Söndagens svenskspråkiga sång

Moonica Mac - Den himmelska friden

Söndagens svenskspråkiga dikt

Tänd ljus

Låt intet mörker hindra dig 

att söka Ljuset.

Och när du funnit det, 

låt andra se, 

pröva, övertyga sig.

Vill du, att ljus ska leva, 

tänd då hos andra 

samma längtan.

Tänd frimodighetens ljus

i rädslans mörker,
tänd rättens ljus 

i korruptionens mörker,

tänd frihetens ljus 

i ofrihetens mörker,
tänd Trons ljus 

i förnekelsens mörker,
tänd Hoppets ljus 

i förtvivlans mörker,
tänd Kärlekens ljus 

i dödens mörker.

Tänd ljus!

Bo Setterlind

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Båtliv skriver:

”Call of the Unseen är ett fantasydrama, inspelat i Sverige, men på engelska. Filmen har släppts på en lång rad av hyr- och köpfilmsplattformar i Norden; SF Anytime, Viaplay, iTunes och Google Play. Filmen har medverkat på internationella filmfestivaler och redan vunnit nio priser.”

"Svensk" långfilm – på engelska... men... gott om dollar... så vad tusan... eller?

POA

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är mycket prat om att stärka svenska språket inom olika samhällsområden av våra folkvalda.

Allt emedan engelskan succesivt har tillåtits att växa sig allt starkare på vårt officiella huvudspråks bekostnad. Detta oavsett färg på sittande regering.

Därför blir min uppmaning som språkförsvarare till väljarna inför kommande val. Debattera, ifrågasätt och protestera när ni ser språkliga missförhållanden. I det vardagliga som i det stora. Ställ politiker till svars! Varför inte bli medlem i Språkförsvaret och bidra till vårt arbete.

Framförallt: Se till vad politikerna gör och inte vad de säger då du lägger din röst.

Det är vi svenskspråkiga själva som måste stå upp för vårt språk! 

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är ett mycket tungt vägande inlägg som visar hur vi håller på att avskaffa mångfaldens rikedom till förmån för enfaldens fattigdom. Att förstärka den förstörelseprocessen genom att förespråka engelska som ett europeiskt enhetsspråk skulle göra oss medskyldiga till kollektivt självmord på flertusenårig kultur och historia och vi skulle därigenom aningslöst förpassa oss till skaran av utdöda språk med för framtida människor svåråtkomlig och obegriplig litteratur — möjligen tillgänglig enbart på muséer för särskilt intresserade språkforskare — liksom paleontologer som studerar dinosaurier ur vetenskaplig synvinkel (hur tillkom de?, hur bredde de ut sig?, hur anpassade de sig till utvecklingen?, hur konkurrerades de ut av mer livskraftiga former?, hade den ingen försvarsförmåga?, varför förintades de?, är de borta för alltid?).

Vi måste blåsa till strid för att försvara det som är värdefullt—och att kraftfullt strida vid fronten. Slapp bekvämlighet får inte tillåtas besegra traditionell anständighet, när de skadliga konsekvenserna av likgiltighet är så uppenbara.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På söndag 27/11 installerar  biskopen i Västerås stift, Mikael Mogren,   Karolina Pernling som ny kyrkoherde i Älvdalens kyrka.

Gudstjänsten blir ovanlig eftersom biskopen – som inte är från Älvdalen – kommer att läsa Välsignelsen på älvdalska, språket som har rötter ända ned i forngermanskan och enligt senaste forskning kan ha skiljt sig från forngermanskan redan på 500-talet efter Kristus.

Vid gudstjänsten kommer också Julevangeliet att läsas på älvdalska.

Översättningen av Välsignelsen gjordes av Inga-Britt Petersson, 90 år, med hjälp av Bo Westling, på torsdagskvällen och på fredagen fick biskopen en ljudinspelning att träna på inför söndagens kyrkoherdeinvigning. Översättningen av Julevangeliet är gjord av professor emeritus Lars Steensland i Lund. Han har översatt samtliga fyra evangelier för några år sedan och även gjort den stora ordboken med 21 000 ord.

Både biskop Mikael Mogren och kyrkoherde Karolina Pernling anser att det är viktigt att älvdalskan lyfts fram mer i kyrkan. Redan första gången Mikael Mogren ledde en gudstjänst på älvdalska inledde han med några ord på älvdalska och fick applåder.

- För mig är det självklart att jag ska försöka använda mig av älvdalskan, eftersom det är hjärtats språk för många i bygden. Jag blir varm i hjärtat av allt gott arbete som just nu satsas på älvdalskans framtid. Tack alla engagerade kämpar, för era insatser! säger han till älvdalingarna inför söndagens gudstjänst.

-I Jesaja 66:18 står det helt klockrent: "Herren kommer för att samla alla folk och alla språk". Det gäller älvdalskan också, avslutar han.

Kyrkoherde Karolina Pernling: -Det har inte läst evangeliet det här sättet förut på första advent. Välsignelse har aldrig gjorts på älvdalska förut.

- För mig är också älvdalskan viktig. Det är ett unikt språk som vi ska vara rädda om och bevara.

Gustjänsten i Älvdalens kyrka börjar kl 11. på söndag 27/11.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVAR PÅ INSÄNDARE. Det vore en dålig idé att göra engelska till ett gemensamt språk inom Europeiska unionen. Den torftiga användningen av engelskan i EU:s debatter tråkar ut medborgarna, skriver C-G Pernbring. Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Angående insändaren ”Gör engelska till ett gemensamt EU-språk” undrar jag verkligen om det vore en bra idé. Varje EU-lands identitet och kultur riskerar i så fall att försvinna. Varför bara fokusera i EU på näringslivet och exportindustrin?

En engelsman sade för ett par år sedan till mig: ”Ni svenskar är så besatta av engelskan, att ni nog borde införa engelska som officiellt språk i landet” (Sverige).

Nu till en annan sida av engelskan. Engelska är inte alls så lätt som många inbillar sig. För ett par veckor sedan följde jag en debatt i EU-parlamentet i SVT. Då och då får vi se tv-direktsändningar från EU i Bryssel eller Strasbourg med officiella tal och framträdanden av EU-ministrar och politiker.

De flesta av dessa EU-representanter använder fortfarande engelska språket, trots att Storbritannien inte längre är medlem. Officiellt datum för Brexit var den 31 januari 2020, men ändå verkar det som om engelskan fortfarande lever kvar i EU och till och med blivit EU:s första officiella språk.

Det är emellertid pinsamt att ständigt höra EU-ministrar och delegater från olika EU-medlemsländer tala undermålig och skröplig engelska i dessa sammanhang. Vid längre anföranden blir det ju bara trist och långtråkigt. Man tappar så att säga tråden i talen.

Jag förstår inte varför EU-ministrar, delegater och politiker inte i större utsträckning använder sig av simultantolkning eller -textning i stället, det vill säga att man framför sitt anförande på modersmålet i EU-parlamentet som samtidigt blir simultantolkat till EU:s 24 officiella språk.

Det är trots allt bättre, anser jag. (EU förfogar för övrigt över en alldeles utmärkt och omfattande tolk- och översättningsservice.)

Däremot talar kommissionsordföranden, tyskan Ursula von der Leyen, en perfekt, accentfri engelska. Dessutom behärskar hon franska lika bra.

Jag har ibland ställt mig frågan: Varför kräver inte Storbritannien någon typ av ekonomisk kompensation eller hyra för att EU fortfarande verkar ha engelska som första officiella språk? Kanske ett tips till den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak?

C-G Pernbring

(Insändaren publiceras igår i DN:s nätupplaga)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hårdsmält mat verkar serveras på en restaurant i Göteborg och knappast vegetariskt heller.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

I Hallandsposten från den 17 november finns två helsidor med reportage från förskolor i mångkulturella områden i Halmstad. Där använder barnen ofta spontant engelska sinsemellan. Lärarna är oroade men kan inget göra, trots att de är medvetna om att det är svenska som ska vara utbildningsspråket. De är rädda att barnens förmåga kommer att vara för svag, när de börjar i första klass. De när en – orealistisk – förhoppning om fler pedagoger, idag tre på tjugo barn. Man tycks överens om att förbud mot engelska är fel väg att gå. Istället måste svenskan uppvärderas. Här skulle SPRÅKFÖRSVARET kunna komma in med ett befruktande förslag som går ut på obligatoriska och fasta undervisningstimmar varje vecka med ”lustfylld” svenska som ”Fyra myror är fler än två elefanter”. Denna styrda undervisning skulle sedan kunna följas upp med anknytande lekar på annan tid i förskolan. T ex!

Med engagerad hälsning

Bo

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)