(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Om språklig försvenskning och språkbytesprocess med historiska och nutida glasögon.

Assimileringspolitiken som initierades i Sverige under 1800-talet fick konsekvenser för människor som generationer senare inte är överspelade. Den språkliga försvenskning som då inleddes påverkar fortfarande situationen för meänkieli, ett av Sveriges minoritetsspråk, och livsvillkoren för dem som relaterar till språken.

I samhället idag finns ett nyvaknat intresse hos den yngre generationen att återta det förlorade språket men vägen dit är full av hinder och utmaningar. Det berättar de som själva gått in för att revitalisera den egna kulturens språk.

Symposiet arrangeras av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset och Institutet för språk- och folkminnen, Isof.

Information

Tid: Måndagen den 31 oktober 2022, kl. 09.30–16.00

Plats: Malmfältens folkhögskola, Kiruna

Övrigt: Sista dag för anmälan är den 21 oktober via e-post: meankieli@isof.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”En ny rapport från Skolverket visar att fyra av fem ukrainska barn i åldrarna 6-17 som tagits emot av kommunerna går redan i, eller har sökt plats, på en svensk skola.

– Viljan har hela tiden varit att få föräldrarna att skriva in sina barn i skolan. Det är viktigt för att elevhälsan ska kunna möta de här barnen för att se om det finns barn som behöver särskild hjälp, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lars Winnerbäck - Stockholm i okt

Söndagens svenskspråkiga dikt

Oktober

Jag hyrde mig ett landtligt hus
på stenig ås, i luft och ljus.
För första gången på många år
förnam jag vinter, höst och vår.
I ekens hål en uggla höll
sin nattvakt, medan rägnet föll,
och slöt med sina gälla skrik
min sömn i sagomörk mystik.
När drivan blänkte hvit och hård,
kom skogens mesflock till min gård,
och bland de gröna och de grå
blåmesen, trolsk som Fågel blå.
Du vinter då mitt hjärta skalv
mot himlens vindar som en alv.
som i förnyad barndomstro,
yrvädersgamman, månskensro,
tills Chloris väckte med sin drill
allt spädt och skärt i ung april!

Nu är det höst igen. Vid stugans knut
ha våra sista vallmor blommat ut.
Ej skall jag mer beså en trädgårdslist,
ej länka rankan kring en förstukvist.
Ur grinden rullar ut en ful kaross,
längs vägen träden stå som dystra bloss -
ett upplöst hem, som far i blåst och rägn
till hårda, obekanta murars hägn.
Men kring den arma lilla plätt av jord
där barn och fåglar kvittrat, sång fått ord,
skall min oktoberlängtan ruva mörk,
som tjädern ruvar i en saffransbjörk.

 Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...tillåter SD engelskspråkiga skolor i Sverige vilka dagligen i rent kolonial stil och i en allt större omfattning undergräver det svenska språkets ställning.

Vid dessa skolor har svenskan de facto degraderats till att vara ett andraspråk. Detta bekostat av samhällsgemensamma skattepengar. Hur är det ens möjligt och hur kan det få fortgå? Det finns rimligtvis en anledning till att i n g e t annat land har tagit efter det svenska skolsystemet, vilket har möjliggjort språkbytesskolornas framväxt, efter 30 (!) år. I alla andra länder tycks politikerna besitta en högre grad av språklig självbevarelsedrift.

Åter till SD: Bjudlunch(erna) med friskoelobbyn måste ha suttit mycket gott.

Fölljande fråga infinner sig: Vad är "svenskt", som SD säger sig vilja värna så mycket, om inte vårt språk?

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Naturligtvis är det hemskt att en person, helt oprovocerat, har fått sätta livet till.

Dock är det mycket skönt att se texten "Vila i frid" istället för det überlöjliga R.I.P ("Rest in peace").

Använd svenska!

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Den här artikeln publicerades ursprungligen i lararnastidning.se den 12 oktober 2005)

Den ökade förekomsten av engelskspråkig undervisning gör att tusentals ungdomar saknar ord och begrepp på svenska när de kommer till gymnasiet, skriver läraren Olle Käll. 

I höst behandlar riksdagen ett förslag om att förklara svenskan som Sveriges officiella språk. Det är det nämligen inte i Sverige, bara i Finland. Utredningen ”Mål i mun” har fått vänta tre år på att tas upp, de allra flesta remissvaren är positiva. Ändå lär regeringen inte slå fast svenskans speciella ställning i Sverige. Man kan undra varför. Frågan om ett gemensamt språk borde inte vara partiskiljande. 

Det finns de som vill definiera svenskan som ett av många ”etniska särintressen” i landet. Inget kan vara felaktigare. Svenskan är modersmål för de allra flesta och det huvudspråk som ska utgöra grunden för kommunikation i landet. Andra menar att ett officiellt språk enbart blir en symbolisk lag. Kanhända. Men sedan när blev symboler oviktiga i en nationalstat? Vi har ju nyligen fått en nationaldag. 

Hur nödvändigt det blivit med en språkreglering framgår med all önskvärd tydlighet av en lokalnyhet om Engelska skolan i Gävle, en grundskola från årskurs 6 med kommunal skolpeng. Där kan den nyanställda rektorn enligt egen uppgift inte svenska (Arbetarbladet och Gefle Dagblad 12 augusti 2005). Skollagen föreskriver många uppgifter och samhällskontakter för den högsta förvaltningschefen på en svensk skola. Ska omgivningen här anpassa sig genom att alltid tillmötesgå på engelska, när det handlar om myndighetsutövning i Sverige? 

Vilket annat land låter skattemedel finansiera en skola där själva idén är verksamhet på ett språk som håller på att underminera svenskan genom sin attraktionskraft? Om svenskan ska försvaras någonstans är det väl i skolan, vars uppdrag är att utveckla alla att kunna uttrycka sig på ett gemensamt språk. En annan fråga: Ska ämnesmål i skolan tenteras på svenska eller vara språkneutrala, det vill säga kunna bedömas på vilket språk som helst? Det senare svaret är en orimlig lösning, men i så fall kan ju inte engelskan inta någon särställning. 

Resultatet av många olika beslut utan djupare analys har blivit att tusentals svenska ungdomar i skolor med engelska som undervisningsspråk saknar ord och begrepp på svenska när de kommer till gymnasium eller högskola. De får dessutom mindre tid och träning i att uttrycka sig på sitt modersmål. Inte var väl internationaliseringen i utbildningssystemet menad som en avveckling av svenskan? Det finns mycket klokskap som går till spillo när många inte kan uttrycka sig så exakt och nyanserat som på modersmålet. Engelskan är ett utmärkt kontaktspråk. Men man begår ett grundligt misstag om man gör det till arbetsspråk för svenskspråkiga i Sverige. Att unga inte får lära sig sitt modersmål och landets huvudspråk allsidigt och därmed inte kunna prestera sitt bästa måste diskuteras mycket mer. 

Jag efterlyser en genomtänkt linje från Skolverket och Högskoleverket – det finns nämligen ingen i dag! – för hur mycket engelska som ska få användas i offentligt finansierade utbildningar. Det måste finnas konsekvensbeskrivningar för svenska språket vid inrättande av dessa utbildningar. 

Noggranna kriterier hur svenskan ska tillgodoses måste finnas och följas upp, liksom hur berörda elevers ordförråd och färdigheter i svenska i det aktuella ämnet eller kursen påverkas. Skolverket bör vara ytterst restriktivt med att godkänna utökad engelska på grundskolenivå, eftersom det allmänna ordförrådet växer till så kraftigt i yngre år. 

Det kan aldrig ligga i det svenska samhällets intresse med en avveckling av svenskan bland många yngre. Etableringen av engelskspråkiga utbildningar på allt fler orter är ett varningstecken och kan inte få fortsätta utan att genomtänkta språkvillkor ställs upp av Skolverket vid ansökan, till hjälp för berörd kommun. 

EU-medlemskap och en globalisering av världsekonomin har medfört att läget för svenskan är helt annorlunda än för tio år sedan. Det är dags att vi börjar förstå att svenskan inte är given ens i Sverige, och att många, inte minst lärare, måste kämpa för den, bland annat. genom att i höst förmå regering och riksdag att lagfästa svenskan i officiella sammanhang. 

Olle Käll
Lärare i svenska, tyska och engelska i Gävle

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Samhälle skrev den 9 mars:

”Internationella Engelska Skolan i Södertälje lämnade felaktiga uppgifter om sina 555 elever till SCB – och framstod som landets socioekonomiskt i särklass mest behövande skola.

Det gav IES dryga 12 miljoner i extra statsbidrag.”

Artikeln ligger dessvärre bakom en betalmur.Men det kanske finns information om detta ärende på annat ställe.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)