(Texten är hämtad från Omni)

39 procent av svenskarna vill fortsätta skriva ”de” och ”dem”, medan 26 procent vill gå över till ”dom”, visar en opinionsundersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

– I stort kan man säga att svenskarna lutar mot ett nej till en ”dom”-reform, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

I över 70 år har diskussionen om en ”dom”-reform pågått. Mest positivt inställda till en reform är personer som fyllt 65 år – det är även endast i den här åldersgruppen där ja-sidan är starkare än nej-sidan.

Bland studenter är det bara 9 procent som förespråkar en reform och bland arbetare är motsvarande siffra 31 procent.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mycket av skoldebatten handlade om att den tidigare politiska majoriteten i Solna lade ner samt krympte omtyckta kommunala skolor, samtidigt som man krattade manegen åt en språkbytesskola. (1)

Just det: Internationella engelska skolan.

Per-Owe Albinsson

(1) Länken fungerar inte just nu.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

(Pressmeddelande från Språktidningen)

Valet att skriva de och dem eller dom är årets hetaste språkdebatt. Det är också en fråga som delar svenska folket. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

Det är 39 procent som vill fortsätta skriva de och dem. Något färre – 26 procent – vill gå över till dom medan 31 procent varken är positivt eller negativt inställda till en reform.

– Frågan om en dom-reform har diskuterats i årtionden. Det som är nytt i årets debatt är att flera tongivande språkprofiler har gått över till att skriva dom. Men svenskarna i allmänhet verkar ännu inte vara redo för en övergång på bred front, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Ett vanligt argument för ett skifte till dom är att det är bra om avståndet mellan tal och skrift inte blir för stort. I dag säger en stor majoritet av svenskarna dom i stället för de och dem. Att distinktionen har försvunnit i talet är i sin tur en trolig förklaring till att skillnaden mellan de och dem blivit allt svårare att lära ut i skolan. I informella texter – som i bloggar, sms och chattar – är dom redan mycket utbrett. Däremot används dom mer sällan i formella texter som i tidningsartiklar och myndighetsinformation.

– Debatten handlar inte om att utradera de och dem ur språket. Förespråkarna av en dom-reform vill i stället att dom ska vara gångbart i alla typer av texter, säger Anders Svensson.

Motståndarna till en reform lyfter ofta fram att svenskan skulle bli nyansfattigare utan distinktionen mellan de och dem. En övergång till dom skulle dessutom vara ett stort ingrepp i språket som skulle få äldre texter att kännas daterade.

– Skälet till att debatten har blivit så laddad är att de och dem har blivit symbol för en vårdad och korrekt svenska. När lärare berättar att det är svårt att lära ut detta i skolan ses det ibland som ett tecken på ett större samhällsproblem, säger Anders Svensson.

Trots att det ofta är unga som pekas ut för att ha svårt med de och dem säger hela 58 procent av svenskarna i åldern 18 till 29 år nej till en dom-reform. I åldersgruppen 65 år och uppåt är det bara 26 procent som säger nej.

– Många unga har nyligen lärt sig de och dem och många har säkert gjort det med viss ansträngning. En dom-reform skulle kunna tolkas som att den mödan och kunskapen inte hade något värde. Många äldre gick däremot i skolan under en tid när språket skulle bli mer inkluderande och mindre formellt. Därför är det nog många i den gruppen som fick lära sig att talspråksnära skriftformer som dom var framtiden, säger Anders Svensson.

En annan tydlig skillnad är mellan arbetare och studenter. Bara 9 procent av studenterna är positiva till en dom-reform medan hela 31 procent av arbetarna vill se en övergång till dom.

Så tycker svenska folket om en dom-reform:
Mycket eller ganska positiv: 26 procent
Varken positiv eller negativ: 31 procent
Mycket eller ganska negativ: 39 procent
Vet ej: 5 procent

Undersökningen har utförts av Novus genom intervjuer med ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern 18 till 79 år. Undersökningen gjordes 25 till 31 maj 2022.

Hela undersökningen finns i Språktidningen 7/2022. Du kan läsa artikeln om dagens debatt och dom-uttalets utveckling här.

Kontaktperson:
Anders Svensson
Språktidningens chefredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hörde en diskussion i radio - P1:s Vetenskapspodden - om vad det i klimatdebatten allt vanligare begreppet "tippingpoint" ska heta på svenska. Det definierades i programmet som en punkt där ett tillstånd kan gå över till ett annat på grund av den globala uppvärmningen. Radions vetenskapsredaktion har provat olika ord, och konsulterat bl a språkvården på Sveriges Radio. Det konstateras att direktöversättningen "tippningspunkt" inte har samma betydelse i svenska språket eftersom man där associerar till att tippa över ett stup, och därför inte är något bra alternativ. Andra tänkbara ord är Brytpunkt, Kritisk brytpunkt, Tröskel, och Tröskelpunkt. 

Jag tycker det är positivt att man tar begreppsfrågan på allvar i Sveriges Radio och inte bara slött använder det engelska ordet rakt av eller oreflekterat direktöversätter det. Programmet kan avlyssnas här, ordet "Tipping point" förklaras 18 min in i programmet, och frågan om hur det ska översättas kommer 3 minuter senare. 

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Söndagens svenskspråkiga sång

Monica Zetterlund - Underbart är kort

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vindsång mot natten

Allting här på jorden

ska slockna en gång

ett hjärta, en blomma

en tanke, en sång

Men något ska födas

ur tystnadens grav

och kanske bli stjärnor

som minns vad du gav

– ja kanske bli solar

av rymdvida mått

att lysa upp stigar

där ängslig du gått

Där någon sen vandrar

som du gjort en gång

och tackar för blommor

att älska, och sång

För vänskap och kärlek

där hjärtat fått svar

på alla de frågor

vi bär på envar

för vinden som kommer

från ingenstansland

och vågen som vaggar

oändlighetsstrand

Birger Franzén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets nätdagbok har tidigare skrivit om Kurt Grahn i Uppsala. Kurt Grahn, som aldrig läst engelska, fick parkeringsböter av Smart Parkering Sverige AB , för att han inte förstod meddelandet ”Cancelled” på sitt parkeringskvitto.

Nu har parkeringsbolaget backat och skriver:

”Stockholm den 16-09-2022

Meddelande angående din invändning mot utfärdad kontrollavgift

Vi har mottagit ditt bestridande av en kontrollavgift för olovlig parkering med kontrollavgiftsnr 1348813, utfärdad på Akademiska Sjukhuset, Uppsala den 16-06-2022.

Efter att ha granskat ditt ärende har vi beslutat att efterge kontrollavgiften. Du behöver således inte betala något och ärendet är avslutat hos oss.

Om ni redan betalat in kontrollavgiften behöver ni skicka ett mail till oss på info@smartp.se med er bank, clearingnummer samt kontonummer för att vi ska kunna återbetala beloppet till er.

Med vänlig hälsning

Kundservice

Smart Parkering Sverige AB”

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Märit Frändén diskuterar den frågan i Namnbloggen den 9/9 2022 och skriver bland annat:

"Åkesson är ett exempel på vad jag kallar ett lokalt vanligt efternamn: ett efternamn som dels är bland de 100 vanligaste i minst ett svenskt län, dels har minst fyra gånger så hög frekvens i ett enskilt län som i landet som helhet. Det ska alltså vara namn som är ganska vanliga någonstans, men också ganska ovanliga på de flesta andra håll – annars skulle det inte bli tillräckligt stora skillnader mellan länsfrekvens och riksfrekvens. Namnet Andersson platsar exempelvis inte i det här sammanhanget, eftersom det är vanligt överallt. Men namnet Åkesson, och ett gäng andra intressanta -son-namn, gör det."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den september sände Språkrådet ett poddavsnitt om riksdagspartiernas språkpolitik. Poddavsnittet utgår säkert från den enkätundersökning som Språkrådet också har  låtit göra.

(Denna nätdagbok är knuten till nätveket Språkförsvaret)