(Texten har hämtats från Europeiska kommissionens webbplats)

25 april: Translating Europe Workshop – ”Hur ett EU-direktiv blir till ur terminologisynvinkel”

Sista anmälningsdag var den måndag 17 april 2023, 23:59 CEST

Praktisk information

När

tisdag 25 april 2023, 08:30 CEST - tisdag 25 april 2023, 16:00 CEST

Språk

svenska

Beskrivning

Vilka är egentligen "de där i Bryssel" som vill bestämma allt? Och varför använder de så konstiga ord? Välkommen med på en virtuell heldag om hur ett EU-direktiv blir till och hur terminologin i en rättsakt växer fram!

Webbinariet inleds med en översikt över hur lagstiftningsarbetet i EU går till, på engelska. Möt sedan de svenskspråkiga aktörerna vid olika EU-institutioner – översättare, terminologer och juristlingvister, som ger EU en svensk röst. Ett direktiv är dock inte klappat och klart när lagtexten är färdigställd i Bryssel, utan sedan tar ett intensivt arbete vid i medlemsländerna, där direktivet ska införlivas i den nationella lagstiftningen. Med oss är därför även svenska och finländska myndighetsanställda, som berättar mer om det juridiska och lingvistiska arbetet med EU-direktiv i Sverige respektive Finland.

Denna svenskspråkiga Translating Europe Workshop anordnas av EU-kommissionens svenska språkavdelning. Det går av stapeln på Zoom den 25 april 2023 kl. 8.30−16.00 (svensk tid).

Vi skickar dig Zoomlänken och mer information veckan före evenemanget.

Anmäl dig senast den 17 april:

EUSurvey - Survey (europa.eu)

Väl mött!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Susanne Alfvengren - I rörelse

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer

                     och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger,

klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -

tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,

ändå sitta kvar och bara darra  -

svårt att vilja stanna/

                                   och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden  -

känner en sekund sin största trygghet

vilar i den tillit

                      som skapar världen.

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skoldebattören Linnea Lindquist skriver på Twitter:

”Gödselhandlaren är i gång igen. Ni vet han som startade British International School. Det gick inte som han hade tänkt sig eftersom SI avslog många av ansökningarna då de ansåg att han i princip inte visste vad han höll på med.”

I en artikel  i Aftonbladet den 22 maj 2022 berättade Natalia Kazmierska mer om denna skolentreprenör och hans skolverksamhet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Institutet för näringslivsforsknings webbplats)

19 april 2023

Organisationen Språkförsvaret har efter en medlemsomröstning beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, organisationens hederspris. Detta bland annat för att han under en lång karriär inte bara skrivit på engelska utan även haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska. Prisceremonin kommer att äga rum den 22 april.

Magnus Henrekson

Språkförsvaret är en ideell organisation, som är partipolitiskt obunden. Medlemmarna delar uppfattningen om att svenska språket har ett egenvärde och måste försvaras bland annat gentemot engelskan.

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, sitt hederspris. Detta efter att Magnus Henrekson lyft svenska språkets betydelse inom den ekonomiska sektorn, bland annat i Svenska Dagbladet.

Priset tilldelas Magnus Henrekson med följande motivering:

Nationalekonomen Magnus Henrekson, tidigare professor vid Handelshögskolan i Stockholm och mångårig vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har gett allmänheten särskild insyn i språkets betydelse också inom ekonomin. I en stor debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Eva Forslund varnade Henrekson för en ensidig satsning på engelska inom högre forskning i Sverige. Därmed belyste de den språkliga dimensionen även inom den ekonomiska sektorn. Magnus Henrekson har dessutom levt som han lärt, eftersom han har haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska.

Språkförsvarets hederspris har tidigare bland annat tillfallit:

• Theodor Kallifatides
• Björn Ranelid
• Fredrik Lindström

Den offentliga prisceremonin äger rum i Foajén, Årsta Folkets hus, Årsta torg i Årsta i Stockholm kl. 14.30 lördagen den 22/4 2023.

Publicerad den 19 april

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kolonisatören på besök i lydstaten - information endast på kolonialspråket.

Jag mår illa!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med Svenska Dagbladet idag kom en 32-sidig annonsbilaga med titeln MORGONDAGENS INDUSTRIER, producerad av Human Performance Consulting Sverige AB, som presenterar sig själv med namn på Editor-in-Chief,  Head of Sales, Art Director och andra medarbetare. På dessa trettiotvå sidor kan man läsa om till exempel ”GLS GREEN VISION—SEE THINK--ACT (Gnosjö och Ljungby) ,  FAST AND FRIENDLY PORT HANKO, ROTAGE (Kvänum och Mjölby), RADIOSHUTTLE—WE CONVERT SPACE INTO BUSINESS, IS PLÅT—PRODUCING FOR A BETTER LIFE, TURCK—YOUR GLOBAL AUTOMATION PARTNER, BLASTING SERVICES FOR NORDIC CONDITIONS (en helsida utan ett enda ord på svenska!). Andra annonsörer blandar friskt. Tilltaget är inte unikt—de kommersiella intressena i Sverige kräver tydligen engelskspråkighet. Det kallas ju felaktigt för internationalism, som om ”engelska” skulle vara synonymt med ”internationell”.

Svenska Dagbladet är ju en tidning för svensktalande läsare, men av bilagan att döma vänder den sig till intressenter som föredrar information på engelska. Denna iakttagelse är mycket allmängiltig i dagens svenska mediesamhälle. Hur länge till kan vi säja att samhället är svenskt annat än till namnet?

Förflackningen fortsätter och allmänheten tycks acceptera att så sker. Den språkliga fattigdomen breder ut sig.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter en medlemsomröstning i Språkförsvaret har organisationen beslutat tilldela Magnus Henrekson Språkförsvarets hederspris och Barbara Bergström Årets anglofån. Det sker med följande motiveringar:

Nationalekonomen Magnus Henrekson, tidigare professor vid Handelshögskolan i Stockholm  och mångårig vd för Institutet för näringslivsforskning, har gett allmänheten särskild insyn i språkets betydelse också inom ekonomin. I en stor debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Eva Forslund varnade Henrekson för en ensidig satsning på engelska inom högre forskning i Sverige. Därmed belyste de den språkliga dimensionen även inom den ekonomiska sektorn. Magnus Henrekson har dessutom levt som han lärt, eftersom han har haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska.

Barbara Bergström, Internationella Engelska Skolans grundare, framhärdade i att svara på engelska, när Carina Bergfeldt i ett intervjuprogram i SVT ställde frågor på svenska till henne. Detta är extra arrogant med tanke på att Barbara Bergström som skolentreprenör har stått för en massiv introduktion av engelska som första undervisningsspråk redan i grundskolan. Få personer, om någon, har åsamkat svenska språkets ställning en så allvarlig och bestående skada som Barbara Bergström.

Språkförsvarets hederspris har tidigare tillfallit Pehr G. Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid, Terminologicentrum (Anna-Lena Bucher) och Fredrik Lindström. Årets anglofån har tidigare tilldelats Stockholms stad, Tele 2, Sveriges Television, PostNord, Internationella Engelska skolan och Stefan Löfven.

Den offentliga prisceremonin äger rum i Foajén, Årsta Folkets hus, Årsta torg i Årsta i Stockholm kl. 14.30 lördagen den 22/4 2023.

Hjärtligt välkomna!

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se
http://www.sprakforsvaret.se

E-post:

sprakforsvaret@yahoo.se

sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

Lisa Irenius skrev den 16/4 i Svenska Dagbladet bland annat:

Kriget i Ukraina har tydliggjort behovet av sammanhållning i Europa. Därtill är det trots allt EU – inte USA – som Sverige är en del av: en dryg tredjedel av våra nya lagar har ursprung i EU-beslut. Med det i åtanke är det rätt märkligt att europeiska perspektiv är så frånvarande i svensk kulturpolitik. (Liksom svensk kultur är frånvarande under Sveriges ordförandeskap i EU, som SvD rapporterade om i fredags.)

Det är en ödets ironi att de som i dag gör mest för europeiskt kulturutbyte sannolikt är… amerikanska strömningsjättar. Jag pratar med en tysk kompis som för första gången har sett en svensk tv-serie – på Netflix. ”Kärlek och anarki” närmare bestämt: ”Den var mycket roligare än jag trodde!” Att satsa alltmer på internationellt (det vill säga icke-amerikanskt) innehåll har blivit en framgångsfaktor för Netflix, som på köpet har fått människor att upptäcka serier som spanska ”La casa de papel” och franska ”Dix pour cent” (”Ring min agent!”). Tack vare svenska dramaserien ”Young royals” blev det ju till och med coolt att lära sig svenska ett tag. Åtminstone i USA.

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)