Izabella Rosengren  skriver på forskning.se inledningsvis:

Tänk att kunna prata med – och få svar från – en död familjemedlem eller vän. Med hjälp av AI kommer det snart att vara möjligt att bygga ”nekrorobotar”, kopior av människor som har levat. Frågan är om vi vill det?

2021 meddelade datorföretaget Microsoft att de hade tagit patent på ett datorprogram som ska kunna träna upp en chatbot baserat på uppgifter om enskilda personer. En chatbot, eller en ”bot”, är ett datorprogram som är utformat för att kunna prata med människor genom text eller röst. Huruvida personen är död eller levande spelar ingen roll, vilket innebär att det kan bli möjligt för döda människor att ”återuppstå”, åtminstone digitalt. Microsoft själva föredrar dock att kalla det för digitala ”mänskliga” kloner, alltså kopior.

Enkelt förklarat sker kloningen genom att data från en person, till exempel inlägg från sociala medier, matas in i datorprogrammet så att chatboten lär sig hur den personen brukar uppföra sig.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knutenj till nätverket Språkförsvaret)

IFB-Verlag Deutsche Sprache presenterade även årets upplaga av Anglizismen- Index på bokmässan i Leipzig. Nästan 200 engelska poster har lagts till sedan 2023. Bland dem gaslighting: uppfattningsmanipulation; meal prepping: måltidsförberedelse, förkokning; quiet quitting: tjänstgöring enligt reglerna, intern uppsägning; woke washing: tvättning av ett företags rykte genom ytlig behandling av sociopolitiska ämnen.

Finns nu även för 16 euro i bokhandeln och direkt från förlaget. (ifb-verlag.de)

Originaltext:

Der IFB-Verlag Deutsche Sprache hat auf der Leipziger Buchmesse auch die diesjährige Ausgabe des Anglizismen-Index vorgestellt. Fast 200 englische Einträge sind seit 2023 dazugekommen. Darunter: gaslighting: Wahrnehmungsmanipulation; meal prepping: Vorbereitung von Mahlzeiten, vorkochen; quiet quitting: Dienst nach Vorschrift, innere Kündigung; woke washing: Unternehmensansehen durch oberflächliches Behandeln sozialpolitischer Themen reinwaschen.

Auch ab sofort für 16,- Euro im Buchhandel und direkt beim Verlag erhältlich. (ifb-verlag.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, ”The Big Short: Svensk marknadsskola” på Pirkt.se den 21 april skriver Erik Löfgren om marknadsskolan. Vi väljer att bara citera avsnitten om Internationella Engelska Skolan. Språkförsvarets plattform består av tre ben: 1) Vi försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) vi förordar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Frågan om engelskspråkiga friskolor faller in under det första benet. Däremot länkar vi aldrig på vår webbplats till artiklar, som enbart tar upp friskolesystemet, regeringspolitik, utrikespolitik, invandringspolitik, förhållandet till EU etcetera, eftersom sådana frågor ligger utanför vår plattform. Alla våra texter måste ha en språklig anknytning.

”Vad har vi? Vi har en 76 år gammal tant som heter Barbara Bergström, född med det ännu osexigare namnet Bärbel Röder, som nästan omärkligt långsamt dränerar svensk skola på all dess kvalitet inifrån, tillsammans med en gammal fryntlig DN-farbror.

Barbara Bergström skulle, på sin karga tysk-engelsk-svenska, kunna berätta om att hennes skolkoncern minsann har jättegoda resultat i deras betygskataloger – trots att deras elever har sällsynt knapp tillgång till lärare med en svensk lärarlegitimation.

De som tagit upp jakten och försökt avslöja hur vår skola kastats in i en ohelig Bermuda-triangel av marknadisering, politikerpåtvingad självsvält och rent och skärt utbildningssvindleri är en gammal hjärntrött SO-majje iförd svampplockarskjorta och en före detta utbränd ekonomiassistent som driver semi-ideell tankesmedja på halvtid. Marcus Larsson och Åsa Plesner intervjuar inga strippor utan skärmdumpar utdrag från kommunala budgetrapporter: svart Times New Roman-text på vit bakgrund med knastertorra ord som ”kostnadseffektivitet” och ”generella effektiviseringskrav” i centrum. Den lilla tankesmedjan Balans har heller ingenting monetärt att vinna på att avslöja det svenska utbildningssystemets systematiskt framavlade avarter; de kan själva inte göra sig några Hollywood-sexiga klipp på att vårt världsunika skolbygge skulle rasa samman…”

Och vidare:

”Känns det igen? I Sverige har vi i dag en skola där i princip vem som helst tillåts starta skola i princip när och var som helst. De får anställa vilken gynnare som helst till att vara lärare i deras klassrum – och de kan, i princip, uppmana dessa obehöriga lärare att sätta hur höga betyg som helst på vilka prestationer som än har tagit plats innanför skolväggarna.

Vi har ordnat oss en marknad där den mest hyllade och effektiva av aktörerna, Internationella Engelska Skolan, är den som har lägst lärartäthet och lägst grad av svensk lärarbehörighet. Vi hyllar en koncern som ägs av okända riskkapitalister i Benelux-området och som pedagogiskt drivs runt på en marknadsförd idé om ”ordning och reda” (även om mätningar visat att just ordningen och redan är högst alldaglig) och på att utländska daglönare till icke-legitimerade lärare är här i Sverige på nåder, så länge som de sätter höga och fina betyg på eleverna. Det är också en pedagogisk idé som går ut på att ingen svensk elev talar svenska, trots att all skolforskning pekar på hur viktigt det är för inlärningsprocessen att få ta sig an ämnen på det förstaspråk man behärskar överlägset mycket bättre än den ungdomliga Netflix-engelskan.”

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Arne Rubensson - Momma dääns 

Söndagens svenskspråkiga dikt

GUDARNE DANSA

Vi glädjas de helige gudar, vi draga
de åldrige vise sin värld att behaga
på nytt som i urtidens domnande saga
med guldkar och harpor och cittror och kransar
i festliga dansar
och sol kring Elysiens fält?

För länge i svarta och skrämmande skrudar
de suttit och sått som fördömande gudar
sitt hot kring de dödliges tält,
för titt kom det skallande skräckbudet "fall ej",
för titt hade dånet av domsordet "skall ej"
i åskor från höjderna skrällt.

Den eviga lustan att önska försvann ej,
och evigt fientligt kom "vill ej" och "kan ej",
"jag vill ej, jag kan ej, jag skall ej försaka"
i vilda förtvivlade ekon tillbaka
ur Orciska djup att Elysium skaka,
förbannande, skränande gällt.

För rikt i vart träd hängde frukten förbjuden
att fresta till brott emot gudomsbuden,
än prålande fräckt i den varmtröda huden,
än hycklande oskyldigt skär.
Se mannen är man, se kvinnan är kvinna,
av törst efter famntagens lust de betagas,
de dåras, de dragas,
de rodna, de brinna,
av trotsiga sinnens begär.
Och brott väckte brott, och så hopades brotten,
och släkten och folk sjönko dömda till botten
av Orcus, där dödskvalet är.

Och gudarne själva att icke förföra
ej vågade längre ambrosian röra,
ej nektarpokalernas rand.
Och gudarnes lycka blev gömd under haven,
föryngringens dryck blev i bergen begraven
på vinken av Åskarens hand.

Och åren förrunno, och seklerna gingo,
och kval var den föda, som gudarne fingo,
och ålderdom blev deras dryck.
De stapplade årbräckta kring vid sin krycka
i törst efter ungdom och svält efter lycka
och böjda av sorgernas tryck.
Och pestens och febrarnes skydrag drogo
hän över de fält, som i solsken logo
av hälsa och liv och vår,
och pesten förödde, och febrarne slogo,
och många odödlige dogo
av hemska spetälska sår.
Och solarnes värme begynte att mattas,
och födandets livssaft begynte att fattas
till sist i vart avlande grand,
all glädje försvann från Elysiens lunder,
all skönhet, all frihet, all kärlek gick under
i gudars och människors land.

Gudarne dansa, gudarne dansa,
högtidligt de dansa och tågande kransa
sin tinning med vinranksblad,
i takt gunga skäggen, de grånade sida,
i takt fladdra mantlarne vita och vida,
och starkt dånar harpa, och högt klingar cittra,
strängarna glittra, strängarna glittra
i tågande, dansande rad.
Vid gudarnes sida
gå grånade blida
gudinnor, som kärligen le och kredensa
ur skinande gyllene kar
i ädelstensmuggar, som tindra och glänsa,
föryngringens dryck åt envar.
Högtidligt i dans kring Elysiens slätter
fullbordas den fest, som i grubblande nätter,
till lärdom och tröst för de skapades ätter,
beslutats i gudarnes råd.
De skapade undra och fröjdas och dricka,
gudarne nicka, gudarne nicka
åt alla i huldhet och nåd.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad vi vet så arbetar engelskspåkiga friskolor för att försvaga svenska språkets ställning i Sverige; det gäller inte bara Internationella Engelska Skolan utan även  Nordic International School, English Business School, Dibber och Futuraskolan med flera. De är definitivt en säkerhetsrisk för svenska språket.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna debattartikel av Lars Engwall publicerades i Econ Journal Watch september 2022. Från den inledande sammanfattningen:

År 1729 valde Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala som en av sina medlemmar den man som introducerade ångmaskinen i Sverige. Hans namn var Mårten Triewald. En av Triewalds reaktioner på sitt val var att föreslå att sällskapet skulle övergå från att publicera sig på det språk som då var det vanligaste språket, latin, till svenska (Ellegren 2019, 176-181). Sällskapet i Uppsala lyssnade inte på detta förslag, men tio år senare förverkligades Triewalds vision i Kungl. Vetenskapsakademien, som grundades 1739. En motsvarande reform, inspirerad av Eva Forslund och Magnus Henrekson (2022), är inte sannolik i dag. De som läser Forslund och Henrekson kommer förmodligen i stället att avfärda deras argument som bakåtsträvande och pekar på den moderna akademins internationella karaktär.

Dessa skeptiska läsare har dock också skäl att ta till sig deras pläderingar för "en ombalansering av engelskan gentemot modersmålet" (2022, 258). Deras argument är viktiga för universitetens alla tre uppgifter: forskning, undervisning och samarbetet med samhället.

Läs vidare här!  Artikeln finns också länkad och förtecknad på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)