Språkförsvaret vill i detta sammanhang endast påpeka att Kjell-Olof Feldt också aktivt och offentligt stödde det svenska språket. Han undertecknade Språkförsvarets skrivelse ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!” den 22/12 2022, ett upprop, som också publicerades i Svenska Dagbladet, Expressen och Östersunds-Posten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det talas över 7 000 språk i världen, men vid sidan av den babyloniska språkförbistringen finns det också ljud som är universella. Ett tvärvetenskapligt, internationellt forskarteam har undersökt vilka uttryck människor gör på 131 språk när de känner smärta, glädje eller avsky. Enligt resultaten var ”Ah”, ”au”, ”autsch” och ”ai” typiska uttryck för smärta, och den öppna vokalen ”a” fanns i dem alla. Glädje och avsky benämndes däremot med olika vokaler.

Enligt medförfattaren Katarzyna Pisanski bör studien, som publicerades i Journal of the Acoustical Society of America, kunna bidra till att ta reda på något om språkets ursprung. Varför kan till exempel apor skratta eller göra lekfulla ljud men har till skillnad från människan inte lyckats utveckla ett komplext språk? Språkforskaren Johann-Mattis List från universitetet i Passau har hittat andra likheter som förekommer i många språk. Till exempel är barnens ord för mamma ofta ”mama”, ”ma”, ”amma” eller liknande, medan ordet för pappa ofta är ”pappa” eller ”baba”. Detta beror på att spädbarn har särskilt lätt för att forma ljuden ”m” och ”a” och vissa ljud (s.k.plosiver).

Hur vi uppfattar vår omgivning påverkar också vårt tal. Enligt List har alla språk som vetenskapen känner till ett ord för ”röd”. (1) Detta är särskilt viktigt för frukt, vilket innebär att det har något att göra med matintag och därmed sammanhängande överlevnad.

Språkforskaren Fabian Bross från universitetet i Stuttgart har också upptäckt att saker som är små tenderar att bildas med ett ”i”, medan saker som är stora tenderar att bildas med ett ”o”. Detta har att göra med ljudet som dessa saker ger ifrån sig: En björn låter helt enkelt djupare än en sparv. Men inte ens forskarna är alltid på det klara med varför vissa språkliga element har utvecklats på ett visst sätt. Den så kallade Bouba/Kiki-effekten är fortfarande oförklarad, säger Bross: Om man visar människor en rund och en fyrkantig form, tilldelar de fantasiordet ”Bouba” till den runda formen och ordet ”Kiki” till den fyrkantiga formen. Detta har bevisats hos både vuxna och barn över hela världen. ”Vår forskning visar att språkljud har en viss struktur och form”, förklarar Marcus Perlman från University of Birmingham.

Huruvida vissa universella ljud verkligen kan spåras tillbaka till ett enda ursprungligt språk har inte klarlagts. Enligt List antar dock många forskare att språk bara uppstod en gång under evolutionens gång. Forskningen kring detta kan gå tillbaka maximalt 10 000 år, men själva språket uppstod troligen för minst 250 000 år sedan. (derstandard.at, n-tv.de)

(1)    Observatörs anmärkning: Det lär finnas språk, som bara gör åtskillnad mellan att ha färg och att inte ha färg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Utvärdering av EU:s strategi för regionala eller minoritetsspråk

Av Vicent Climent-Ferrando
Universitat Pompeu Fabra-Barcelona

I denna artikel analyseras Europeiska unionens (EU) inställning till skyddet av regionala språk eller minoritetsspråk (RMS) under perioden 2013-2023. Den inleds med en kortfattad översikt över rättigheter för minoritetsspråk på den internationella arenan och fokuserar sedan sin analys på Europeiska unionen, närmare bestämt på Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europarådet.

Artikeln noterar den nedåtgående trenden i främjandet av främjande av minoritetsspråk i Europa och belyser obalansen mellan de samhälleliga kraven nedifrån och upp på mer stöd för RMS och de från toppen och som visar en ökande motvilja mot att ingripa i skyddet av minoritetsspråk på EU-nivå, med motiveringen att språk fortfarande är medlemsstaternas behörighet.

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
 

Videnskab.dk skrev den 3 januari inledningsvis i en artikel:

”Forskere har analyseret sprogbrugen i mere end 160.000 engelsksprogede film og fundet ud af, at sproget over de seneste 50 år er blevet mere ‘morderisk’.

Resultaterne er udgivet i tidsskriftet JAMA Pediatrics.

For at vurdere, om sproget er blevet mere morderisk, talte forskerne, hvor mange gange skuespillere brugte variationer af ‘dræber’ i de mange tusinde film.

Antallet af morderiske ord varierede meget fra år til år, men over de fem årtier fandt de en generelt stigende tendens.

I alt blev der anvendt morderisk sprogbrug i 7 procent af de undersøgte film.

Det gælder både for krimifilm, hvor man kan forvente det, men også film, hvor kriminalitet ikke er omdrejningspunktet. Desuden fandt forskerne både en stigning af morderiske ord blandt mandlige og kvindelige skuespillere. ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson skrev i Göteborgs-Posten den 4 januari bland annat:

”Detta är en årlig begivenhet som landets medier ägnar rätt stor uppmärksamhet. Tidningarnas rubriksättare använder fraser som ’Kan du årets nya ord?’ och ’Här är nya ord att lära sig’. Tv-nyheterna skickar ut en reporter på stan som frågar folk om de vet vad exempelvis coolcation (semester på kallare ställe) betyder. De flesta ser förbryllade ut och svarar nej.

Så har rapporteringen sett ut. Det olyckliga med listan och rapporteringen är att de ger en väldigt skev bild av hur språket och ordförrådet utvecklas.

Alla lär sig nya ord varje år, men vi lär oss dem inte från några ordlistor. Vi snappar upp dem genom läsning och samtal. Sammanhanget, eller kontexten med ett elegantare ord, brukar klargöra betydelsen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jill Johnson - Kärleken är

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kärlek

Att vara blickstilla,

djupt

ett källvatten

blickstilla orört - 

men lätt såsom droppen

      kommer vid det

alla skyar flammar i dess djup -

händelselösheten själv

spiller regn av rosor.

Rabbe Enckell

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förstår ni hur förvånad jag blev på bokhandeln att få gåvan insvept i ett papper med engelsk text på presentpappret? Det var några dagar innan jul. Pappret skulle inte vara ”juligt” utan neutralt, duga för hela året. Först efter jul lämnades presenten över. Och först då tittade jag noga på texten. Presentpapper på engelska på en bokhandel i Sverige som i första hand säljer böcker på svenska och är därmed en kulturinstitution för landets första språk!

Det känns lika avigt som mattan som nu ligger på bibliotekets barnboksavdelning med invävd engelsk text. Ska sådant visa öppenhet mot världen? Rättvisehandeln i Laholm blev döpt på nytt till Fair Trade butiken. Det inarbetade gamla namnet Hela Världen fick inte ens dyka upp som underrubrik. Måste vi tänka om och anpassa oss till den moderna världen? Vilken värld?

Andra länder hanterar sitt huvudspråk på annat sätt: en god vän, svensk keramiker, ville sälja sina alster på en gatumarknad i södra Frankrike för några få år sedan. Han sökte tillstånd hos kommunen på engelska då hans franska var stapplande. Han blev avvisad. En knalle får bara tillstånd om han kan tala franska var svaret.

Språken påverkas och förändras. Men låt oss inte förlora svenskan, vårt eget språk.

Susanne Gerstenberg

Inändaren publicerades igår i Hallandsposten - här med skribentens tillstånd.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Erik Helmerson skriver i Dagens Nyheter i dag  bland annat:

”Minns ni lokatorn och luvungen? För exakt tjugo år sedan var de så i ropet att de hamnade på listan över årets nyord. I dag är lokatorn bättre känd som elektronisk fotboja, och luvungen – ung person i suspekt jacka med luva – så vanlig att hen inte ens har ett namn. Mansskatten från samma år väntar fortfarande på att införas.”

Nej, jag minns inget av dessa ord och har heller aldrig använt dem. Jag har ändå följt nyordslistan sedan 2004.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)