Söndagens svenskspråkiga sång

Lasse Berghagen - En kväll i juni

Söndagens svenskspråkiga dikt

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Även danskar har fått höra att engelska är så mycket ordrikare än danska, men i grund och botten faller detta påstående bara tillbaka på det faktum att engelska ordböcker är omfångsrikare än danska (något som egentligen kan vara en upplagefråga). En skribent på Videnskab.dk bemöter detta påstående i artikeln Engelska har knappast fler ord än danska från 2012 och hänvisar bland annat till Svenska Akademiens ordbok:

Svensk ordbog bliver tykkere end engelsk

Oxford English Dictionary indeholder ifølge eget udsagn over 600.000 ord. Den største og ældste danske ordbog ’Ordbog over det danske sprog’ kan byde på omkring 220.000 ord, mens ’Den Danske Ordbog’ kun har i omkanten af 100.000 ord.

Hvis man alligevel insisterer på at stille tykkelsen af ordbøger over for hinanden, må vi skue mod vores svenske naboer for en brugbar sammenligning.

I Sverige har man siden 1898 udgivet ’Svenska Akademiens ordbok’, der i sit 34. bind er nået et godt stykke ind i bogstavet T. Opslagsværket indeholder pt. mere end 470.000 ord. Inden vores svenske naboer får sneglet sig færdige, vil de formentlig passere de 600.000 ord, og kan dermed måle sig med den største engelske ordbog.

”Dansk og svensk er meget nært beslægtede. Hvis du lavede en dansk opgørelse som den svenske, ville du formentlig ende med samme antal ord. Med andre ord vil den tykkeste engelske og danske ordbog sandsynligvis indeholde omtrent samme antal ord, hvis de bruger samme optagelseskriterier,” forklarer Mathias Hedetoft.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagen till ära innehåller Institutet för språk och folkminnen (Isof) en hel del information om midsommarfirandet:

”Midsommar – ljusa nätter, smörgåsbord och magi

Har vi imiterat grodor så här års i alla tider och är det månntro extra midsommarfestligt i Midsommarkransen? Säger man mi:dsommar eller missommar och vad händer egentligen om man lägger sju sorters blommor under kudden? Isofs experter inom språk och kultur har tittat närmare på sommarens stora högtid.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Svexit" är i vart fall bättre än "Swexit"!

 Så... från engelska till svengelska.

Varför helt enkelt inte tala om "att man vill att Sverige lämnar EU", om man företräder den åsikten?

Det går utmärkt att uttrycka sig på svenska och utan onödig engelska... om man vill och tänker till.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Internationella Engelska Skolans (IES) grundare Barbara Bergström har nämligen skrivit på IES webbplats:

”Vi kan inte längre som utbildare nöja oss med att svenska skolbarn lär sig tala engelska ’väl’. Detta är inte nog. Vi måste befinna oss steget före och se till att de uppnår en total inre säkerhet (vår kursivering) när de talar engelska, så att de är i stånd att utforska och diskutera frågor djupgående på engelska (vår översättning).” 

Men det verkar som redan IES administrativa personal har problem med den "totala inre säkerheten"!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Härommorgonen hade vi gökotta på det omtalade naturområdet Grönet vid Brantevik, Österlen. Några hästar betade på lite avstånd,  klipporna vid havet hade ännu inga badare; för kallt vatten för de flesta även om vinterbad blivit populärt. Vi satt i en glänta med utsikt över havet, Bornholm kunde skymtas vid horisonten, några segelbåtar passerade på väg mot Simrishamn med bara focken hissad, det blåste hårt. Där vi satt i gläntan var det behaglig lä, solen tittade fram då och då. Fåglarna sjöng och nu fick vi lära av Magnus Ullman, välkänd ornitolog, vilka fåglar som sjöng just där denna morgon och vilka olika ramsor hannarna kan använda (det är hannar som sjunger). Gransångaren, vanlig i området sjunger på ramsan ”salt sill, salt sill” och Ringduvan ”jag har ju en ring, jag har ju en ring” medan Rödstjärten använder engelska ”please to meet you”. Nåja, något i den stilen.

När det kom till Rödstjärten blev vi uppmärksammade på att innan hannen startar den riktiga sången har han ett litet svagt förljud som om han harsklar sig eller som en förberedelse, kanske uppsjungning. Det fick mig att tänka på något som plötsligt har dykt i talet bland människor i offentliga sammanhang. Efter t.ex ett misslyckat skidlopp i elitklass, efter en förlorad fotbollsmatch i kvalet blir det intervjuer i TV med de besvikna. Hur många gånger ser man inte hur de böjer lite på huvudet och så hör man hur de långsamt börjar (bort)förklaringen med "Nej men”. Lyssnar man på TV utfrågningar av politiker och experter av olika slag hör man också ofta hur de börjar meningen med ”Nej men”, kanske ibland med ”Ja men”, även det en uppsjungning? Eller vad handlar det  om? Betänketid, ett medietekniskt grepp?

Har någon läsare förslag på vad detta nya språkbruk kan bero på? Om ni nu tycker att det är det, stämmer det kanske inte att man/vi börjat härma Rödstjärten?

Monika Olin Wikman

(Tidigare publicerat i bloggen Ditt eget rum  den 3/6 2022. Här med skribentens tillåtelse.)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Yair Sapir är en märkvärdig man. Född i Israel och årets mottagare av årets Älvdalskans ”Nobelpris” Övdals-Byönn för sina viktiga och mångåriga insatser för älvdalska språket.

Den lycklige pristagaren Yair Sapir med diplom och blommor flankeras av från vänster Britti Halvarsson, Peter Egardt och och Öffi Kans från Coop

Yair Sapir är alltså född i Israel och blev tidigt intresserad av nordiska språk. Han läste nordiska språk i Uppsala och kom 2002 i kontakt med det älvdalska språket och reste till Älvdalen för att höra det i verkligheten.

Sedan dess har han gjort otroligt mycket för det älvdalska språket. Han var delaktig i anordnandet av två vetenskapliga konferenser om det märkvärdiga språket i Älvdalen. Han satt med i språkrådet som tog fram den första ortografin, stavnings- och skrivregler för älvdalska.

Under många år har han varit samordnare för kontakter med myndigheterna på riksplanet och deltagit vid träffarna med Europarådets språkliga expertkommitté varje gång de bett älvdalingarna att komma till Stockholm och berätta om vad myndigheterna gör för att hjälpa älvdalskan att överleva.

Det senaste halvåret har han varit engagerad av att skriva en engelsk version av den älvdalska grammatiken tillsammans med en annan forskare. Han håller också en kurs som började i våras och avslutas efter höstterminen. Deltagare är ett tiotal pedagoger vid skolor och förskolor i Älvdalen.

Till vardags bor han i Köpenhamn och jobbar som lektor i svenska vid högskolan i Kristianstad. En ganska märklig man, som med sitt långvariga arbete för det älvdalska språket gjort sig väl förtjänt av språkpriset Övdals-Byönn som sedan ett antal år finansieras av Coop i Älvdalen och består av ett diplom, en blombukett och 10 000 kronor.

Språkpriset Övdals-Byönn tillföll i år Israelen Yair Sapir för hans insatser för älvdalska språket.

Peter Egardt, kommunstyrelsens vice ordförande överlämnade diplomet och Öffi Kans från Coop i Älvdalen överlämnade prissumman. Allt under överinseende av Ing-Marie Bergman från projekt Wilum og Bellum samt kulturansvariga Britti Halvarsson från Älvdalens kommun.

Ytterligare upplysningar:

Ulum Dalska, sekreterare Björn Rehnström tel 070-688 68 44

Ing-Marie Bergman, projekt Wilum og Bellum tel 070-070-670 54 17

Yair Sapir. 070-496 17 50

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheters Namn och Nytt sektion radar idag upp en samling djuriska uttryck. Jag har gjort några tillägg av bara farten:

Arbetsmyra. Datormus. Finansvalp. Fågelfri. Fågelvägen. Getöga. Grisig. Hundvakt. Kattöga. Korp. Korpa. Lejonkula. Lejonpart.  Morsgris. Påläggskalv. Kalvdans. Kolugn. Skata. Skåpråtta. Slitvarg. Smutsgris. Snigelpost. Snigeltrafik. Snorkråka. Spargris. Taskmört. Tigerhjärta. Tjurighet. Tjurskalle. Valpig. Vargtimmen. Åsna. Älgakliv. Örnkoll.

Det finns säkert många fler!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)