Oj, mina språkförsvarare och vänner ute i landet! Något otroligt hände igår den 31 oktober 2021. Trodde själv jag drömde. Som väl var är fru Ingrid ett trovärdigt vittne till detta. Såg ni kanske Rapports nyhetssändning igår den 31/10 vid 19.30 -tiden på SVT1? Varför? Något otroligt hände.  Den brittiska ambassadören Madame Judith Gough svarade nämligen i en intervju på svenska! 

Oj! Det var ett kort inslag i nyhetsprogrammet om den pågående klimatkonferensen i Glasgow.Reportern frågade på svenska och den kvinnliga brittiska ambassadören svarade på svenska. Helt otroligt och otippat! Det klarade hon bra. Den lilla svengelska brytningen på svenskan förlåter vi denna gång mer än gärna. 

Och vi svenskar som är så besatta av engelskan i både tid och otid! Som jag brukar påstå: Sverige borde nog istället bilda en union med USA, Storbritannien och Kanada. (De tre engelskspråkiga länderna). Där hör vi snarare hemma än i EU och Europa. (Vadå Österrike, Ungern . ..?)Nu börjar kanske till och med engelsmännen att intressera sig för vårt språk och kultur? Resultat: En omvänd Brexit!?

C-G Pernbring

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Alla helgons dag är en kristen högtid som firas för att hedra martyrer och helgon. Det är en finstämd minnesdag för de döda, då ljus tänds på gravarna på kyrkogårdarna. Den har ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. Fram till 1953 hade Alla helgons dag sedan 1772 firats i Sverige en söndag vid månadsskiftet oktober-november. Riksdagen beslutade emellertid 1952 att flytta Alla helgons dag till en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. I samband med detta  blev Alla helgons dag allmän helgdag. Allhelgonadagen däremot är alltid den 1 november och saknar namnsdag. 

I anglosaxiska länder motsvaras dagen före Allhelgonadagen av Halloween, som alltid infaller den 31 oktober. Den har sitt ursprung på Irland och i Skottland och fördes vidare till USA med irländska emigranter under 1800-talets nödår. Halloween firas stort i USA. 

På Halloween besöker barn i den anglosaxiska världen hus utanför vilka en urgröpt pumpa med ett skräckinjagande ansikte och ett tänt ljus står för att skrämma bort onda andar. Barnen, som är utklädda till onda väsen som häxor, spöken och liemannen, ringer på dörren, och när någon öppnar frågar barnen: "Bus eller godis?". Att välja bus innebär att något rackartyg kommer att drabba den som gjort detta val. 

Halloweenfirandet har sorgligt nog spritt sig även till Sverige sedan mitten av 1990-talet, och det blir allt vanligare. Många svenskar som är vana vid ett traditionellt firande av Alla helgons dag med ljus på gravar motsätter sig att utklädda skräckväsen är ute och härjar samma dag. Somliga anser att om man alls ska fira Halloween får det vara en fredag: "fredag bus, lördag ljus". Även om Halloween enligt traditionen alltid infaller den 31 oktober finns det i Sverige inget fast datum för firandet. 

När det är Halloween har ungdomar och vuxna skräckmaskerader, och många förskolor, skolor och fritidsgårdar har temadagar om spöken, häxor och andra hemska väsen. På gymnasieskolan som jag arbetar uppmärksammas alla högtider, tyvärr även Halloween. Jag tycker att Sverige, som nu utpekas som Europas farligaste land, har tillräckligt med hemskheter i form av mord, skjutningar, knivdåd, våldtäkter, sprängningar, bränder och knark. Vi behöver inte en importerad, anglosaxisk skräckhögtid. Till råga på allt säljer Rusta i samband med Halloween avspärrningsband med engelsk text: ”ATTENTION” och ”DANGER”.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pressmeddelande                                   
                    

Älvdalen den 26 oktober 202

Från App Store och Google Play butik kan du nu ladda hem den älvdalska appen Wilum og Bellum. Appen är producerad av, för och med barn och unga.

Under ett och ett halvt års tid har arbetet med appen pågått. Det är det arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum som tillsammans med en projektledare på IT-enheten och två ”datanördar” med intresse för älvdalskan har jobbat fram appen. Pandemin har försenat arbetet, men nu är det äntligen dags för lansering.

Appen är i första hand tänkt som en lek- och lärapp för förskolebarn, men kan självklart användas av alla som vill lära sig älvdalska. I appen finns Memory, matchning ord mot bild och uppläsning av ord på älvdalska. Spelen kan även nås på webben via en länk.

Leah Backlund kom snart in i appens roliga innehåll.

Arvsfondens krav på delaktighet av barn och unga är med råge uppfyllt i det här ”projektet i projektet”: mellanstadiebarn har ritat bilderna och läst in ljuden, förskolebarn har testkört appen och högstadieungdomar har varit med och programmerat den.

”Det här känns så fantastiskt roligt, säger Emil Eriksson som är ungdomssamordnare i projektet. Vi har jobbat intensivt med appen och nu ska vi äntligen få lansera den.”

Förskolepedagogen Jut Gunnel Persson och projektets ungdomssamordnare Emil Eriksson tillsammans med Laeh Backlund och Viktor Ek vid applanseringen.

Jonas Eriksson och Joakim Andersson är ”datanördarna” som ligger bakom allt det tekniska med appen.

”Det här är något av det roligaste jag gjort, säger Jonas, som har jobbat med programmering sedan han slutade skolan. Det känns fint att kunna bidra till att älvdalskan får finnas kvar.”

”Ja, det är bra att kunna erbjuda möjligheter för barn och unga att lära sig språket med hjälp av modern teknik, säger Joakim som är den som gjort jobbet som osynliga strukturella arbetet för appen. 

”Det här är historiskt, säger den lyriska projektledaren för Wilum og Bellum, Ing-Marie Bergman. Vi får känna oss som pionjärer som nu har skapat den första digitala appen på älvdalska.

Knapparna med texten Ig will dalska (Jag vill prata älvdalska) var heta på appsläppet.

Vid lanseringen i fredags, medverkade även förskolebarn och pedagoger.

Kontakt: Ing-Marie Bergman, Projektledare
E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se Telefon: 0251-31305, 070-670 54 17

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Rektor Linnea Lindquist granskar Internationella Engelska Skolan i sitt senaste blogginlägg. Hon skriver bland annat:

”IES har kommit på en smart affärsidé som ger hög lönsamhet.

På koncernnivå har IES 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. De har ett snitt på 42 procent elever med utländsk bakgrund och de har ett snitt på 51 procent flickor.

Eftersom de undervisar hälften på engelska har de undantag från behörighetsreglerna och kan därmed anställa lärare från andra länder och ge lägre löner. Dessa lärare kan inte arbeta på kommunala skolor eftersom de saknar svensk lärarlegitimation. De har fler elever per lärare jämfört med de kommunala skolorna vilket sänker den genomsnittliga undervisningskostnaden per elev. Det skapar lönsamhet på varje elev.

IES gör inget fel som har den här affärsmodellen. Problemet är lagstiftningen som tillåter den här rovdriften på eleverna i den kommunala skolan. Problemet är att vi har lika skolpeng för kommunala och enskilda huvudmän eftersom kommuner har utbudsansvar. De måste erbjuda skolplacering i alla geografiska delar av kommunen eftersom alla invånare inte bor på samma geografiska plats. De måste ta emot alla elever oavsett elevernas behov. IES affärsidé att undervisa delvis på engelska lockar till sig ett visst elevunderlag. ”

Läs hela hennes intressanta blogginlägg!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skolinspektionen kritiserar en skola som bland annat har ägnat sig åt otillåten engelskspråkig undervisning. Varför inte stänga den?

Hur många fler skolor sysslar med det i vårt avlånga land år 2021!?

Medlem 

P.S Hela artikeln kan tyvärr inte läsas på webben.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sofia Karlsson & Augustifamiljen - Gammal fäbodpsalm

Söndagens svenskspråkiga dikt

Att måla grått 

Svårast av allt

är att måla grått.

Se gammhusen i Bygda

fäboden i Blåsjön

vebon framför min blick:

en miljon snöfall

hundratusen regn,

slagregn, hällregn, duggregn,

tusen stormar

fattigsol och sommarsol

novembervind, aprilblåst

mossa, lav, spindlar

svalvingefläktar

bondeblickar

målar i tvåhundra år

och så är det färdigt: grått.

Men så håller den färgen också,

lika länge som hjärtats besvikelse

och längre än ensamheten.

Ibland ropar ett grått hus.

Det är alltid på dej det ropar.

Ty det finns aldrig någon annan där.

Beppe Wolgers

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Citat från artikeln:

”Samtidigt visade studien att ordförståelsen inte gick ner för alla ord. Tendensen var tydlig: det var förståelsen av germanska eller nordiska ord som hade blivit sämre. Ord som pådrag, föreligga och varsko.

– Det var inte alls samma tendens för ord som kommer från engelskan, där hade förståelsen till och med förbättrats. Det gäller till exempel ord som entreprenör, patriarkat och figurativ.

En förklaring är att vi har förändrat våra medievanor och att den unga generationen konsumerar mer innehåll på engelska i sociala medier.”

Kommentar: Bland förklaringarna borde den sinnessjuka expansionen av Internationella Engelska Skolan nämnas. För övrigt tillhör engelskan de germanska språken.

Christina

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till insändaren "Slaget är förlorat - engelskan är här för att stanna" av signaturen "Beethoven" i Helsingborgas Dagblad den 26/10.

Tänker inte svara eller kommentera insändaren i någon större utsträckning. Tack i alla fall för att du har läst en hel del av mina tidigare insändare. De har ju faktiskt gjort intryck på dig. Det är positivt!

Du visar verkligen din okunnighet när du blandar ihop internationella lastbilstransporter och extra körfiler/E6 med engelska språket. Vad  är sambandet? Då har du verkligen totalt missförstått min insändare i HD den 16/10. Det är ju klart att vi ska kunna använda oss av engelskan. Men inte i tid och otid. Ibland blir det bara löjligt.

Men det skadar inte heller att också bredda sina vyer/fokus och även lära sig något av de större EU- språken.

Storbritannien tillhör ju inte längre EU. Britterna har ju gjort sin Brexit. Och om statyn i  Helsingfors/Finland: Varför namnet på engelska?

Engelska är inte alls något officiellt språk i landet. Däremot är finska och faktiskt även svenska officiella språk i Finland. Det visste du kanske inte? Det innebär att alla skyltar i exempelvis huvudstaden Helsingfors måste anges både på finska och svenska. Även om svenskan är ett minoritetsspråk, som du skriver.

Ska vi införa samma system här i Sverige som i Finland, Beethoven?  Du talar ju så gott om engelskan. Varför då inte också införa engelska som officiellt språk i Sverige? Men då måste i så fall alla texter (t. ex lagtexter) samtidigt anges både på svenska och engelska. Och då borde vi kanske också göra en Svexit/Swexit och lämna EU och Europa?

Som jag någon gång har föreslagit: Varför inte istället bilda en union med USA, Storbritannien och Kanada? Bilda en typ av "Transatlantisk union"  med dessa stora engelsktalande länder.

Nästa gång måste du uppge namn under insändaren. Jag kommer inte att svara  på insändare utan namn. Du heter väl ändå inte Beethoven? Skäms du kanske?

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                  

Helsingborg                                                                                                                                                                                    

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad den 27/10 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)