(Med anledning av denna artikel Jag tänker inte på just respekt när någon niar mig i Göteborgs-Posten)

En personlig tanke: Med min fleråriga bakgrund i Frankrike och i fransktalande Genève under 1980-och 90-talen erinrar jag mig den spännande upplevelsen av att gå från niande (”vous”) till duande ””tu”), när man bekantade sig med en ny person –  i bästa fall från flyktigt främlingskap till nära intimitet. Det var en upplyftande färd, ibland kort, ibland lång, ibland utan mål, något som inte finns längre i Sverige. Att gå direkt till ”tu” betraktades som mycket ohyfsat och obildat i de kretsar som jag och min fru hamnade i på den tiden. Man duade inte butiks- och sjukvårdspersonal, arbetskollegor, bibliotekarier, verkstadsarbetare, försäljare eller grannar. Många i Sverige ser tyvärr detta som ett otidsenligt beteende utan att förstå begrepp som respekt och kulturell medvetenhet. Men efter flyttningen till Sverige följer vi naturligtvis svensk kutym – men saknar ofta något väsentligt. I dagens Frankrike (liksom i  Spanien och på andra håll) kan man se en uppluckring av distinktionerna – många välkomnar det, andra upprörs av det. Det gäller inte bara tilltalsord utan också språkbehandling i stort (till exempel konjunktiv verkar hålla på att försvinna, också i franskan). Detta återspeglas naturligtvis i litteraturen. I översättningar måste översättaren förstå den beskrivna tidsandan—och läsaren vara medveten om språkens föränderlighet och betydelseglidningar. Förändringarna ligger helt i linje med mer avslappade sätt att uppträda och föra sig i allmänhet. Vi lever i en spännande tid i många avseenden.

Ibland får man höra till försvar av allmänt duande att den engelskspråkiga världen använder enbart ”du” (”you”). Det är sant, men ”you” kan motsvara både ”du” och ”ni” beroende på omständigheterna. ”Do you hear me, Mr President?” (till Statschefen i USA)—”You don’t eat that” (till hunden). Det är naturligtvis ganska bekvämt.

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Odén - Oktober

Söndagens svenskspråkiga dikt

Underbara höst

Vad du är gul, Oktober

vad du är gul och grann!

I rödaste cinnober

din pensel måla kan.

I guld och rött du frossar

att göra hösten glad.

Se lönnen, hur den blossar

med sina röda blad!

Bliv kvar, allt guld som lyser,

och fall ej alltför snart!

När du gått bort, man fryser,

och allt är mörkt och bart.

Fall långsamt, gula slantar,

på gärde, sten och stock!

Än vill vi slippa vantar

och ullig vinterrock.

Elsa Beskow

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det känns bra att veta till vad svenska skattebetalares pengar går.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är inte bara Rebecka Weidmo Uvell, som uppträder till  Internationella Engelska Skolans försvar utan även Roland Poirier Martinsson i Borås Tidning. Han skriver bland annat:

”Barbara Bergström skapade Internationella Engelska Skolan, enligt konsensus en av landets bästa friskolor. Jag försöker dra mig till minnes övergrepp, skattefusk, lagbrott, men misslyckas, ändå har IES blivit symbolen för det som är dåligt med systemet, och Barbara Bergström symbolen för IES, alltså på egen hand symbolen för det som är dåligt med systemet – trots att hon är en av dem som gjort mest rätt. Medial kritik av friskolor illustreras gärna med en skruvad genrebild på henne, sedan länge pensionär. Det är inte som att dra fram Lars Magnus Ericson när telefonnätet överbelastas, men i samma stilart.”

Konsensus definieras enligt SAOL som ”sam­stämmighet mellan parter som har o­lika intressen” och enligt SO som ” (vilja till) enighet mellan parter t.ex in­om tros­samfund, i politiska samman­hang etcetera”.  Roland Poirier Martinsson måste ha fått betydelsen av ordet konsensus helt om bakfoten. Vilken vettig människa kan överhuvudtaget påstå att det råder någon som helst samstämmighet i synen på Internationella Engelska Skolans och Hans och Barbara  Bergströms pedagogiska insatser? IES har inte bara gjort grundarna till miljonärer baserat på skattemedel utan är dessutom en ledande språkbytesskolkoncern, vars olika skolor dessutom kantas av en serie skandaler alltifrån betygsinflation till en pedofilskandal.

För syns skull talar Roland Poirier Martinsson i samma artikel även om drevet på Twitter mot Annika Strandhäll, en före detta socialdemokratisk minister. Men skillnaden mellan Annika Strandhäll och Barbara Bergström är att den förra uppenbarligen inte kan köpa sig stöd, eftersom Rebecka Weidmo Uvell faktiskt har fått rejäla ekonomiska bidrag från Hans och Barbara Bergströms ekonomiska stiftelse.  Och skillnaden mellan Rebecka Weidmo Uvell och Roland Poirier Martinsson är att den förra åtminstone får betalt från de berörda för att skriva sina dumheter…

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mathias Bred skrev i Frykdalsbygden den 20/9 bland annat:

”Klart är att annat undervisningsspråk än modersmålet alltid kommer att kräva större tidsåtgång. Det tar längre tid att anteckna, formulera och läsa in. De kurser och skolor som använder engelska som undervisningsspråk bör ta höjd för detta när man lägger schema och ställer upp mål.

Ett särskilt problem som man kan tänka sig är att det utvecklas en särskild skol-svengelska som egentligen inte har särskilt hög kvalité. Svenskar har en tendens att ibland övervärdera sin förmåga att prata engelska. Ta alla som skriver att de har ’flytande’ engelskkunskaper i sina CV:n. Skulle dessa personer kunna redogöra för utrustningen i ett kök, eller på ett bygge, om de bara fick använda engelska ord? Sannolikt inte. Att ha bra uttal efter att ha tittat mycket på engelsk film eller TV är inte detsamma som att ha engelska som modersmål.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår anordnades en pressträff i Älvdalen. Här är bilder på några av alla de över 170 barn och ungdomar som har valt att läsa älvdalska utanför skoldagen. Det är mer än 30 % av alla elever i F-9. Även bild på de lärare som undervisar samt högstadiets rektor.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pressmeddelande                           Älvdalen den 25 september 2023

När det äntligen blev möjligt för alla älvdalsbarn att läsa älvdalska i skolan var intresset större än någon kunnat ana. Ett mycket stort antal elever anmälde sig till älvdalskalektionerna som ligger antingen innan skolan börjar på morgonen eller efter skoldagens slut.

 Redan i den handlingsplan som politikerna antog 2016 var ett av de långsiktiga målen att alla barn och unga i Älvdalen som vill ska ges möjlighet att studera älvdalska på grundskolans alla stadier. Nu har det blivit verklighet och kommunalråd Peter Egardt är mycket glad över det stora intresset:

”Jag vet att det finns ett stort intresse bland våra barn och unga och deras föräldrar att älvdalska ska finnas som ett valbart ämne i grundskolan, men jag måste säga att jag är överrumplad över det enormt stora antalet anmälda elever.”

Inom verksamheten i det Arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum (åren 2018-2022) utbildades ett antal pedagoger i älvdalska i ett samarbete med Högskolan Kristianstad och universitetslektor Yair Sapir, som bland annat doktorerat i nordiska språk.

Dessa lärare har nu uppdraget att undervisa barnen i älvdalska en lektion i veckan i Rots skola och på Älvdalsskolan. Tack vare projektet och ett arbete efter projektets slut finns utbildningsmaterial att tillgå. Det är de projektanställda Emil Andersson och Ulla Schütt som har sammanställt ett brett utbud av lär- och lekmaterial som nu kommer till användning.

”Det här är historiskt, säger Ing-Marie Bergman, som arbetar som älvdalsk samordnare i kommunen. Det här är ett kvitto på att arbetet i projektet Wilum og Bellum bär frukt och ett bevis på hur viktigt språket är för våra barn och ungdomar. Det är en del av deras identitet!”

Vi bjuder in till en pressträff där bland annat skolledning, elever och pedagoger medverkar.
OBS! Vi ber er att respektera att nyheten ej får publiceras innan pressträffen har ägt rum.

Dag: tisdagen den 26 september
Tid: Kl. 15.00
Plats: Älvdalsskolans högstadium

Kontakt: Ing-Marie Bergman, Älvdalsk samordnare
E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se Telefon: 0251-31305, 070-670 54 17

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)