandes förmåga att lära sig svenska är att marockaner stod i en klass för sig; de kunde ofta inte bara arabiska utan även berbiska och franska, när de kom till Sverige. Detta underlättade inlärningen av svenska.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)