I en artikel ”Lobbyisterna hotar demokratin” på tankesmedjan Balans påpekar Markus Larsson angående Internationella Engelska Skolan:

”Skolkoncernen Internationella Engelska Skolans grundare Hans och Barbara Bergström har skapat en stiftelse som administrerar de pengar som paret fick när de sålde största delen av koncernen till ett riskkapitalbolag. Stiftelsen donerar pengar till både NMI och Markus Uvells bolag Uvell kommunikation.”

Läs vidare här!

IES – liksom andra friskolor – finansieras av skattepengar. Vinsten används genom lobbyism för att möjliggöra ännu mera vinst - och samtidigt underminera det svenska skolsystemet och svenska språkets ställning.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(And nothing else).

DET kallar jag föredömligt!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Restaurang Kristina på Linnéuniversitetet i Växjö är skyltningen föredömlig. Först står orden på svenska och med textade versaler, och därunder står de på engelska med gemener i skrivstil.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det påpekas ofta att spanska borde talas eller förstås i större utsträckning i forskarvärlden med tanke på antalet talare i världen, en siffra som Instituto Cervantes uppskattar till nästan 600 miljoner.

Men miljontals talare ger inte nödvändigtvis ett språk styrka inom den akademiska världen. Detta måste odlas på vetenskaplig, politisk och kulturell nivå, med ihärdiga insatser från många institutioner och specialister.

Forskarsamhället bör kommunicera på så många språk som möjligt

Enligt vissa uppskattningar publiceras så mycket som 98% av världens vetenskapliga forskning på engelska, medan endast cirka 18% av världens befolkning talar detta språk. Därför är det viktigt att publicera sig på andra språk om vi ska kunna föra ut vetenskaplig forskning till samhället i stort.

Värdet av flerspråkighet inom vetenskapen har lyfts fram av många högprofilerade organisationer, med offentliga deklarationer och uttalanden i frågan från European Charter for Researchers, Helsinki Initiative on Multiligualism, Unesco Recommendation on Open Science, OPERAS Multiligualism White Paper, Latin American Forum on Research Assessment, COARA Agreement on Reforming Research Assessment och Deklarationen från det femte mötet mellan ministrar och vetenskapliga myndigheter i de iberoamerikanska länderna. Alla dessa organisationer är överens om en sak: alla språk har ett värde i den vetenskapliga kommunikationen.

Som påpekas i den sista av dessa deklarationer publiceras lokalt, regionalt och nationellt relevant forskning ständigt på andra språk än engelska. Denna forskning har en ekonomisk, social och kulturell inverkan på den omgivande miljön, eftersom när vetenskaplig kunskap sprids filtreras den till icke-akademiska yrkesutövare, vilket skapar en bredare kultur av kunskapsdelning.

Större mångfald möjliggör också en smidig dialog mellan akademiker som talar samma språk, eller som talar och förstår flera språk. I Iberoamerika, till exempel, kan spanska och portugisiska ofta förstås av personer som inte har spanska som modersmål, vilket gör att de kan dela den vetenskapliga scenen. Samma sak gäller i Spanien med de flesta av landets officiella språk.

Inga hierarkier, inga kategorier

Alltför ofta betraktas vetenskaplig forskning på andra språk än engelska automatiskt som andra klassens forskning, utan hänsyn till kvaliteten på själva arbetet.

Denna skadliga fördom ignorerar det arbete som utförs av de inblandade, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. Det undergräver också på ett djupgående sätt den globala akademiska gemenskapens förmåga att dela med sig av kunskap till samhället.

Genom att försvara och bevara flerspråkigheten för forskarsamhället forskningen närmare dem som behöver den. Om man misslyckas med att uppnå detta mål innebär det att den akademiska världen inte kan utveckla eller utöka sin publik. Vi måste arbeta noggrant, systematiskt och konsekvent på alla språk som vi har tillgång till.

Logistiken för att stärka den språkliga mångfalden inom vetenskapen

Att göra ett språk starkare inom akademin är en komplex process. Det sker inte spontant, utan kräver noggrann samordning och planering. Insatserna måste komma från offentliga och privata institutioner, medier och andra kulturella kanaler, liksom från politiker, vetenskapsdiplomater och forskarna själva.

Många av dessa delar måste fungera i harmoni, vilket framgår av det spanska nationella forskningsrådets arbete inom ES CIENCIA, ett projekt som syftar till att förena vetenskapliga och politiska insatser.

Akademisk publicering och AI-modeller: en ny utmaning

Den globala akademiska miljön håller på att förändras till följd av den digitala övergången och nya modeller för öppen tillgång. Forskning om utgivare av vetenskapligt innehåll på andra språk kommer att vara avgörande för att förstå detta skifte. En sak är dock klar: att göra vetenskapligt innehåll som produceras på ett visst språk synligt och sökbart online är avgörande för att säkerställa dess styrka.

När det gäller akademiska böcker har övergången till öppen tillgång knappt börjat, särskilt inom den kommersiella förlagssektorn, som ger ut cirka 80 procent av de vetenskapliga böckerna i Spanien. Precis som när det gäller onlinepublicering kommer en tydlig förståelse att göra det möjligt att utforma policyer och modeller som tar hänsyn till de olika sätten att sprida vetenskaplig forskning, inklusive de som kommunicerar lokalt och på andra språk. En större språklig mångfald inom bokutgivningen kan också göra det möjligt för oss att på ett korrekt sätt erkänna det arbete som görs av förlagen för att sprida forskning till icke-engelsktalande.

Att göra publikationer, dataset och andra icke-språkliga forskningsresultat lätta att hitta är en annan viktig faktor, som kräver både vetenskapligt och tekniskt stöd. Detsamma gäller för att utöka korpusen av vetenskaplig litteratur på spanska och andra språk, särskilt eftersom denna används i generativa modeller för artificiell intelligens.

Om AI-systemen inte innehåller vetenskapligt innehåll på olika språk kommer de att sprida information som är ofullständig, partisk eller vilseledande: i en färsk rapport från den spanska regeringen om situationen för spanska och andra officiella språk påpekas att 90 procent av den text som för närvarande matas in i AI är skriven på engelska.

Djupgående studier av terminologi är avgörande

Forskning om terminologi är av yttersta vikt för att förhindra att improviserat, oprecist språk eller obegriplig jargong används. Det kan också ge enorma fördelar för kvaliteten på både mänskliga översättningar och maskinöversättningar, specialiserad språkundervisning samt indexering och organisering av stora mängder dokument.

Terminologiarbete på spanska utförs idag tack vare bearbetning av stora språkkorpusar av AI och forskare i TeresIA-projektet, en gemensam insats som samordnas av Spaniens nationella forskningsråd. Det krävdes dock 15 år av upp- och nedgångar för att få igång ett sådant projekt på spanska.

Baskien, Katalonien och Galicien har å andra sidan arbetat intensivt och systematiskt med sina respektive språk. De har inte bara tagit itu med terminologin som en offentlig språkpolitisk fråga, utan har också under lång tid engagerat sig i etablerade terminologiprojekt.

Flerspråkighet är en global fråga

Detta behov av en bredare mångfald gäller också Iberoamerika som helhet, där insatser samordnas för att främja spanska och portugisiska inom den akademiska världen, särskilt av Ibero-American General Secretariat och Mexikos nationella råd för humaniora, vetenskap och teknik.

Även om detta verkligen behövs kan vi inte främja regionens två mest utbredda språk och samtidigt bortse från dess mångfald av inhemska och samofficiella språk. Dessa är också involverade i kunskapsproduktionen och är ett medel för överföring av vetenskaplig information, vilket framgår av insatserna i Spanien.

Varje land har sin egen unika roll att spela när det gäller att främja en större språklig mångfald i den vetenskapliga kommunikationen. Om detta kan uppnås kommer styrkan hos de iberiska språken - och alla språk för den delen - inom den akademiska världen inte att vara beroende av välmenande men sporadiska insatser. Den kommer i stället att vara ett resultat av forskarsamhällets engagemang för en kultur av kunskapsdelning.

Elea Giménez Toledo

Denna artikel publicerades ursprungligen på spanska. Här översatt med DeepL via den engelskspråkiga versionen på The Conversation.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Notisen är hämtad från Norrtelje Tidning – brödtexten ligger bakom en betalmur)

Flera lärare på Engelska skolan saknar legitimation eller behörighet att undervisa, konstaterar Skolinspektionen. Bland annat bedrivs undervisning av en lärare som först anställdes som vaktmästare på skolan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Klarspråksbulletinen)

Namn skrivs med stor bokstav, icke-namn med liten. Men att avgöra vad som är ett namn kan ibland vara svårt, särskilt i den gråzon där reglerna inte är helt entydiga. Här presenteras några råd och några mindre självklara fall.

Namn pekar ut en unik ”individ”, som en organisation, plats, byggnad eller person. Då är det ofta självklart hur man ska skriva. Det som inte är namn är i stället typer av saker, som det i regel finns flera av och därför behandlas som substantiv. Sådana ord går det oftast att sätta en eller ett framför och böja i plural: en länsstyrelse, flera miljökontor. Men det räcker inte helt för bedömningen eftersom även namn ibland kan böjas: en Volvo, Volvon.

Det finns också många ord och benämningar som liknar namn eller består av namn, och där kan det vara svårare. Sortbeteckningar med namn skrivs med liten bokstav eftersom de i första hand är just en typ av något och inte längre har tydlig anknytning till namnet: manchestertyg är en typ av tyg som kan tillverkas var som helst, det är inte Manchestertyg, alltså ’tyg från Manchester’. Men hur är det när anknytningen till namnet är tydlig men det ändå kan vara en typbenämning: Ska det vara medelhavsmat som en typ av mat, eller Medelhavsmat, alltså ’mat från Medelhavsländerna’? Det är inte självklart, och det kan vara olika i olika sammanhang.

Liten bokstav gäller för avdelnings- och funktionstyper som finns hos många organisationer och det är just verksamheten eller funktionen som lyfts fram, som ekonomienheten, miljökontoret. Men i ett kommunikationssammanhang, till exempel när man ska ange kontaktinformation, kan samma benämning fungera som ett namn och därför skrivas med stor bokstav.

Också kortformer av namn skrivs med stor bokstav om de fungerar som namn: Kulturrådet pekar ut samma specifika organisation som Statens kulturråd. Om däremot förvaltningsrätten används för det fullständiga namnet Förvaltningsrätten i Falun, fungerar det inte som ett unikt utpekande namn. Skriv då alltså med liten bokstav, råder vi på Språkrådet. Utanför Språkrådet, har vi noterat, finns dock olika uppfattningar i den frågan.

Fler råd om dessa knepiga fall hittar du i Svenska skrivregler – där vi hoppas kunna förenkla råden mer i framtiden. Men gråzonen kommer vi, tyvärr, aldrig helt ifrån.

Ola Karlsson
Språkvårdare på Språkrådet

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den europeiska språkdagen har firats årligen den 26 september sedan 2001 för att uppmärksamma den språkliga rikedomen i Europa och de andra språk som lever sida vid sida i världen. Gitanas Nauséda, Republiken Litauens president och ordförande i Europarådets ministerkommitté, påminner om att den språkliga mångfalden är grunden för dagens Europa. Mottot för årets Europeiska språkdag är ”Språk för fred”. Med språkmässor och evenemang i hela Europa och utanför deltar olika länder för att främja flerspråkighet och livslångt lärande, liksom förståelse mellan länder och kulturer. Europarådets och Europeiska kommissionens kontor stöder de nästan 70 evenemang som anordnas i samband med språkdagen.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Siw Malmkvist - Regnet det bara öser ner 

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Jag vill lyssna till en melodi,

vars toner för länge sedan

förklingat.

Jag vill räkna alla gyllene löv

i septembers rike

och tala till vinden

med ordlösa läppar

för att slutligen vandra bort

under skyarna,

sökande mitt hem -

det osynliga.

Margot Sachitzki 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)