Förra veckan, 4 september, roade jag mig med att springa Helsingborg Marathon. Dagen innan hämtade jag min nummerlapp i Clarion Hotel och utanför meddelades tydligt att det var här nummerlapparna skulle hämtas och för säkerhets skull med engelsk information som tillägg. När jag sedan kom in grunnade jag på var nummerlapparna egentligen fanns. Enda ledtråden var en skylt med engelsk text. Med tanke på att mer än 90 % av löparna är svenska och det sedan följer en mindre påfyllnad med danska löpare undrar jag hur de tänkte. Bildbevis bifogas.

Jonny Greinsmark

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I  NST-editionen (1) torsdagen den 26 augusti läser och hittar jag plötsligt det engelska ("svengelska"?) ordet awkward i en artikel. På första sidan av NST ser vi ett stort fint foto av den unge filmdebutanten Olle Cardell, 14 år, från Båstad. Han blir "Adam" för en ny filmgeneration, enligt artikeln.

Under fotot citeras Olle Cardell i en intervju: "Första pussen var lite awkward", säger han om inspelningen. Alla kan ännu inte engelska i Sverige. Vad betyder ordet awkward? Hade det inte kunnat ersättas av ett svenskt ord av redaktionen? Ordet dyker även upp på Båstadsidan (A9) inne i tidningen den dagen. Där finns ett mer omfattande reportage om hans filmdebut.

Varför ska vi  då alltid uttrycka oss på engelska i Sverige idag? Det är nästan en epidemi. Finns det inget vaccin mot den svenska "engelska sjukan"?  Det har jag ofta frågat mig. Det engelska ordet awkward betyder väl i denna kontext och sammanhang ungefär: besvärligt, "jobbigt" eller pinsamt.

Använd alltid bara svenska ord i tidningen!

C-G Pernbring     

1)  Norra Skånes Tidning  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

ABBA - Ring, ring (Bara du slog en signal)

Söndagens svenskspråkiga dikt

Samtal med dvärgen Gustaf

Hallå

Det sjunger i tråden av tystnad 

och trastarnas klor

är blå

Bodil Malmsten

(Denna nätdagbok  är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mattias Andersson skriver på Språkförsvarets vänner :

"I Linköping planeras och byggs just nu ett företagsområde som ser ut att få namnet Cavok district. När man läser på kommunens sida som beskriver projektet, så är det oklart ifall det är ett projektnamn eller ett redan beslutat namn på området. Det står också en beskrivning av vad namnet ska associeras till. Man förstår däremot inte vilken aktör, kommunen eller något företag, som har beslutat om just det namnet.

Så var är det egentligen man bestämmer vad ett företagsområde i en kommun ska heta? Om beslutet är kommunens, så är det väl ändå ett brott mot språklagen?

Frågan är kanske lite vid sidan av vad denna grupp handlar om, men jag tycker att valet av namnet Cavok district är ett exempel på onödig engelska. (Linköping har för övrigt redan Mjärdevi science park sedan ett par, tre decennier.)

Länk till Linköpings kommuns projektsida för den intresserade: https://www.linkoping.se/.../linkoping-city-airport.../”

P.S. Rubriksättarens anmärkning: Havoc betyder förstörelse, ödeläggelse

Nordiskt samarbete skrev igår:

”Trots att engelskan har stort inflytande på unga i Norden så anser två av tre mellan 16-25 år att språkförståelsen är en viktig del av den nordiska gemenskapen. Om inte nordborna förstår varandras vardag så kan de inte heller lösa de stora utmaningarna tillsammans är budskapet från Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur som vill stärka nordisk undervisning i skolan genom ett nytt förslag.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Juridik skriver idag:

”Gör den omständigheten att en stämningsansökan i ett tvistemål inte skrivits på svenska att den är för ofullständig för att läggas till grund för en rättegång? Det ansåg både tingsrätten och hovrätten när man avvisade ett käromål med en stämningsansökan på engelska.

Frågan kommer nu att prövas i högsta instans, efter prövningstillstånd från Högsta domstolen. Ett svenskt aktiebolag väckte talan mot Hagfors kommun i ett fordringsmål. Stämningsansökan var dock skriven på engelska. Detta var inte acceptabelt enligt Värmlands tingsrätt och domstolen förelade därför aktiebolaget att inkomma med en översättning till svenska.

Bolaget svarade men skickade inte in någon översättning. Man skrev istället att man vid en eventuell avvisning på denna grund skulle överklaga till hovrätten. Tingsrätten beslutade då att avvisa stämningsansökan.”

Läs vidare här!

Det hedrar såväl Värmlands tingsrätt som hovrätten att de har avvisat denna stämningsansökan. Det är extra fräckt att ett svenskt företag försöker undergräva svenskans ställning som juridiskt språk. Det är viktigt att ta reda på vilket företag det är fråga om och även ta del av själva stämningsansökan. Kommer vi att få uppleva att svenskar skriver bättre engelska än svenska, kanske till och med bättre engelska än de engelsktalande själva?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är tyvärr mer en regel än ett undantag att det offentliga rummet, i det här fallet en tunnelbanevagn, förpestas av fånig svengelska. Varför inte skriva ”Frihet” i stället för ”Freehet”? Nästa steg blir förmodligen ”Freedom” i landet där svenska är nationalspråket men engelska breder ut sig som en jättelik bläckfisk.

Christina Johansson  

(Denná nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, det finns sannerligen ämnen att diskutera inför valet vad gäller skolan. Ett av dessa ämnen är varför svenska politiker, som de enda folkvalda i världen, tillåter skolor i landet att degradera det egna huvudspråket. Fullt skattefinansierat via skolpengen dessutom!

Det är faktiskt exakt vad som sker runt om i Sverige idag vid alla, och till antalet snabbt ökande, språkbytesskolor och med verksamhet från förskoleklass och ända upp till nionde klass.Även på förskole- och gymnasienivå förkommer språkbytesverksamhet i ökande grad.

Företrädare för dessa språkbytesskolor samt vurmande politiker brukar försvara verksamheten med att den är tvåspråkig. Detta är rappakalja! En verkligt tvåspråkig verksamhet förutsätter att bägge språken har en jämbördig status och används parallellt och fullt ut.Så är det i n t e vid språkbytesskolorna. Engelskan är istället överordnad svenskan som vore Sverige en gammal koloni och där svenskan är vårt inofficiella lokala språk. Något som man kan sköta lite med "vänsterhanden".

Hur? Genom att engelskan används i tyngre (inte sällan också i fler) ämnen än svenskan och dessutom är arbetsspråket vid språkbytesskolorna. De utländska lärarna kan dessutom ofta ingen svenska.

Hur f-n är ovanstående ens möjligt?I synnerhet när svenska sedan 2009 är lagstadgat officiellt huvudspråk i Sverige och som sådant "samhällets gemensamma språk som alla ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom samtliga samhällsområden".

Engelskan å sin sida må vara stark i vårt samhälle men språket har ingen som helst officiell ställning i landet.Svenskar tillhör sedan årtionden den yppersta toppen i världen vad gäller engelskkunskaper, utöver de som har språket som sitt modersmål. Det räcker gott och väl! Engelska är det sista språk som behöver mer utrymme i svensk skola anno 2021.

Nu är det det svenska språket som måste stärkas, både och framförallt gentemot engelskans oftast onödiga expansion men även gentemot det faktum att allt fler i Sverige talar undermålig eller ingen svenska.

Här har ni en valfråga politiker och ni är oss medborgare svaret skyldiga:

Hur ser ni på språkbytesskolorna och det faktum att Sverige är ensamt i världen om att tillåta dem och hur vill ni stärka det svenska språket inom utbildningen och därigenom i förlängningen även i samhället i dess helhet? Som jag ser det handlar det om att omsätta den helt demokratiskt klubbade språklagen i praktiken. Denna anger att svenskan ska ha en särställning i Sverige och då rimligtvis även inom utbildningsväsendet. Allt annat är odemokratiskt!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)