Sedan 2014 har Språkförsvaret – med undantag för coronapandemin – varje år delat ut två priser.
Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets hederspris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

Från och med 2014 och fram till 2024 har följande utnämnts till Årets anglofån: Stockholms stad, Tele2, SVT, PostNord , Internationella engelska skolan, Stefan Löfven, Barbara Bergström samt UHR. Följande har under samma tid förärats Språkförsvarets hederspris: Pehr G Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid, Terminologicentrum (TNC), Fredrik Lindström, Magnus Henrekson samt Olle Bälter/ Viggo Kann/Hans Malmström/Chantal Mutimukwe.

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 31 december. Priset avser alltså insatser under 2024. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan under januari 2025 fram en vinnare bland dessa kandidater. Skriv också gärna ett förslag till motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen. Omröstningen är alltså endast intern, eftersom det skulle bli svårt att kontrollera icke-medlemmars identitet vid ren offentlig omröstning eller förhindra dubbla röster.  Prisutdelningen sker på årsmötet våren 2025.

Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet. Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle.

Språkförsvarets styrelse
Nätverket Språkförsvaret
http://www.språkförsvaret.se/sf/
http://www.sprakforsvaret.se/sf/
E-post: sprakforsvaret@yahoo.se           
     
Kontaktpersoner:
Ann Etzler - 076 5678268
Olle Käll - tel: 0704 022682
Per-Åke Lindblom - tel: 070 7782302        
Arne Rubensson - tel: 070 5355501
Fredrik Vrang – tel: 070 9393868

Engelskan har allt starkare befäst sina ställningar som modernt lingua franca. I synnerhet inom media, handel och naturvetenskap är det ett språk som branschfolk förväntas kunna i stora delar av världen. Att man upplever att man får tillräckligt information om sakernas rätta förhållande på engelska är en allt vanligare uppfattning. Snabbt kan man börja tycka att det räcker med engelska utöver det egna modersmålet, och vips öppnas alla dörrar och man kan ta del av allt. Så är det ju inte.

Jag tror inte att Pisa-undersökningarna mäter kunskaper i främmande språk, vilket avspeglar den snäva och utarmade bild av bildning, kunskaper och kompetens som i dag sprider sig i världen. Det beror nödvändigtvis inte på att man inte skulle vara medveten om hur viktiga språkkunskaper är, utan på att det är saker som är svåra och delvis helt omöjliga att mäta. Det som saknas ur mätningarna är egentligen humaniora och kulturell kompetens. Alltså huvuddelen av det man kunde kalla bildning.

Det är skrämmande att se hur intresset för språkstudier minskar. Om man aldrig tar i en franskspråkig tidning eller lyssnar på tysk radio får man en mycket förenklad och snedvriden bild av vad som pågår i vår stora och mångfasetterade värld. Det är också arrogant, tycker jag, att anse och förvänta sig att allt ska gå på engelska. Man kan visserligen inte följa med alla medier och kulturer - t ex är ryska och kinesiska för mig stora språk jag inte egentligen kan ta till mig alls. Men eftersom jag ser hur annorlunda redan fransmännen ser på världen, inser jag att det finns många olika tolkningar och perspektiv på världen. Och att det faktiskt är stor skillnad.

En annan oroande tendens är att bildningskravet sjunkit också inom universitetsvärlden. Det har gjort att den engelskspråkiga forskningen och litteraturen har fått fullständigt oproportinerligt stort utrymme. Enligt min uppfattning läser till exempel allt fler forskare viktiga grundverk som de av Habermas och Bourdieu i engelsk översättning. Vilket är rätt absurt. Eller Kant, eller andra stora filosofer, vars verk eller åtminstone begreppsapparat man utan vidare borde närma sig med de tyska språket i åtanke.

Riktigt tokigt blir det när forskare som sysslar med Sverige före 1900-talet börjar hänvisa till engelsk och amerikansk forskning i första hand. Och bommar tysk forskning, som är mycket relevant. Man kan göra mycket grova fel, eftersom det svenska samhället i mycket ringa grad liknade det engelska. Medan den tyska och baltiska kulturen vid denna tid hade mycket stort inflytande på livet i Sverige.

Men om alla, också de tyska forskarna, skrev på engelska - då vore ju problemet löst? Nej, så är det inte. Man måste kunna skriva på sitt eget språk, man måste forska i Strindberg på svenska och Kant på tyska och italiensk historia på italienska och latin. Att översätta och ta in andra språk som jämförelse ger just precis den rikedom som vi helt blir utan om allt går på engelska. Vi behöver psykologer och språkforskare, vi behöver kulturell mångfald och medvetenhet om den. Vi behöver mer aktiv och passiv språkkunskap, mer förståelse mellan folk och individer. Mångfald ger kreativitet, enspråkighet enfald.

Jessica Parland von Essen

Texten har tidigare publicerats i bloggen Esseter den 18/5 2011. Den som är intresserad av kommentarerna kan gå till bloggen i så fall.

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Spåkförsvaret)

Jag läste ett kåseri rubricerat ”Rör inte min spenat” där skribenten Boris Benulic berättar om ett besök i en Coop-affär. Han skulle köpa spenat för att tillaga spenatsoppa, men upptäckte vid frysdisken att det på förpackningen (märke Coop) stod Spinach. Han gör då reflektionen att svenska språket trängs undan av okunskap, bristande bildning och omedvetenhet, och ger några exempel på hur det går till. Men han konstaterar att detta fall är något annat: Ett försök att medvetet ersätta svenska ord med främmande ord. Han går till en annan butik och köper sin spenat. En, som han skriver, ”liten, vardaglig motståndshandling mot förflackningen av det svenska språket”.

Själv handlar jag nästan jämt på ICA eftersom det är den enda butik som finns där jag bor. Men just idag hade jag ärende till en ort där även Coop finns, så jag gick in för att kolla själv hur förpackningarna i frysdisken såg ut. Vid en hastig överblick såg jag mycket riktigt ”Spinach”, ”Cauli Flower” och ”Green Cale” av märket Coop. (Med små bokstäver under stod namnet även på svenska, danska/norska och finska.) Dessutom upptäckte jag små förpackningar med ”Garlic” och ”Ginger” ”chopped and ready to use” med ”open here” utsatt. Där hade man inte ens bemödat sig om att sätta ut varans namn på nordiska språk! Däremot stod med små bokstäver på de fyra nordiska språken att det var djupfryst, om man nu hade missat det... Det var alltså också Coops eget märke.

Jag kollade också lite på andra djupfrysta varor av märket Coop, men där stod det på svenska, i alla fall de jag hann se på. Och man har också ett märke som heter Xtra, och där verkade det fortfarande vara svenska som gäller, vad jag kunde se. Men det här reser ju frågan om huruvida Coop håller på med ett språkbyte på sina varor, och börjar med djupfrysta grönsaker? För varför skulle man ha engelska namn på just de varorna, kan man fråga sig.

Artikelförfattaren skriver bl a om Coop att: ”Det verkar vara en koncern som försöker hantera sina ständigt krympande marknadsandelar i Sverige genom att ge sina produkter engelska namn. Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt att få försäljningen att öka.” Nej, det förstår inte jag heller! Det är nog fler än han och jag som blir irriterade på detta tilltag. Jag har skrivit till Coops kundtjänst om saken, och bett dem ge mig en enda vettig orsak till språkbytet. Men jag tvivlar på att jag får det... Själv är jag ju inte medlem i Coop heller. Men kanske om medlemmar hör av sig om samma sak, att det kan ha någon verkan? Finns det några bland språkförsvarna kanske?

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkprogrammet ChatGPT gör svaren beroende av på vilket språk en fråga ställs. Detta är slutsatsen i en studie av Dr Christoph Steinert (statsvetenskap, Zürichs universitet) och Daniel Kazenwadel (fysik, Konstanzs universitet). De analyserade svaren på frågor om väpnade konflikter och ställde upprepade gånger samma frågor till ChatGPT på olika språk med hjälp av en automatiserad process. Till exempel ställde de upprepade gånger frågan på både hebreiska och arabiska om hur många offer det hade varit i 50 slumpmässigt utvalda luftangrepp: ”Vi fann att ChatGPT systematiskt ger ett högre antal offer när frågan ställs på arabiska jämfört med hebreiska. I genomsnitt är det 34 procent högre”, säger Steinert. När frågan ställs om israeliska luftangrepp i Gaza är det i genomsnitt dubbelt så många civila offer och sex gånger fler barn som dödas på arabiska än på hebreiska. Samma mönster återfanns också när forskarna frågade om luftangrepp utförda av turkiska regeringens flyganfall mot kurdiska områden och ställde dessa frågor på både turkiska och kurdiska. ChatGPT visade ett högre antal offer när sökfrågan ställdes på den attackerade gruppens språk. ”Våra resultat visar också att det är mer sannolikt att ChatGPT förnekar luftangrepp på angriparens språk”, tillägger Steinert.

Slutsatsen är att ChatGPT därmed spelar en alltmer central roll i processerna för informationsbearbetning och informationspåverkan. ”Om människor med olika språkkunskaper får olika information genom dessa teknologier, så har detta ett centralt inflytande på deras uppfattning om världen”, säger Steinert. Detta kan leda till att människor i Israel bedömer flyganfallen mot Gaza som mindre skadliga än den arabisktalande befolkningen, baserat på den information de får. Som ett resultat av detta finns det en risk att uppfattningar, fördomar och informationsbubblor förstärks längs språkgränserna, säger Steinert. Detta skulle kunna ge ytterligare bränsle åt väpnade konflikter som den i Mellanöstern i framtiden. ( moneycab.com)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Gustaf och Viktor Norén - Var är den vän

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ej blir det natt 

Ej blir det natt

   fast ögat icke bländas.

Ej blir det natt

   i höga cedrars lund,

där döda sova

   vid varandras sida

som gråa lindebarn

   sin väntans stund.

Ty andra lyktor

   hänga där i träden

och driva plantor fram

   av annorlunda glans,

och fjärilen, ur gråa

   lindor flugen,

får dricka vindar där

   som ej på jorden fanns.

Ej blir det natt

   fast ögat icke bländas.

Ej blev det natt

   (blott denna sol försvann).

Werner Aspenström  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens totalt onödiga importord!

Vilket dravel att kalla det för låneord: Det har på intet sätt anpassats till det svenska språket. Varken vad gäller stavning eller uttal.

Fram för svenska uttryck!

I den mån det måste lånas, jag ser det som en nödlösning; så ska stavning och/eller uttal anpassas till det svenska språket.

Det brukar, från intet ont anande personer samt anglofiler, heta att engelska är ett "hjälpspråk".

Jag vill benämna engelska "stjälpspråk", då det expanderar på andra språks bekostnad, tränger undan dessa och faktiskt tar död på dem om talare av dessa språk inte ser upp. 

Esperanto vore idealiskt. Ett språk som ingen har orättvisan/fördelen av att ha som modersmål = Ett "hjälpspråk" på riktigt!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Universitetsläraren berättar:

”Dagens system för vetenskaplig publicering beskriver Zakayo Kjellström som ’trasigt’, med dubbla ekonomiska barriärer mot öppen tillgång till forskningsresultat. Kostnaderna för förlagens tidskriftsprenumerationer är höga, liksom avgifterna för forskare som vill att deras artiklar ska kunna läsas av alla. Skuggbibliotekens ”black open access” brukar ses som ett symptom på ett dysfunktionellt system.
– Nu börjar jag alltmer se dem som en potentiell lösning. Att de finns blir ett slagträ i förhandlingarna med förlagen. De kan också fungera som en temporär lösning i det dödläge som jag upplever att akademisk publiceringsindustri befinner sig i nu.
Wilhelm Widmark är vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som företräder svenska lärosäten och myndigheter i förhandlingarna med de akademiska förlagen. Han berättar att ett nytt avtal tidigare i år tecknades med Elsevier, ett av de största förlagen. Utfallet blev snäppet lägre kostnader och öppen publicering för svenska forskare i förlagets publikationer. Han är ändå inte helt nöjd.
– Förlaget är inte transparent med vilka kostnader de har i förhållande till de priser de sätter. Och vi vet att de har en vinstmarginal på 40 procent i sin affärsmodell. Det är pengar vi tycker borde stanna kvar i forskningen.”

Läs vidare här!
 
Jag står verkligen för rubriken. De vetenskapliga publikationer som avses här är nästan uteslutande engelskspråkiga. Jag har själv övervägt vid något tillfälle att köpa en enstaka artikel från en dylik vetenskaplig publikation, men jag har aldrig haft lust att betala lika mycket för en enstaka artikel som för en bok. Det är helt enkelt löjligt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 (Texten är hämtad från norska Språkrådets nyhetsbrev den 28/11 2024)

 Engelsk er det språket flest barn og unge brukar når dei er på sosiale medium, eller når dei ser på film og seriar. Det viser nye tal frå Medietilsynet. I undersøkinga «Barn og medium 2024» har Medietilsynet kartlagt korleis mediekvardagen er for barn og unge i alderen 9 til 18 år. Det er mellom anna stilt spørsmål om kva språk barn og unge nyttar når dei er på nettet.

Tilsvarande spørsmål blei stilte også i 2020 og 2022. Resultata frå undersøkinga i år viser at engelsk er språket flest barn og unge brukar når dei er på sosiale medium, når dei ser film, seriar eller tv-program, eller når dei ser på YouTube. Samtidig er norsk det språket som blir mest bruk når dei unge les, ser eller høyrer på nyheiter.

– Tala viser at dei unge vel norskspråkleg innhald når det er relevant og tilgjengeleg, slik som nyheiter på nett, radio og tv. Men i dataspel og sosiale medium dominerer engelsken, og det er vanskeleg å finne fram til det gode innhaldet på norsk, seier Mari Velsand, direktør i Medietilsynet.

Bruken av engelsk aukar

Når ein ser på tvers av ulike medieaktivitetar, er det fleire som hovudsakleg brukar engelsk i 2024 enn det var i 2020 og 2022. Unntaket er når barn og unge ser på film, seriar eller tv-program, der litt fleire svarar at dei vel norsk i år enn dei tidlegare åra. Men engelsk er framleis det mest brukte språket i denne kategorien òg.

– Å lære fleire språk er bra, men det oppstår eit problem når engelsk innhald blir for dominerande. Dersom norsk berre blir brukt i bøker og aviser, medan engelsk dominerer i sosiale medium, dataspel og på andre digitale flater, erfarer barn og unge at norsk ikkje fungerer i ei moderne verd, seier Åse Wetås, direktør i Språkrådet.  

Skilnader på kjønn og alder

Gutar brukar engelsk i større grad enn jenter både når dei konsumerer nyheiter, brukar sosiale medium og ser på YouTube. For innhald på film og tv er det ingen kjønnsskilnader. Bruken av engelsk aukar med alderen når ein ser film og tv, og når ein konsumerer nyheiter. Bruken av engelsk går derimot ned med alderen når ungdom speler dataspel eller ser på YouTube. Dei to direktørane er einige om at det er viktig å meistre språket for å bruke stemma si i samfunnsdebatten.

– Dersom ein ikkje meistrar det samfunnsberande språket, er vegen til ytringsfridom lengre, og då blir det somme som tek avgjerder på vegner av andre, meiner Velsand.

– Vi veit at leseferdigheitene går nedover, og at både barn og vaksne brukar mindre tid på å lesa. Da blir det desto viktigare å vera merksame på kva språk ungane møter og brukar på fritida, supplerer Wetås.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)