(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Menke - Moln

Söndagens svenskspråkiga dikt

Visan från molnet

Uppå molnet bor allt vad jag behöver:
mina dagsljussäkra aningar, mina blixtljussnabba vissheter,
och på molnen bor jag själv
- vit, i sol som bländar,
oåtkomligt lycklig vinkande farväl.
Faren väl, min ungdoms gröna skogar.
Odjur där husera -
jag sätter aldrig mer min fot på jorden.
Tog en örn mig upp på sina vingar -
fjärran från världen
har jag fred.
Uppå molnen sitter jag och sjunger -
ned på jorden droppar det kvicksilverhånskratt -
därur växer kittelgräs och flyg-i-luften-blommor.

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På  ledarplats i Aftonbladet skrev Linus Glanzelius igår bland  annat:

”Det har skett en lavinartad ökning av skolor med engelsk profil. Det är framför allt stora skolkoncerner som gjort det till sin affärsidé att göra engelska till huvudspråk i skolan.

Barbara Bergström drog igång Internationella Engelska Skolan 1993. Nu 30 år senare är det en miljardkoncern. Det finns pengar att tjäna, så andra har följt efter. Det verkar finnas en efterfrågan.

Samtidigt sjunker kunskaperna i det svenska språket.

Det allmänna har redan ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas, som det står i språklagen. Men det verkar de engelska koncernskolorna strunta i.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVT Nyheter berättar:

”Engelska skolan har skickat en halv miljard kronor i bidrag till ägarbolagen i koncernen. Pengarna, som kommer från skolpeng och bidrag, har bland annat gått till räntekostnader på 200 miljoner kronor. Det visar SVT:s granskning av dokument som ännu inte registrerats hos Bolagsverket.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Detta skedde den 31 januari. I artikelingressen i Gefle Dagblad uppmärksammas också undertecknare med anknytning till Gävle:

”Nätverket Språkförsvaret har skrivit ett öppet brev till regeringen med flera om det svenska språkets förhållande till engelskan i skolan. Författarna Peter Englund, Horace Engdahl och Herman Lindqvist är några som har undertecknat brevet som GD Kultur publicerar i dag – men också Gävlebor som Jan Stattin, Margareta Attius Sohlman, Håkan Attius, Arne Øvrelid, Olle Käll med flera.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De populäraste namnen för nyfödda 2022

Flickor:

1. (9) Astrid 603

2. (2) Maja 601

3. (4) Alma 596

4. (3) Vera 592

5. (13) Freja 584

6. (14) Leah 570

7. (8) Ella 563

8. (1) Alice 552

9. (5) Selma 540

10. (7) Lilly 530
 

Pojkar:

1 (2) William 690

2. (3) Liam 679

3. (1) Noah 677

4. (4) Hugo 643

5. (7) Oliver 629

6. (5) Lucas 616

7. (17) Nils 579

8. (8) Matteo 571

9. (11) Valter 566

10. (16) August 565

Källa: SCB
 

(Siffran i parentes anger föregående års placering)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ugglor i mossen och lök på laxen – vad betyder uttrycken egentligen? Testa om du har koll på svenska idiom.

Gå vidare hit!

(Denna nätdagbokj är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson behandlade denna fråga i en artikel i Göteborgs-Posten igår. Han skriver bland annat:

”Och till detta kan vi lägga en förnamnsreform. Det blir vanligare att presentera sig med enbart förnamn i stället för både för- och efternamn.

När man ringer till ett företags kundtjänst, möts man ofta av ’Kundtjänst. Du talar med Sofia’.

När en grupp studenter ombeds skriva sitt namn på en lapp synlig för övriga, nöjer sig en majoritet med förnamnet. Mönstret är att unga kvinnliga studenter är mest förnamnsbenägna. Manligt kön och högre ålder ökar andelen efternamn.

När Marcus Oscarsson analyserar svensk politik i TV 4, refererar han till Magdalena, Ulf, Jimmie och andra partiledare med förnamn. Mats Knutsson på SVT använder både för- och efternamn.

I en debatt mellan politiska ungdomsförbund användes generellt förnamn om olika partiordförande.

En gång hette det att man ’lade bort titlarna’ när man kom överens om att säga du till varandra. På många håll fanns det ritualer för detta. I dag lägger vi snabbt bort efternamnen, och det sker helt utan ritualer. Jag har aldrig hört någon säga ’vi kan väl vara förnamn med varandra’.”

Personligen är jag inte särskilt förtjust över okända personer, som ringer och presenterar sig med bara förnamn. Så intima är vi inte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)